Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 juni 1935
väg- och vatten byggnad skons t
123
genomgående fogar såväl i
fundamentets längd- som tvärled,
vilket var nödvändigt med hänsyn
till de skjuvspänningar för vilka
murverket skulle komma att
utsättas. Alla fogar försågos med
trapetsformiga förtagningar, och
vinkelrätt mot pelarens
längdriktning inlades en rälsarmering för
att hålla ihop de olika
gjutning-arna. Betongen framställdes dels
i en flytande blandarestation,
som betjänade två rör, dels i en
fast uppställd Jägerblandare för
ett tredje rör.
Sedan betongen hårdnat
läns-pumpades kasunen, varefter
betongytorna bilades upp och
befriades från siam. Bågarnas cch
lagerstolarnas
förankringsanordningar med tillhörande
stödbockar monterades och fastgjordes
i rätt läge med bultar och stag i betongen. Varje
båge är förankrad med 8 st. 75 mm
rundjärns-stag i över- resp. underkanten och varje lagerstol
fasthålles med lika många ankarbultar. Härefter
göts kring fundamentets ytterkanter en metertjock
vägg upp till + 3,25, på vilken stenbeklädnaden
uppmurades till -f- 5,25. Det sålunda bildade hålrummet i
fundamentet delades genom tvärformar i mindre
partier, lämpliga att gjuta på ett skift. Upptill
avslutades varje gjutning i lutning 1 : 3, så att
överytan fick ett tandat utseende med fogytor i det
närmaste vinkelräta mot kraftriktningen. Sedan
form-sättning och armering för fundamentets överdel
utförts, göts denna, som innehöll ca 425 m3, till full
höjd utan avbrott. Armeringen består av ett
tredubbelt rutnät <‡> 25 c/c 200, under lagren samt
skjuvarmering i fundamentets övre del. Dessutom
äro alla ytor försedda med rutarmering <‡> 16 c/c 300.
Undervattensgjutningen är utförd med 370 kg
cement per m3 betong under det att återstoden gjutits
med 300 kg per m3 med undantag av delarna när-
Fig. 4. Gjutningsplan för fundament i mellanpelaren.
Fig. 6. Mellanpelarens fundament med hängramar för bågmontaget.
mast under bågarnas lager, där 400 kg cement pr
m3 användes. Ovanför -f- 5,25 har ett långsamt
hårdnande cement använts men för övrigt vanligt
A-cement. Förstnämnda silikatrika cement
framställdes vid Limhamns cementfabrik speciellt för
Västerbron och var en föregångare till de nu i marknaden
förekommande s. k. "vattenbyggnadscementen".
Mellanpelarens båda fundament innehålla
tillsammans ca 2 700 m3 betong, varav ca 1400 gjutits
under vatten samt ca 42 ton armeringsjärn. Totalt
ingå i båglandfästena 5 043 m3 betong, 86 ton
armeringsjärn samt 137 ton järn i bågarnas
förankringsbultar med tillhörande järnkonstruktioner.
Grundläggningsarbetena avslutades i september
1932.
Stålöverbyggnaden
På våren 1932 fördes förhandlingar angående
entreprenad för stålöverbyggnaden. Antagandet av
leverantör för denna viktiga del av bron erbjuder
stort intresse, enär härvid i betydligt högre grad än
som vanligen är fallet hänsyn togs till förhållandena
på arbetsmarknaden. Av de inkomna anbuden voro
två helt svenska, sex utländska och fem avgivna av
svenska och utländska firmor i förening. En
sammanställning av anbuden visade, att det lägsta avgivits
av en utländsk firma samt att lägsta rent svenska
anbud dels högst väsentligt översteg den av
hamnstyrelsen beräknade kostnaden, dels var över 40 % högre
än det lägsta avgivna.
Hamnstyrelsen hänvände sig i ärendet till
stadsfullmäktige och uttalade
därvid som sin mening, dels att ett
rent utländskt anbud icke borde
komma ifråga, detta huvudsakligen
med hänsyn till den rådande stora
arbetslösheten, dels att
hamnstyrelsen icke heller ansåg att staden, för
att kunna bevara arbetet helt åt
landet, kunde offra ett så stort
belopp, som motsvarade det lägsta
svenska anbudet, dels ock att en
kombination mellan svenska och
Fig. 5. Armering och förankringsanordningar i mellanpelaren.
utländska verkstäder syntes med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
