Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
-teknisk tidskrift
27 april 1935
försök hava utförts med utledning av siam direkt i
terrängen utan egentliga slambäddar, men dessa
försök hava ej utfallit väl, varför numera slammet
torkas på dränerade bäddar. Slamtorkningen har
sommar och vinter försiggått normalt, men under
regntiderna höst och vår har den berett vissa
svårigheter, särskilt sedan slambehållarna blivit
överbelastade genom anslutningen av Sörnäs-stadsdelen
i början av senaste sommar. En förbättring i detta
hänseende är därför att emotse när den nya
slam-behållaren, som för närvarande bygges, blir färdig.
De erfarenheter och rön som gjorts vid
anläggningen på Byholmen, av vilka de viktigaste ovan
i korthet berörts, hava självfallet tagits i beaktande
vid projekterandet av den under byggnad varande
anläggningen på Råholmen. Bl. a. har sålunda den
biologiska reningen i denna projekterats enligt
systemet i avd. iii. En detalj i
Råholmensanlägg-ningen som även förtjänar framhållas är att i
densamma bygges en egen kraftcentral med gasmotorer
och tillhörande generatorer, vilka drivas med den i
anläggningen producerade gasen, som dessförinnan
renas i en egen gasreningsanläggning. För
gas-ackumulering byggas 2 st. högtrycksbehållare för 5
atm tryck. Vid toppbelastningar då gasproduktionen
ej är tillräcklig finnes möjlighet att driva
gasmotorerna med olja. Gasmotordriften är för en
reningsanläggning fördelaktig genom att man kan använda
kylvattnets värme för uppvärmning av
slamrum-men. Dessutom kommer värmet i gasmotorernas
avloppsgas att utnyttjas för uppvärmningsändamål.
Driften på Råholmen blir sålunda fullständigt
oberoende av stadens såväl gasverk som
elektricitetsverk. På grund av de erfarenheter som vunnits vid
Byholmsaniäggningen har detta system befunnits
fördelaktigare, än att såsom vid sistnämnda
anläggning sälja den producerade gasen till stadens
gasverk och av detta köpa stenkolsgas för drift av
gasmotorerna, eller alternativt driva anläggningen med
elektrisk ström från stadens elektricitetsverk. Att
använda gasen för uppvärmningsändamål i
anläggningen är oekonomiskt, då man är i tillfälle att ut-
nyttja den för kraftändamål. En automatiskt
reglerbar gasvärmepanna kommer dock att uppställas i
anläggningen, emedan under den varmaste årstiden,
när värmebehovet är litet, gaseldningen kan ställa
sig förmånligare och i varje fall bekvämare än
kokseldning.
Det ovananförda ger en flyktig överblick av de
undersökningar som utförts vid anläggningen på
By-holmen och de erfarenheter och rön som vid
densamma gjorts. Det under en tid av över 21/2 år i
en mängd dagliga rapporter av olika slag samlade
materialet är så pass omfattande att möjlighet ej
finnes att vid detta tillfälle ens beröra alla detaljer,
ej heller att mera ingående behandla de rön som
ovan i korthet relaterats. Såväl sammanställningen
av det redan vunna materialet som nya
undersökningar pågå alltjämt, och man får hoppas att ur
desamma ytterligare skola utvinnas data, som kunna
bidraga till utvecklingen av
avloppsvattenrenings-tekniken i Norden.
Litteraturförteckning:
1) R. Granqvist: "Om nutida metoder för oskadliggörande
av kloakvatten och en blick på avloppsförhållandena i
Helsingfors". Svenska kommunaltekniska föreningens
handlingar 1929, nr 11.
2) r. Granqvist "Kloakvattenreningsanläggningen på
By-holmen. Finl. kommunaltekn. fören. skrifter 1932. Bil. XI.
B. Kauhanen: "Kyläsaaren puhdistuslaitos".
Teol-lisuusteknikko 1934, nr 6.
3) R. Granqvist: "Rening av kloakvatten medelst
aktiverat siam". Tekn. fören. i Finland förh. 1927, nr 3.
R. Granqvist : "Utvecklingen av reningsmetoderna för
avloppsvattnet i städerna". Tekn. fören. i Finland förh. 1927,
nr 10.
4) W. Lojander: "Likaveden puhdistaminen aktivoidun
lietteen avulla" Duodecim 1933, nr 6.
W. Lojander : "Untersuchungen über die Reinigung der
Abwässer mittels der Belebtschlamm-Methode" Duodecim
1934, Ser. A. Tom XVII, Fasc. 2.
C. Nyberg u. M. Nyberg: "Untersuchungen über die zur
Coli-Typhus-Dysenterie-Gruppe gehörenden Bakterien im
Kloakenwasser". Duodecim 1933. Ser. A. Tom XVI, Fasc. 3.
C. Nyberg, A. Aarnio u. M. Nyberg: "Die Bedeutung der
Bakteriophagen im Abwasser". Duodecim 1933. Ser. A.
Tom XVI, Fasc. 3.
TORRLÄGGNINGEN AV ZUIDERZEE.1
Av vägingenjören kapten A. Wolff.
När och huru Zuiderzee har tillkommit, vet man
ej med bestämdhet. Av de romerska skriftställarnas
berättelser framgår endast som ett faktum, att stora
sjöområden funnos norr om Rhenfloden.
De största landförlusterna, förorsakade av
stormfloder från havet, skedde i Holland från mitten av
1100-talet till början av 1400-talet.
Från 1200-talet beräknas Nederländerna ha förlorat
9 000 km2 land, men från 1500-talet ha ca 3 600 km2
återvunnits.
Genom den 1920 påbörjade torrläggningen av stora
delar av Zuiderzee, beräknar man vinna ett landområde
på 2 250 km2 (225 000 hektar), motsvarande 7 % av
Nederländernas totalarea och mer än 10 % av dess
åkerjord.
i Referat av föredrag vid Lapplands tekniska förenings
sammanträde i Malmberget den 24 november 1934.
I huvudsak följes en av dr C. Lely år 1891 framlagd
plan (fig. 1), och torrläggningen väntas vara slutförd
är 1952. Enligt denna plan avstänges Zuiderzee
genom en spärrdamm, som avser att förhindra Nordsjöns
vatten från att intränga i den sålunda bildade
bassängen. Denna havets utestängning fullbordades
under åren 1926—1932 genom utläggande av en 2 500 m
lång spärrdamm mellan Nordholland och ön Wieringen
och en 27 60© m lång spärrdamm mellan Wieringen och
Friesland.
Innanför denna spärrdamm har man för avsikt att
indämma och torrlägga 4 från varandra skilda delar,
s. k. "polder". En av dessa, den längst i nordväst,
invid ön Wieringen, belägna, den s. k.
Wieringenpol-dern, har redan fått sin omgivande ringmur färdig,
och torrläggningen inom detta område är avslutad,
varom mera nedan.
Efter dessa fyra områdens torrläggning kvarstår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
