Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
häfte 75
TEKNISK TIDSKRIFT
febr. 1935
VAG- och\mT^DY66NADSR0NST
Rcdaktor: WALO FINNE.
•UTGIVEN AV SV CM SKA TE KNOLOGFOREH I hG E .
INNEHÅLL: Några beräkningsfrågor vid bågkonstruktioner, av professor Karl Ljungberg. — Impregnering av
järnvägs sliprar ur ekonomisk synpunkt, av Gust. von Heidenstam. — Notiser.
NÅGRA BERÄKNINGSFRÅGOR VID
BÅGKONSTRUKTIONER.
Av professor Karl Ljungberg.
I en artikel i häftet 11 1932 i denna avdelning av
Tekn. tidskrift redogör författaren för sina
konstruktioner till den stora bågställningen av stål för
uppförandet av Tranebergsbrons betongvalv.
Dessutom redogöres för det montagesätt, som jag
utarbetat och föreslagit för bågarnas uppförande. Detta
montagesätt framställde jag första gången i samband
med tävlingen om Västerbron. Det har även använts
vid uppförandet av de stora stålbågarna för denna
bro i huvudsaklig överensstämmelse med de förslag
jag upprättade i november 1931 åt de tre firmor som
uppfört denna foro.
i den ovannämnda artikeln utlovades en
fortsättning, vari skulle behandlas de beräkningsmetoder,
som använts vid bågställningen. Emellertid har jag
av vissa skäl funnit lämpligt att publicera dessa
beräkningar i utländsk fackpresis och de funnos
införda i "der Bauingenieur", h. 35/36 sept. 1933. För
dem, som i detalj vilja sätta sig in i mina
beräkningsmetoder, vill jag hänvisa till nämnda tidskrift. En
kortare sammanfattning av grundtankarna i
beräkningarna kan dock vara motiverad.
Vidare vill jag här nedan redogöra för en del
andra beräkningsfrågor beträffande knäckning samt
knäckning (tryck) och böjning, vilka förekomma
vid stora bågkonstruktioner.
Ett par av dessa frågor har författaren i korthet
behandlat i "der Bauingenieur" okt. 1934 häft. 43/44
förf. Hållfasthetslära DTV sid. 348) för inspänd båge
M=-Mf — H • y — V • x — M0 eller för tvåledsbåge
M — Mp — H • y (fig. 1), inses lätt, att om man har
ett fel av t. e 1 % i någon term så kan fel på 10 %
lätt uppstå i differenserna. Vill man ur momentet
skaffa sig uttryck för nedböjningen,. skall en
integration utföras över hela bågen och felet kan då
ytterligare mäng-faldigas, så att ett ursprungligt fel
på 1 % kan återfinnas som ett fel på 100 %. För
att erhålla noggranna resultat är därför en analytisk
räkning nästan nödvändig. Metoder baserade på
helt analytiska beräkningar finnas ä.ven angivna i
litteraturen och särskilt kan i detta sammanhang
omnämnas Strassners tabellverk för inspända bågar
och Burgdorfers för enleds-bågar. Strassner utgår
i sitt tabellverk vid bestämmandet av bågformen
från en belastningsfördelning enligt en
cosinus-hyper-bolicus-kurva och har då ett givet värde q0 för
x = Q och ett värde ql för x = l. I många fall vill
man dock liava ett mellanliggande värde qm (fig. 2).
Bågen kan sedan formas såsom en trycklinje
motsvarande denna belastning, men detta är ej
nödvändigt, utan i många fall vill man hava en annan
båg-form. Det är då önskvärt att hava bågen bestämd
genom minst fyra punkter: anfang, hjässa och tvenne
mellanliggande punkter (fig. 3). I arbetsekvatio-
nerna förekommer en faktor f = –-——. Denna ut-
/ eos
9
c-/
Fig. 1.
Fig. 2.
Fig. 3.
Fig. 4.
i samband med knäckningsfrågor för elektriska
kraftledningsstolpar, men jag vill här nedan något
utförligare behandla desamma och dessutom redogöra för
en del nya provningsresultat.
i min artikel 1933 i der Bauingenieur angående
beräkningarna till Tranebergsbrons bågställning
framhålles, att man i regel ej kan erhålla
tillräckligt noggranna resultat vid inspända bågar med
hjälp av grafiska metoder.
Ser man t. e. på uttrycket för momentet (beteckn. se
x
trycker Strassner med en rät linje f — 1—c —dvs.
tvenne fixa punkter £ = 1 för x — 0 och £ — 1 — c
för x — l. Även här kan det vara önskvärt att hava
ett mellanliggande värde ’Qm (fig. 4). Vid
beräkningen av bågarna till Tranebergsbrons ställning
hava alla dessa svårigheter blivit lösta på så sätt,
att jag infört en ’belastningskurva qx = q0 -f- a J<*,
en ekvation för toågen r] = ß f2 + samt ett ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
