- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Väg- och vattenbyggnadskonst /
102

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

102 t e k n i s k t i d s k r i f t 28 sept. 1935

Fig. 9. Projekterad elektrodsköld för värmning av horisontala överytor (plattor, väggar osv.).

nås emellertid även i de svåraste fall, varemot vid
plåtelektroder inträffande beröring med en utstående
tvärbygel eller en bindtråd förhindrar
uppvärmningen och kan leda till betongens förstörelse
(frysning). Genomborrandet av sidoformen är även en
av kärnelektrodernas nackdelar, som dock kunna
mildras genom noggrant utförande av elektroderna.
Avskärandet av elektroderna sker lättast och
billigast medelst autogen. Klenare järn, 10—12 mm,
kunna även lätt avskäras med mejsel. I det fall att
byggnadsdelen skall klädas med murverk äro
kärn-elektroderna mycket uppskattade såsom förbindning
(fig. 11 och 12).

En länk mellan elektroderna
och ledningarna bildar den
anordning medelst vilken de talrika
förgreningarna till elektroderna
åstadkommas. På en kraftig,
ca 4 m lång bräda, fästas vid
isolatorer tre isolerade 35 mm2
ledningar. Till dessa ledningar
anslutas på 0,5 m avstånd
trefasrosetter, i vilka tre med
kontaktproppar försedda mjuka
ledningar stickas in. Dessa
ledningars andra ände tryckes
medelst ändamålsenligt formade
byglar eller muttrar mot
elektroderna. I fig. 13 ha snörena helt
enkelt knutits fast vid
ledningen, och rosetter ha alltså icke
använts.

Till den elektriska
utrustningen hör vidare
temperaturfjä.rr-mätare. Hittills ha på de flesta
byggnadsplatserna använts
vanliga kvicksilvertermometrar,
varvid emellertid noggrannheten
hos observationerna lämnat
mycket övrigt att önska (fig. 14).
För höjande av driftsäkerheten
och arbetets kvalité måste
temperaturmätningarna elektrifieras.
I betongen inläggas
motståndstermometrar, som förbindas med
en galvanometer. Genom en
sinnrik anordning har det
lyckats att begränsa
förbindnings-ledningarna till galvanometern så att en grupp om
60 observationspunkter betjänats av tre ledningar.
En kommutator som manövreras med knapptryck
möjliggör alla 60 avläsningarna på några minuter.

Ett av den elektriska betongvärmningens svåraste
problem är frågan om provkroppar, som enligt
föreskrift skola framställas på varje byggnadsställe.
Endast om provkropparna äro framställda och lagrade

Fig. 10. Axiala elektroder. Schematisk framställning. Fig, 11. Kärnelektroder. Schematisk framställning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935v/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free