Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Det liar visat sig, att 7-m-måttet blir för litet och
det har därför ifrågasatts att icke förse körbanan
med skyddsremsa i mitten utan låta den bli odelad
med en bredd av 16 m. Detta är emellertid
olämpligt på de platser, där gångtrafik måste korsa vägen
och dessutom med tanke på "bländningen" vid
bil-möten. Denna är ju endast obetydligt avhjälpt av
en neutral zon med den smala bredden av 1,5 m, och
man har måst avstå från tanken att plantera
halvhöga häckar på grund av deras snösamlande effekt.
För att emellertid minska risken vid en plötslig
blockering av den ena körbanan kommer försöksvis
en ny modell på sned kantsten att användas på
skyddsremsan, medgivande uppkörning i nödfall.
Som nämnt kommer cykelbanan att läggas längst
från körbanan och skild från denna av såväl en
gångbana som en trädrad. Detta har skett med hänsyn
till de olägenheter, som framkommit på vägarna vid
Tranebergsbro, där de vinglande cyklisterna skrämma
bilisterna från att hålla så nära vägkanten som
önskligt skulle vara.
I detta sammanhang må framhållas vikten av god
beläggning på cykelbanor samt vikten av att deras
höjdläge är lämpligt. Ligga de för högt över
angränsande väg, inbjuda de icke till begagnande, och,
om de äro förlagda lägre än en angränsande
vägbana, får den uppskjutande vidliggande kanten icke
vara större än 6,5—7 cm, för att den icke skall fånga
cyklarnas pedaler.
I Danmark lär f. n. den uppfattningen börja göra
sig gällande, att cykelbanorna böra ligga i samma
plan som angränsande trafikbanor. Ännu saknas i
vårt land tillräcklig erfarenhet på detta område.
Frågan om cykelbanor och cykelvägar har under
året blivit mycket aktuell tack vare cykeltrafikens
starka uppsving. Denna trafik har dessutom fått en
särskild målsman i en ny förening, som heter
Cyklisternas riksförbund cykelfrämjandet.
För att knyta an vid föregående års krönika
lämnas till sist några sifferuppgifter angående
motorfordonsbeståndet 1923—1933, inflytande
automobil-skatt budgetåren 27/28—33/34, kostnaden för de
allmänna vägarnas underhåll samt vägbyggnader 1927—
1933, anslag till allmänna vägar 1932—1936, samt
uppgift över av k. maj:t medgivna lån till
permanenta beläggningar. Uppgift angående under år 1934
utförda permanenta och halvpermanenta
beläggningar kommer att snarast publiceras av Statens
väginstitut.
23 febr. 1935
Tabell 2. Inflytande automobilskatt budgetåren
1927/1928—1933/1934.
1927/1928 ............................... 33,0 mill. kr.
1928/1929 ............................... 39,8 „ „
1929/1930 ............................... 44,3 „ „
1930/1931 ............................... 51,4 „ „
1931/1932 (ber. 60) ..................... 58,8 „ „
1932/1933 ............................... 72,8 „ „
1933/1934 ............................... 78,5 „ „
1934/1935 (ber.) ........................ 82,o „ „
Åtskilligt tyder på att de olika automobilskatterna
böra kunna sänkas — de räcka i varje fall till för
åtskilligt fler utgifter än som från början avsetts
att täckas med dessa skatter.
Tabell 3. Kostnader i mill. kr. för de allmänna
vägarnas
År Underhåll Byggnad ordinarie [-Byggnadsanslag-] {+Byggnads- anslag+} fr. A. K. Summa vägutgifter
192 7......................................36,7 26,5 1,3 64,5 i
192 8........................................38^0 31,0 1,8 70,8
192 9..................................11.:. 32.8 1.4 78,7
193 0........................................46,0 41.0 1 -2, o .-9,0
193 1........................................52,4 43^1 7,7 103,2
193 2......................................50.8 50.0 18.2 119,0
193 3........................................49,8 i 52.0 j 30,2 ; 132,0
I 318,2 27M 62.6 657,2 j
Som allom bekant utgör den skenbara sänkningen
av underhållskostnaderna under åren 1931—1933 ett
bevis för att tidigare åtskilliga förbättringsarbeten
betalades på detta konto — alldeles som nu sker med
de enkla vägbeläggningarna. A. K:s kostnader
innefatta till ca 2 mill. kr. förskott för vägdistrikten,
vilka återbetala dessa förskott, sedan arbetena blivit,
färdiga.
Tabell 5. Uppgift över av k. m:t medgivna lån till
permanenta beläggningar.
Under år Antal företag Belopp kr.
1930 1 1200000
1931 12 2 880 000
1932 9 1 884 400
1933 11 2 660 200
1934 13 1 524 850
1930—1934 46 10 149 650
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 4. Ordmarie statsanslag till allmänna vägar 1932—1936.
Av riksdagen beviljade anslag för budgetåren: Landsvägar och vanliga bygdevägar Enkla bygdevägar [-ödebygdsvägar Tillfartsvägar-] {+ödebygds- vägar Tillfarts- vägar+} (Inlandsbanan) Enskilda utf. vägar Summa
1932/1933 ......................................... 5 250 000 1 350 000 i 1000 000 500 000 600 000 8 600 000
1933/1934 ........................... 5 250 000 1 350 000 1 200 000 500 000 500 000 8 800 000
1934/1935................................................ 5 250 000 1350 000 : 1200 000 500 000 600 000 8 900 000
Av k. mai:t hos riksdagen äskat
för 1935/1936 ....................................i 5 250000__1350 000 J 1200 000 500 000 600 000 8 900000
För budgetåret 1934/1935 tillkomma dessutom anslag under "Utgifter för kapitalökning" med 4 mill. kr.
till stensättning av vägar samt med 3,2 mill. kr. till vissa vägbyggnadsarbeten.
Den obetydliga ökningen i "ordinarie vägbyggnads anslag anger icke ökningen av statsanslag till
vägarna (jfr automobilskatten) tab. 2 samt tab. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
