- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
81

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27 juli 1935

Av fig. 7 framgår vidare att det kapitaliserade
värdet av de årliga sliperskostnaderna i båda
alternativen uppgår till samma belopp vid början av år
1948.

Finnes det sålunda anledning antaga att statens
järnvägars bannat inom 1—III distrikten i
oförminskad utsträckning kommer att bibehållas t. o. m. år
1948 är det ekonomiskt berättigat att därstädes
omedelbart övergå till total impregnering.

I ovanstående beräkningar hava kostnaderna för
impregneringen satts till 1:60 kr. per sliper. Dessa
kostnader hava under åren 1924—1933 i genomsnitt
fördelat sig sålunda:

Impregneringsmedel: 6,5 kg kreosotolja à

13 öre .............................. kr. 0: 85

Bränsle och smörjmedel ................ „ 0:02

Arbetskostnad: ackord och avlöningar .... „ 0:17
Frakt, uppställning och nedtagning av im-

pregneringsverken .................... „ 0: 02

Sliprar, upp lastning å leveransplats ...... „ 0: 05

„ fraktkostnader till impregnerings-

plats ......................... „ 0:11

„ lossning och stapling å impregne-

ringsplats .................... „ 0:05

„ barkning (skalning) ............. „ 0: 09

Impregneringsverkens underhåll och
amortering .............................. „ 0:10

Impregneringsplatsernas underhåll,
nyan-läggning ............................ „ 0:07

Impregneringskostnad per sliper kr. 1: 53

Impregneringskostnaden har emellertid under de
senaste åren nedgått, så att den i medeltal för de
sista fem åren utgjort 1:37 kr. (jfr fig. 8).
Räknat efter detta värde skulle resultatet i stället
hava blivit att impregneringsalternativet ställt sig
7 300 000 kr. billigare.

Bedömer man emellertid impregneringen ur
nationalekonomisk synpunkt, blir dess betydelse ännu
större. Om man sålunda för nuvarande bannat inom
I—III distrikten betraktar fortfarighetstillståndet för
de båda fallen, finner man att:

1) vid användning av impregnerade sliprar är årliga:
utbytet = 1/22 • 7 677 000 — 350 000 st. sliprar,
sliperskostnaden = 350 000 • 5,60 = 1 960 000 kr.,
inköpskostnaden för impregneringsmedel =

= 350 000 • 6,5 • 0,13 = 295 750 kr.,
virkeskostnaden ca 350 000 • 2,65 — 927 500 kr.

2) vid användning av oimpregnerade sliprar är år-

liga:

utbytet — 1/11 • 7 677 000 = 700 000 sliprar,
sliperskostnaden = 700 000 • 4,50 = 3 150 000 kr.,
virkeskostnaden c.a 700 000 ■ 3,15 — 2 205 000 kr.

Anskaffningen av impregneringsmedel innebär
därför en utgift av i runt tal 0,3 mill. kr. Vinsten
genom impregnering visar sig direkt i en minskning
av sliperskostnaden med ca 1,2 mill. kr. per år och
indirekt i en virkesbesparing för landet av
synnerlig betydelse, varom ovan angivna siffror å årliga
virkeskostnaden kunna giva ett begrepp.

Norges statsbanor.

Till jubileumsutställningen i Trondheim 1930
utgav Stadsbanernes Svillekontor en propaganda-

81

broschyr, "Impregnering av trevirke", och i Nordisk
Järnbanetidskrift för maj 1934 finnes en uppsats,

’Svilleanskaffningen ved de norske statsbaner", av
Svillekontorets chef överingenjör R. Broch. Ur
dessa publikationer jämte material, som
överingenjör Broch välvilligt ställt till förfogande, äro
nedanstående uppgifter om impregneringen vid Norges
statsbanor hämtade.

"Man skulle icke kunna tro —■ säger Broch — att
i ett land som Norge det vore vanskligt att anskaffa
sliprar för järnvägens
årliga behov. Landet
har ju så stora
skogsarealer och så rikt
furubestånd, att man kunde
vänta överflödig
tillgång, längs samtliga
järnvägslinjer. Men
allteftersom skogarna
avverkats, så att
bestånden blivit glesare
och
virkesdimensionerna mindre, samtidigt
med att slipersbehovet
stegrats genom nyanläggningar och utvidgningar, har
anskaffningen av sliprar, särskilt under de senaste
35 åren, vållat mycket arbete och huvudbry".

Denna anskaffning, som från början ombesörjdes
av trafikdistrikten var för sig, centraliserades och
lades 1913 under Hovedstyret som en särskild
avdelning — Svillekontoret. Vid sidan av timmerinköp
och försågning lades också driften av statsbanornas
impregneringsverk under Svillekontoret. Man hade
i Norge, liksom i flera andra europeiska länder, fått
klart för sig, att man, för att minska förbrukningen
av trämaterialier och bevara skogen, måste övergå
till impregnering i största möjliga utsträckning.

Vid Norges första järnväg, Hovedbanen, var
kreo-sotoljeimpregnering genomförd alltsedan 1860. År
1902 igångsattes impregnering vid det nyanlagda
Råde impregneringsverk, 1911 vid Bragerøen och
1925 togs statsbanornas tredje impregneringsverk
vid Hommelvik i bruk. Samtidigt nedlades
Hoved-banens gamla impregneringsverk i Lillestrøm.
Rikstelegrafens nya impregneringsverk i Lillestrøm, även
avsett för impregnering åt statsbanorna, trädde i
verksamhet 1911. Tvenne privata
impregneringsföre-tag finnas därjämte, ett i Larvik och ett i Notodden.

Råde impregneringsverk inrättades från början för
blandningsmetoden — zinkklorid -†- 5 %
kreosotolja. Då emellertid denna impregnering efter få års
förlopp visade sig mindre tillfredsställande, och
impregnering med ren kreosotolja enligt Rüpings
spar-metod var utexperimenterad, blev Råde
impregneringsverk år 1908 ombyggt för denna metod. De
senare tillkomna större impregneringsverken äro
utförda i överensstämmelse härmed, och så att
anläggningarna även kunna användas för fullimpregnering,
om så vid särskilda tillfällen skulle vara önskvärt.

Såväl statsbanorna som telegrafväsendet använda
nu nästan uteslutande impregnerade materialier till
sliprar, telegrafstolpar m. m.

Under åren 1902—1929, hade utbytts tillsammans
7 792 174 st, impregnerade sliprar eller i runt
tal 600 000 m3 Om man icke hade använt sig av
impregnering skulle det, enligt vad erfarenheten givit

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

kr/s/iper

Fig. 8. Impregneringskostnadernas
fördelning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free