Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
-teknisk tidskrift
27 april 1935
ningen oavbrutet varit i full drift, utom
luftnings-avdelningen IV, som av olika orsaker långa tider
stått oanvänd. Det första driftsåret var till
anläggningen anslutet endast ca 12 000 personer. I medlet
av september, 1933 anslöts dessutom till densamma
avloppsledningen från stadens nya slaktinrättning.
Sedan dess har vattenmängden i anläggningen
ytterligare ökats i hög grad, genom att till densamma
anslutits avloppsledningarna från ett stort område i
Sörnäs, som vid den efter anläggningens byggande
beslutna uppdelningen av den närmast söderut pro-
fallet för små för den nuvarande folkmängden.
Detta resulterar i ofullständig förgasning av den
organiska substansen i slammet och hög vattenhalt
i detsamma, när det måste utledas på torkbäddarna
för att ge rum åt nytt siam. För att avhjälpa dessa
olägenheter har det befunnits nödigt att bygga en
ny slambehållare som tillsammans med de tidigare
behållarna motsvarar det nuvarande anslutna
personantalet. Denna bygges fristående i lökform. Den
har en rymd av 2 700 m3 och slammet i densamma
kommer att uppvärmas till ca 25°C. Den är för när-
Fig. 3. Tvärskärning av de fyra olika luftningsavdeiningarna
jekterade reningsanläggningens avvattningsområde,
överförts till Byholmsanläggningens
avvattningsområde. Detta område inom vilket är bosatt ca
39 000 personer anslöts till Byholmsanläggningen i
slutet av maj 1934. Samtidigt anslöts ytterligare
till densamma norra delen av Kottby med en
folkmängd om ca 4 000 personer, varför sedan
sistnämnda datum till anläggningen är ansluten en
folkmängd om ca 55 000 personer. Härtill kommer
ytterligare bl. a. 2 st. stora slaktinrättningar, ett
tarmtvätteri, en margarinfabrik, ett sidenväveri, ett
färgeri och en stor tvättinrättning, vilka tillsammans
förbruka en vattenmängd, motsvarande ca 5 000
personer, men vilkas avloppsvatten vad smutsmängd
beträffar motsvarar ett avsevärt större personantal,
och genom sin sammansättning är mycket svårare att
rena än vanligt hushållsspillvatten. Sedan början
av sommaren 1934 har anläggningen sålunda varit
starkt överbelastad. Härvid är dock att märka att
inom Byholmens avvattningsområde huvudsakligen
är bosatt arbetarbefolkning med en
vattenförbrukning per person som för närvarande utgör endast
c,a hälften av den kalkylerade framtida
medelvattenförbrukningen per person i staden, för vilken
anläggningen beräknats. Då den dessutom
dimensionerats för att vid regnväder kunna mekaniskt rena
dubbla max. spillvattenmängden och biologiskt rena
max. spillvattenmängden +30 %, kan genom att
vid torrväder utnyttja denna reserv den nuvarande
torrvädersspillvattenmängden renas helt och hållet
mekaniskt och till största delen biologiskt, utan att
anläggningen därför behövt förstoras. Härvid
kommer emellertid anläggningen att ständigt vara
utsatt för toppbelastning, av outspätt spillvatten av
stor orenhetsgrad och ej såsom vid byggandet
kalkylerats endast tidtals och av med regnvatten
utspätt spillvatten. Detta betyder i verkligheten en
ansträngande överbelastning av anläggningen, vilken
självfallet inverkar på driftsresultaten.
Rörande reningen av vattnet har den senare
tillkomna överbelastningen sålunda kunnat ordnas utan
tillbyggnad, men annat är förhållandet med
slambehandlingen. Slambehål låren och slamrummen som
äro dimensionerade för 20 000 personer äro själv-
varande under arbete och kommer att bliva färdig
att tagas i bruk i början av sommaren. Även
slam-bäddar hava byggts till för den ökade slammängden.
I driften av reningsanläggningen på Byholmen
kan sålunda särskiljas tre huvudskeden, det första
nied endast hushållsspillvatten och liten
vattenmängd, det andra med hushållsspillvatten med en
rätt stor procent slakteriavloppsvatten, och det
tredje med överbelastning av hushållsspillvatten
blandat med diverse industriellt avloppsvatten. Ur
experimentsynpunkt har detta varit mycket
intressant och gett tillfälle till undersökningar av olika
slag. Under den första och andra perioden leddes
sålunda till luftningsbassängerna ett vatten som
genomgått bästa möjliga mekaniska rening. I
luftningsbassängerna experimenterades denna tid med
att pröva reningsförmågan hos en avdelning i
sänder, varvid på grund av den ringa totala
vattenmängden de övriga avdelningarna blevo mycket litet
belastade. Sålunda gavs tillfälle att undersöka
inverkan av såväl korta som långa luftningstider.
Experimenten fortsattes alltid med förkortning av
luftningstiden ända tills reningseffekten blev dålig,
varför automatiskt tidtals erhöllos dåliga
reningsresultat, som inverkade försämrande på medeltalen.
Under den tredje perioden åter har på grund av
överbelastningen den mekaniska reningen varit
mindre grundlig, varför tillfälle funnits att studera
inverkan härav på den biologiska reningen. Även i
många andra avseenden hava de olika perioderna
gett tillfälle till intressanta iakttagelser.
I anläggningen hade vid utgången av år 1934
intill vilken tid de följande sifferuppgifterna sträcka
sig renats sammanlagt 3 149 067 m3 avloppsvatten,
varav biologiskt renats 2 595 263 m3 och resten
endast mekaniskt. Den biologiskt renade
vattenmängden fördelar sig på de skilda
luftningsavdeiningarna på följande sätt: avdelning I 731 969 m3,
avdelning II 704 429 m3, avdelning III 903 454 m3
och avdelning IV 255 411 m3. Medelst risslen har
avskiljts 35 250 1 avfallsämnen, och från sandfånget
har avlägsnats 93 m3 sand. På slambäddarna har
utletts 16 816 m3 siam, vilket genom torkningen har
minskat i volym, så att från slambäddarna bortkörts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
