Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
-teknisk tidskrift
27 april 1935
NOTISER
Betongränna av ny typ. Vid Tardienta, provinsen
Aragon, Spanien, har byggts en halvcirkulär
betongakve-dukt av djärv konstruktion. Den beskrives kortfattat i
"Revista de Obras Publicas", 1 april 1935, av
konstruktören, professor E. Pena Boef, samt i Eng. News Record,
Vol. 115, Nr 1.
Fig. 1. Halvcirkulär ränna av armerad betong vid
Tardienta, Spanien.
Rännan, som byggts för Confederation Hidraulica del
Ebro, är kontinuerlig och halvcirkelformig på en sträcka
av ca 880 m med 3,65 m inre radie, vilande på
betongbockar av i medeltal 10,6 m höjd på var 15 :e meter.
Bockarnas grundsyllar, 0,8 à 1,0 m tjocka, äro förlagda
på variabelt djup, högst 6 m, under markytan.
Rännans tvärsektion varierar i tjocklek från 15 till
72 cm. Dess yttersidor äro förlängda tangentiellt uppåt
och avslutningen uppåt består av
cantilever-konstruk-tioner av 1,2 m bredd, vilka tjäna som gångbanor
(fig. 1). Den bärande ytan mellan ränna och stöd
skyddas av en 15 mm tjock blyplåt.
Rännan är konstruerad som ett kontinuerligt
byggnadsverk, utsatt för transversal och longitudinal
deformation med variabel tangentiell skärspänning om 3
till 6 kg/cm2. Detta konstruktionssätt medförde, såsom
kontrollerats genom prov i full skala, omkring 20 %
besparing i jämförelse med en rektangulär ränna.
Vidare må nämnas att det vanliga antagandet om lika
stora skärspännningar i hela d.en dragna zonen, som
enligt förf. är ytterst obefogat, skulle ha resulterat i
en prohibitiv skärspänning av 23 kg/cm2 i den tunna
delen av sektionen i stället för 3 kg/cm2.
För att kontrollera denna vågade konstruktion,
vilken var föremål för bittra kontroverser, utfördes i
februari omfattande prov å den första sektionen av
rännan, bestående av 5 spann om 75 m längd.
Precisionsmätningar visade att konstruktionsteorien var riktig.
Fångdamm tätad med mollskinn. I ett föredrag inför
franska vetenskapsakademien, återgivet i Le Génie Civil,
1934, dec. 1, redogjorde Gaston Menier för sin erfarenhet
rörande användningen av mollskinnstyg som en
vattentät membran vid fångdammar, nåldammar och liknande
vattenbyggnader.
Mollskinnstyg, som föres i handeln i två tjocklekar,
användes av Menier redan 1914 för tätning av en 5,5 m
hög fångdamm, då det gällde att utbyta en turbin med
7 m diameter. Spåntplankorna neddrevos därvid med
omsorg, så att minsta möjliga mellanrum skulle
erhållas. Menier har senare funnit att spånten kan vara
ganska gles, emedan trycket på mollskinnstyget vid
eventuella mellanrum avlastas på de båda angränsande
plankorna.
Menier redogör för tätningen av en nåldamm i Marne,
som läckte högst betydligt trots alla försök att
omsorgsfullt ordna nålarna. Springor på upp till 60 à 70 mm
förefunnos. Tätning med koksaska och säckväv ledde
icke till resultat. Sedan vader av mollskinnstyg
nedrullats å dammfronten med järnstänger som ballast, blev
dammen absolut tät.
Menier provade mollskinnstyg genom en apparat med
en konstant öppning av 40 cm höjd och varierbar vidd
av 0 till 100 mm. De erforderliga trycken för att riva
sönder tyget framgå av nedanstående tabell.
Öppningens vidd Vattentryck vid bristning
mm meter
10 ..................................................72,31
20 ..................................................67,14
30 ..................................................46,48
40 ..................................................41,32
50 ..................................................30,99
75 ..................................................20,66
100 ..................................................10,33
Kostnaden för anbringande av mollskinnstätning är
obetydlig, även om tyget icke återvinnes.
Vindkraftverket i Balaklava (Krim) för 100 kW
maximieffekt byggdes år 1932 som försöksanläggning för
vindkraftens omsättning i växelström. På en 25 m hög
mast är en spindelformig järnkonstruktion, vridbar
kring vertikalen, lagrad på rullar. En utlöpare från
spindeln kan med sin på marken befintliga ände rulla
längs en kring masten utlagd skena. Driftmotorn, om
1,1 kW, avståndsmanövreras med ett vid spindeln fästat
roderblad, tills dess att den 12° mot horisonten lutande
spindelaxeln intager vindriktningen. Kring denna axel
roterar ett vindhjul med 30 m diameter, bestående av
en järnring, 3,4 m diam., och tre aerodynamiskt
profilerade, 11 m långa, från 2 till 1 m avsmalnande, kring
sina stålrörsaxlar på kullager vridbara trä-metall-vingar.
Vid en given vindstyrka kräver det önskade varvtalet en
bestämd vingställning; den regleras genom en
centrifu-galregulator, så att konstant varvtal erhålles. En
kuggväxel överför kraften till en asynkrongenerator; denna
del av anläggningen med tillhörande automatik är
förlagd till det 13 m långa, i spindeln inbyggda
maskinrummet. Vid uppnådd synkronisering (600 varv/min. hos
generatorn, motsvarande 30 varv/min. hos vindhjulet)
sluter sig huvudströmbrytaren automatiskt, och
strömmen överföres med 220 V spänning till den på marken
belägna transformatorstationen, där den transformeras
till 6,3 kV och inkopplas på ett större värmekraftverks
överföringslinje.1 — Då vinden avtager avkopplas
generatorn automatiskt. — Dagsdiagrammen för
produktionen utvisa stora växlingar (t. e. mellan 12 och 32 kW
en augustidag, mellan 39 och 59 kW en marsdag);
maximieffekten, 100 kW, uppnås vid en vindhastighet av 11
m/s; årsmedeltalet är 5 till 6 m/s. Den månatligen
le-vererbara energimängden har ett maximum (27 000
kWh) mellan december och mars och ett minimum maj
—juni (7 000 kWh). Den årliga produktionen uppgår till
ca 200 000 kWh. Man planerar att göra sig oberoende av
vindens växlingar genom att parallellkoppla å olika orter
byggda vindkraftverk med ett termoelektriskt eller
hydroelektriskt utjämningsverk.
i Beskrivning och illustrationer återfinnas i
"Elettrotec-nica" av 15/25 aug. 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
