Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
-teknisk tidskrift
27 april 1935
vara fallet vid sprutmålning. Skall mönjan sprutas,
bör järnet dessförinnan sandblästras.
Vid sprutning av blymönja, där skillnaden i spec.
vikt mellan pigment och olja är stor, finnes en
tendens till separering, varvid oljan kommer att ligga
överst och försvåra vidhäftningen för färgen.
Ett fel, som är lätt att begå vid sprutmålning, är
att vissa partier erhålla för mycket färg.
Mångfaldiga försök ha visat, att en tunt pålagd färg
bibehåller både sig och järnet bättre än en tjockare
pålagd, varför kravet på full täckning kan eftersättas.
Täckfärgsmålningen.
Mönjan är ej en färdigstrykningsfärg, är i regel
ej färgbeständig, utan skall skyddas med en täckfärg.
Vid sidan av fordringar på rostskydd tillkomma här
estetiska krav. En sprutmålad färg ger i regel en
vackrare och jämnare beläggning, varför denna
metod kan föredragas framför handmålning. Dessutom
är målad yta per dag och man betydligt större vid
sprutmålning. Stora konstruktioner kunna således
slutmålas på kortare tid, och denna tid förlägges till
högsommaren, slutet av juni, juli och början av
augusti månad.
Liksom alltid vid sprutmålning bör man undersöka
den vidhäftning man erhåller mellan grund- och
täckfärg, vilken undersökning bör ske under en
längre tid, enär vidhäftningen till en början kan vara
god men senare minskas. Faran för att färgen, som
man säger, skall "krypa" på ytan är många gånger
större vid sprutmålning än vid handmålning.
"Kryp-ningsföreteelsen", som sannolikt är ett
ytspänningsfenomen, kan åstadkomma mycket obehag. Mest
utpräglad förekommer den på nymönjade ytor, där
färgen (spec. oljerik) ej hunnit oxidera på ytan.
På val av täckfärg skall jag här ej ingå. Jag vill
endast påpeka den av de flesta målare tillämpade
principen vid tillagning av färgen, nämligen att
oljehalten skall ökas från grundskiktet till täckskiktet.
Vidare underlättas målningen, om skillnad i nyans
finnes mellan de olika strykningarna, helst bör den
sista strykningens färg vara en nyans mörkare än
den näst föregående.
Önskemål rörande praktisk forskning inom
rost-skyddsfrågan.
Det har påståtts att korttidsprovningar, dvs.
provningar där atmosfärens inverkan på färgen på
konstlad och forcerad väg efterliknas, ej skulle ge en
säker metod för bedömning av färgkvaliteter. Det
vore därför av värde att systematiska
undersökningar gjordes inom detta gebit. Parallellt med
korttidsprov böra långtidsprovningar utföras.
Önskvärt vore om byggherrarna finge upp ögonen
för rostskyddsfrågans betydelse och de olösta
problem som finnas. Deras intresse för saken kunde till
en början ta sig uttryck i att utförda
rostskyddsbehandlingar antecknades, varefter dessa
anteckningar på lämpligt sätt gjordes tillgängliga för
sammanställning. Dessa anteckningar böra helst vara så
fullständiga som möjligt. Blanketter för sådana
anteckningar kunde förslagsvis innehålla följande
uppgifter:
1. Analys av stålmaterialet.
2. Datum för
a) järnets valsning,
b) järnets mottagning i verkstaden,
c) „ rengöringsbehandling för grundmål-
ning,
d) „ första täckmålning,
e) „ underhållsbehandlingar,
2. Använd rengöringsmetod (med angivande av
procentuell del av ytan, som efter rengöringen är
täckt med fast sittande valshud).
3. Analys av grundmålningsfärgen jämte
målningsmetod.
4. D:o för täckfärgen.
5. Färgernas täckningsförmåga, arbetsprestationer,
kostnader m. m.
Med flit har jag i det anförda använt olika uttryck
för en och samma sak. Detta för att visa att inom
målningstekniken finnes ett arbetsfält för en
nomenklaturkommitté.
NOTISER
Svenska teknologföreningens avdelning Jör Väg- och
vattenbyggnadskonst avhöll måndagen den 23 september
ordinarie sammanträde på, föreningens lokal under
ordförandeskap av major H. von Heidenstam.
Vid sammanträdet, som var besökt av ett femtiotal
medlemmar invaldes i avdelningen följande
föreningsledamöter, nämligen civilingenjörerna Sven Gellerstedt,
Emil Sieurin och Stig-Åke Wermén, samtliga i
Stockholm.
Ordföranden meddelade, att en under
sommarmånaderna av styrelsen tillsatt kommitté för avgivande av
yttrande över "1932 ärs trafikutrednings" betänkande
med förslag till förordning angående allmän
autoviobil-trafik med herrar Sven Bergelmer, sammankallande, Dag
Blomberg, Lars Granfelt, L. Marcus, Einar Nordendahl
och C. Thulin samt från avdelningen för Mekanik herr
Nils Gustafsson den 30 juli avlämnat sitt utlåtande,
vilket sedermera expedierats till konungen såsom
föreningens remissvar. Från "193.3 års
entreprenadkommitté med herrar Hj. Fogelmarck, sammankallande
(tillsatt av föreningens styrelse), A. Frey Samsioe, ’Sal.
Vinberg (från avd. V), Birger Jonson och Albin Stark (från
avd. A) hade till föreningen inkommit ett i samarbete
med representanter för Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen, Sveriges Industriförbund ävensom senare
för Svenska Kommunaltekniska föreningen utarbetat
förslag till allmänna bestämmelser för entreprenader
inom husbyggnads- samt väg och vattenbyggnadsfacken
ävensom entreprenadkontrakt för dessa fack. Då
förslagen varit föremål för en synnerligen ingående
genomarbetning och nu snarast torde böra tryckas, hemställde
ordföranden om bemyndigande för styrelsen att å
avdelningens vägnar godkänna samt till tryckning såsom
föreningens handlingar antaga de föreliggande förslagen,
vilket bifölls av avdelningen.
Ordföranden meddelade därefter, att under sommaren
till föreningen inkommit en förfrågan från "1934 års
byggnadsindustrisakkunnige" under herr Sigfrid
Hanssons ordförandeskap, angående vidtagna eller föreslagna
åtgärder i rationaliserings- och dylikt syfte inom
byggnadsindustrien. För utredning av detta ärende hade
inom avdelningen för Väg och vattenbyggnadskonst och
avdelningen Svenska arkitektföreningen genom resp.
styrelsers försorg utsetts en gemensam kommitté,
bestående av herrar R. Brink, sammankallande, Einar E. G.
Lundqvist, Sven Nycander (från avd. V), E. Dahl, S.
Markelius och S. Wallander (från avd. A), vilken i
dagarna förväntades avlämna sitt utlåtande. Vidare
meddelades, att föreningen från kungl, maj:t pä remiss er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
