Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
T E K N I S K T 1 D S K R I F T
25 maj 1935
Man får en kontroll på de erhållna resultaten
därigenom att inre momentet skall vara lika med det
yttre, samt att den inre avskärningskraften i ett
tvärsnitt skall vara lika med den yttre. Kontrollerna
visa, att full överensstämmelse ej i allmänhet
förefinnes. En avvikelse på upp till 8,9 % har t. o. ni.
konstaterats. I figurerna är någon utjämning
härför icke gjord.
dock endast kontinuerliga balkar med periodiska
belastningar.
Hermann Bay9 angav 1931 en metod att medelst
differensräkning teoretiskt behandla ett plant
på-känningssystem. I ett par senare arbeten har Bay
med införande av Fourier-integraler kommit till
mycket eleganta och användbara lösningar, vilka
delvis ovan refererats.
Fig. 9. Typiskt skjuvbrott hos en enbart dragarmerad betongbalk.
Huvudpåkänningstrajektoriernas förlopp är bl. a.
av intresse i samband med studiet av
sprickbildningarnas utveckling i betongbalkar (se förf:s avhandl.4).
Fig. 9 visar exempelvis en dragarmerad betongbalk,
i vilken en typisk skjuvspricka uppstått. Det är
påfallande, att denna företer samma kurvatur
som trajektorierna i fig. 4. Vanligen utbildas en
dylik spricka först endast ett stycke, varefter
lasten kan stegras, till dess att sprickan löper ut,
bildande en kil, som slutligen knäcks av (vid A i
fig. 9). Sprickan uppstår alltså vinkelrätt mot
dragpåkänningarnas riktning (som sammanfaller
med största töjningarnas), men i närheten av lasten
råder tryck i två riktningar, och i detta område
intränger ej sprickan i första stadiet.
Kort översikt över litteraturen.
Friedrich Bleich5 behandlade 1923 det plana
på-känningstillståndet med hjälp av Fouriers serier,
som äro användbara för periodiska belastningar. På
ändliga skivor med nära kvadratisk form kunna dock
icke hans lösningar tillämpas, emedan randvillkoren
då i viktiga stycken ej tillfredsställas. Bleich’s
lösningar ha sedermera ofta citerats (ex. Akira Miura8)
och vidare bearbetats. Sålunda ha Craemer7 och
Dischinger8 använt samma beräkningsmetod. Den
senare har i en uppsats: "Die Ermittlung der
Eisen-einlagen in wandartigen Trägern" i små, enkla
tabeller sammanfattat sina beräkningar. Dessa avse
I övrigt hänvisas till efterföljande
litteraturförteckning.
Litteraturförteckning.
1. Coker & Filon: "A Treatise ön Photo-Elasticity" p. 460,
Cambridge 1D31.
2. Hans Grassberger: "Versuche zur Spannungsermittlung
in rechteckigen Scheiben nach einem neuon Verfahren."
Zeitschr. d. österr. Ing.-u. Arch.-Ver. Heft 25/26, 29/30 1932.
3. Th. Wyss: "Spannungsermittlung an Knotblechen
eiser-ner Fachwerkbrücken." Forsch.-Arb. V. d. I. Nr 262, 1923.
4. G. Wästlund: "Untersuchungen über die Festigkeit von
Beton bei Belastungen, welche örtlich aut die Oberfläche
sowie an Schleifen und Abbiegungen von Bewehrungseisen
wirken." Doktorsavhandl. Betong, H. 3, 1934, s. 163.
5. Fr. Bleich: "Der gerade Stab mit Rechteckquerschnitt
als ebenes Problem." Der Bauingenieur 1923, S. 255.
6. Akira Miura: "Spannungskurven in rechteckigen und
Ueilförmigen Trägern." Berlin 1928.
7. Herm. Craemer: "Scheiben und Faltwerke als neue
Konstruktionselemente im Eisenbetonbau." Beton u. Eisen
1929, S. 244. "Spannungen in wandartigen Balken bei
feld-weise wecliselnder Belastung." Zeitschr. f. ang. Math. u.
Mech. Bd 10, H. 3, 1930, S. 209. "Spannungen in
durch-laufenden Scheiben bei Vollbelastung sämtlicher Felder."
Beton u. Eisen 1933, S. 233.
8. Franz Dischinger: "Die Ermittlung der Eiseneinlagen
in wandartigen Trägern." Beton u. Eisen 1933, S. 237.
9. Hermann Bay: "tiber den Spannungszustand in hohen
Trägern und die Bewehrung von Eisenbetontragwänden."
Berlin 1931. "Der wandartige Träger auf unendlich vielen Stützen."
Ing.-Archiv 1932, Bd III, H. 5, S. 435. "Die sehiefen
Haupt-zugspannungen beim Eisenbetonbalken." Ing.-Archiv 1933,
Bd IV, H. 3, S. 244. "Der Einfluss der lotrechten Fressungen
auf die Hauptzugspannungen beim Eisenbetonträger." Beton
u. Eisen 1933, S. 239.
10. Paul Neményi: "Schalen- und Scheibenkonstruktionen."
Byggningsstatiske Meddelelser Nr 2, Köpenhamn 1934.
ÅLSTENS RENINGSANLÄGGNING FÖR AVLOPPSVATTEN.
Anläggningar för rening av avloppsvatten äro i
Stockholm för närvarande under arbete icke endast
i stadens centrala delar utan även i Bromma, vilken
församling ju är skild från stadens övriga delar
genom Mälaren och Ulvsundasjön och därför ur
avloppssynpunkt ansetts lämpligen böra utgöra en
enhet för sig.
Bromma församling, vars folkmängd vid senaste
årsskiftet uppgick till omkring 32 000 personer,
upptar en areal av omkring 2 400 hektar. I
topografiskt hänseende är Bromma mycket varierande
och de i söder, öster och norr omgivande
vattendragen — Mälaren, Ulvsundasjön, Bällstaviken och
Bällstaån — äro samtliga av den beskaffenheten,
att de icke ytterligare böra förorenas av
avloppsvatten utan i stället i möjligaste mån befrias
därifrån. Vid utformandet av Brommas avloppsplan
har det därför varit ett önskemål att kunna samman-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
