Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 maj 1935
VÄG- OCH V A T T E N B Y G G N A D S K O N S T
53
För undersökningarna disponerades den mindre
drag- och tryckprovningsmaskinen på
hållfasthetslaboratoriet. Fig. 2 visar uppläggningen av skivan
med två tensometrar monterade. Dessa voro av
Iluggenbergers fabrikat med ut växlingen en hel
skaldel (1 mm) = längdändringen 8,44 • 10—4 mm. Vid ett
eggavstånd = 10 mm motsvarar detta en
töjning — 8,44 • 10—5 (skattning på 1/10 skaldel
motsvarar cirka 18 kg/cm2). På den lilla skivan användes
detta eggavstånd, på den större däremot vanligen 20
mm. Fig. 3 visar en detalj av fastsättningsanord-
ningarna, vilka
tillverkades på
laboratoriet. Bygeln
upphängdes i ett snöre,
dels för att den inte
skulle komma i be-
röring med skivan,
dels för att den
skulle belasta
ten-sometrarna så litet
som möjligt.
Observationerna
voro rätt
tidsödande. För varje
mätpunkt måste
tenso-metrarna monteras i minst tre lägen, vid
skivans kant dock endast i en riktning, och för
varje läge gjordes en belastningsserie med ända
upp till 2 • 15 tensometeravläsningar.
Exempelvis belastades den minsta skivan vid varje
töj-ningsbestämning med följande serie två gånger 100,
3 600, 7 100, 10 600, 10 600, 7 100, 2 600, 100 kg. Vid
avlastningar tillgick så, att lasten först något sänktes
under det värde man önskade, varefter den ökades
till rätt inställning, detta därför, att visaren på prov-
ningsmaskinen hade en viss dödgång. För varje last
lästes båda tensometrarna. Minsta last var alltid 100
kg och ej noll, för att upplagen ej skulle kunna ändra
sig under omställningarna. Töj ningen vid en
laständring = 1 000 kg beräknades i ovanstående serie
för 8 oberoende lastintervall 100—7100 och 3 600—
10 600 kg, varur sedan medelvärdet bestämdes.
Försöksresultat.
De erhållna försöksresultaten äro införda i tabell.
För de olika belastningsfallen ha figurer uppgjorts,
i vilka huvudpåkänningarna i viss skala inlagts.
Med ledning härav ha sedan påkänningstrajektorierna
kunnat införas.
Fig. 4 återgiver resultaten från balken med
l = 4 h. Tre snitt, ett i mitten, ett vid upplagets
kant och ett mitt emellan last och upplag
undersöktes. Töjningar och beräknade normalpåkänningar
i dessa snitt återgivas i fig. 5, där också andra data
av intresse äro införda.
Figurerna 6 och 7 återgiva på samma sätt resultaten
från balkar med spännvidderna l — 2h och l = h.
Diskussion av försöksresultaten.
ox-kurvorna för mittsnittet under lasten visa
genomgående en f-formig tendens, starkast utpräglad,
för den kortaste spännvidden. Detta betyder, att
hantpåkänningarna äro större än vad Naviers
antagande ger. Vidare blir inre momentarmen n större.
Enligt Navier är q — J- h, för spännvidderna l =. 4 h
Tabell ulvisande påkänningar i kg/cm2 för last —
= 1 000 kg i balkar enligt figurerna 4, 6 och 7.
Snitt Koordinat Ox Oy Txy a öi f>2
y mm (+) = dragning (+) = dragning
Balk enligt fig. 4, l = 4 h.
a 85 — - – — -193 —275
42,5 — - — — — 97 -102
o’ — - — — — 52 + 9
- 42.5 — - — — + 7 + 122
-85 — - — — + 6 + 253
- 98,6 — — — — — + 297
b 98.6 __ _ _ — — 152 _ ;
85’ -130 + 7 11 4,5° —131 + 8
42 5 - 63 + 3 32 22° - 76 + 16
0 - 6 + 1 36 42° - 38 + 34
—42,5 + 74 + 8 31 68° — 4 + 86
—85 + 142 + 9 12 85° + 8 + 143
—98,6 — — — — — + 159
c -85 4- 28 + 2 12 68° - 3 + 33
d -85 + 15 —10 + 24 59° - 25 + 29
e 98,6 — 15 _ - - 15 —
85 — 14 + 2 + 8 21° — 17 + 5
42,5 — 6 — 9 +22 47° - 30 + 15
0 + 2 —19 +27 56° - 38 + 20
-42,5 + 13 —31 +27 64° - 44 + 26
—85 + 16 —55 + 40 66° - 73 + 34
Balk enligt fig. 6, l = 2 h.
a 85 _ — — — -191 139
42,5 — — — — - 69 — 54
0 — — —. . — — 42 + 6
-42.5 — — — ■— — 8 + 56
-85 — — — — + 8 + 115
—98,6 — — — — — + 141
b 98,6 — 20 _ __ — - 20 _
85 — 17 — 1 7 18° — 20 + 2
42.5 - 11 — 8 22 47° — 31 + 12
0 + 7 —29 29 61° — 45 + 23
—42,5 + 21 —31 33 64° — 46 + 37
-85 + 10 -48 46 61° — 73 + 35
Balk enligt fig. 7, = h.
a 86 — — — — -185 - 73
43 — — — — — 97 — 14
0 — 48 + 5
—42 —. — — — — 12 + 17
-85,6 — — — — + 6 + 66
-99 — — — — + 84
b 99 — 5 __ _ _ — 5 _
86 - 41 — 15 16 25° — 49 - 7
43 - 20 -46 34 56° — 70 + 4
0 — 7 -39 31 58° - 58 + 12
—42 + 17 —19 25 62° - 32 + 30
i -85 4- 44 — 3 9 80° — 5 + 46
—99 + 79 — — — — + 79
c 99 + 8 _ _ _ + 8 —
86 — 7 0 9 33° - 13 + 6
43 - 12 —23 24 51° — 44 + 9
0 + 1 -34 40 57° - 61 + 27
—43 + 22 -43 38 65° - 61 + 40
—85,6 + 24 —52 38 68° — 68 + 40
och l — 2h erhölls obetydligt högre värde, nämligen
q = 0,68 h, för l—h markerat högre eller q = 0,75 h.
Detta kan vid dimensionering av dragarmeringen i
mycket höga betongbalkar utnyttjas och medföra en
besparing av järn. i det en större inre momentarm
ger en mindre drag- resp. tryckkraft.
Av speciellt intresse är a .^-diagrammet för den kor-
et
Bygel-xrt| (
Q \),//\
i
il
^—tt^t
Fig. 3. Detalj av
fastsättningsanord-ningarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
