Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
-TEKNISK TIDSKRIFT
27 april 1935
större oreda i hela järnvägsväsendet än den som nu
klandras. Vid frågan om statsjärnvägarnas räntabilitet
och uppgivandet av någon del av räntabilitetskravet för
statskapitalet får man ej heller glömma att de
moderna landsvägarna nog i huvudsak byggas och
underhållas av trafiken. En ytterligare skärpt och
centraliserad tillståndsgivning för yrkesmässig trafik är icke
önskvärd. Svenska folket skall få använda
biltransporter, om det så önskar, men det skall betala de verkliga
kostnaderna därför. Den gynnsamma ekonomiska
utvecklingen sedan 1932 utgör inget skäl för att helst
ingenting göra åt konkurrensproblemet bil och bana.
Konjunkturernas vidare utveckling är för övrigt mycket
oviss. Det är vidare kanske icke så säkert att såsom
herrar Nordendahl och Granholm tro att våra
transportmängder alltjämt skola kraftigt stegras eller ens bli en
given följd av sänkta transportpriser. Pengar finnas,
överflöd på arbetskraft, tillgång på vältränad
arbetsledning, obegränsade mängder råvaror, men dessa
produktionsfaktorer kunna vi icke sammanföra till en
lönande produktion, då vi nämligen på goda grunder
befara att vi icke kunna finna köpare till de nya
produkterna. Situationen inbjuder icke till ytterligare
belastning av statskassan, exempelvis genom
möjliggörande av järnvägstransporter till underpris. Den
föreslagna skatteskruven på bilismen å andra sidan verkar
i ali sin enkelhet även på de ekonomiskt berättigade
och för våra näringar ytterst betydelsefulla
närtransporterna, som härigenom skulle bli onödigt
fördyrade.
De framkomna motförslagen synas vara äventyrligare
och till sina verkningar mera ovissa än
trafikutredningens till synes mer ingripande uppdelning av
godstrafiken i när- och fjärrtrafik, med en för den senare
skapad särskild organisation. T. R. Äm.
NOTISER
Vibrering av betong. X "Beton u. Eisen", 1935, häft.
5—7, redogör Dr-ing. Kurt Walz ingående för
erfarenheter vunna vid materialprovningsanstalten i Stuttgart.
Här återgivas några av de viktigaste slutsatserna, som,
enligt författarens sammanfattning, erhållits rörande
vibreringsmetodens tillämpning i praktiken.
1. Gentemot de vanliga uppgifterna, att betong av
hurudan beskaffenhet som helst med framgång kan
bearbetas medelst vibrering, anföres att en synnerligen
god verkan kan påräknas endast om betongblandningen
har vissa bestämda egenskaper.
2. För en gott vibrerbar blandning skall väljas sådan
blandning som ger minsta hålrumsvolym; betongens
cement- och vattenhalt bör sedan så avvägas med hänsyn
till önskad hållfasthet, att betongaggregatens element
omgivas av ett smörj-fuktigt (schmierig-feuchten)
cementlims- eller finbruksskikt.
3. Vibrerad betong med smörj-fuktigt finbruk ger i
praktiken största hållfasthet och täthet.
4. Hållfastheterna hos vibrerade blandningar med låg
vattenhalt äro högre än hos omsorgsfullt framställd,
för övrigt lika stampbetong.
5. Betong, som skall förtätas genom vibrering, kan
innehålla mindre vatten än likadan stampbetong.
Vibrerad betong med samma godhet kan därför framställas
med mindre cement.
6. De kända relationerna mellan hållfasthet och
vat-tencementtal, enligt vilka genom minskning av
vattenhalten en hållfasthetsstegring kan emotses, gälla för
vibrerad betong intill ett mindre vattencementtal än för
stampbetong.
7. Genom vibrationsförfarandet kan betong under
vissa förutsättningar framställas mera ekonomiskt och
homogenare än genom handstampning.
8. Vibreringen av ändamålsenligt beskaffade
blandningar kräver relativt kort tid. En mångfaldigt
förlängd vibrationstid medför blott ytterligare en ringa
förbättrande verkan, under vissa omständigheter även
hållfasthetsminskning.
9. I praktiken torde en arbetstakt av 1 m/min vara
lämplig.
10. För att snabbt ernå vibrationsverkan är det
ändamålsenligt att vid betongens anbringande i formen
sträva efter att betongmassan blir så tät och plan som
möjligt.
11. Vibrationsfrekvensens storlek var inom det
undersökta området (2 000 till 3 800 per min.) utan större
inflytande; de högre frekvenserna verkade något
gynnsammare.
12. Vid gott vibrerbar betong fasthålles verktyget
med sin vibrationsyta genom starka vidhäftningskrafter
på betongytan.
13. För gott vibrerbar betong erhölls vid 15 cm
skift-höjd ingen väsentlig skillnad om vid ett svängningstal
av 2 700 per min. vibrationsstötens kraft ökades från
100 till 2100 kg. En ringa höjning (ca 10 %) av
hållfastheten erhölls om samtidigt med vibrationskraftens
ökning även svängningstalet ökades till 3 840.
14. Vid blandningar som äro mindre väl vibrerbara
medför höjning av vibrerkraften en relativt vittgående
stegring av kvalitén.
15. I stort sett kan sägas att en kvalitetsstegring hos
vibrerad betong lättare åstadkommes genom att välja
en ändamålsenlig blandning (särskilt med avseende på
vattentillsatsen) än genom att öka tiden för vibreringen,
svängningstalet och vibreringskraften.
16. Vibreringsverktygens verkningsdjup är begränsat
och inom vissa gränser beroende av vibreringskraften.
LITTERATUR
Bemessungsbuch für Eisenbeton. Anleitung, Formeln
und Tabellen zum wirtschaftlichen Bemessen von
Eisen-betonquerschnitten. Av dr-ing. Kurt Bernhard,
Ver-lag R. Oldenbourg, München und Berlin, 1933. Pris 22: —
RM, bunden.
Ovanstående arbete är uppdelat i tre avdelningar:
teori (ung. 50 s.), räkneexempel (ung. 10 s.), tabeller
(ung. 100 s.).
Den förstnämnda avdelningen behandlar i huvudsak
dimensionering av betongtvärsnitt åverkade av böjning
samt böjning med samtidigt verkande normalkraft ur
hållfasthets- och ekonomisk synpunkt. Framställningen
är till ytterlighet koncentrerad, varför detta avsnitt av
boken närmast kan karakteriseras såsom en
formelsamling med kommentarer. Det innehåller emellertid många
värdefulla partier, av vilka särskilt bör nämnas de delar,
som behandla ekonomisk dimensionering.
Tabellerna äro uppställda i anslutning till den
teoretiska delen. Såsom en stor förtjänst må antecknas, att
bland dem även finnes tabeller, som behandla ekonomisk
dimensionering under olika förhållanden. Emellertid
äro vissa av dem icke direkt brukbara för svenska
förhållanden, enär de grunda sig på bestämmelser i de tyska
normerna, vilka avsevärt skilja sig från motsvarande
svenska. Vidare äro de järnpåkänningar som ligga till
grund för tabelluppställningen — 1 000, 1 200 och 1 500
kg/cm2 — ej överensstämmande med de tillåtna
påkänningarna i de svenska betongbestämmelserna, varför
man vid användning av tabellerna antingen måste
interpolera mellan kolumnerna eller på teoretisk väg
fastställa reduktionstal.
Boken är utarbetad med särskild hänsyn till dess
praktiska användning vid beräkning av
betongkonstruktioner inom husbyggnadsfacket såsom T-balksbjälklag,
pelardäck etc. Den torde för konstruktörer som följer
de tyska normerna utgöra ett utomordentligt hjälpmedel
att snabbt och säkert utföra betongdimensioneringar.
Den innehåller många goda uppslag, men tyvärr är
värdet av tabellerna avsevärt förringat för en svensk
konstruktör på grund av ovan relaterade orsaker.
A. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
