Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1936 - Ett tvåhundraårsminne, av w.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Georg den Tredje, genom sitt patentbrev under
Storbritanniens Stora Sigill av den 5 januari i Hans
Majestäts nionde regeringsår, givit och förlänat mig,
sagde James Watt, sitt särskilda tillstånd, fullmakt,
privilegium och befogenhet, så att jag, sagde James
Watt, mina underlydande, förvaltare och
befullmäk-tigade må under ett däruti stipulerat antal år vara
befogade att använda, utöva och sälja min
’Nyuppfunna metod till förminskande av förbrukningen av
ånga* och bränsle i eldmaskiner’, överallt i den del
av Konungariket Storbritannien som benämnes
England, uti besittningen Wales, uti Staden Berwick ön
Tweed och vidare uti Hans Majestäts utländska
kolonier och plantager; och då jag, sagde James
Watt, i sagda patentbrev förpliktas att avgiva en
med min underskrift och mitt sigill bekräftad
utförlig beskrivning över beskaffenheten av min
uppfinning, som uti Hans Majestäts Höga Hovkansli inom
fyra kalendermånader efter sagda patentbrevs datum
skall registreras:
Så vare härmed tillkännagivet, att till uppfyllande
av sagda förpliktelse och bestämmelse jag,
ovannämnde James Watt-, härmed förklarar, att det
följande är en utförlig beskrivning av beskaffenheten
av min ifrågavarande uppfinning liksom av det sätt
på vilket densamma skall utövas (nämligen): —
Mitt förfaringssätt till förminskande av
ångförbrukningen och följaktligen bränsleåtgången i
eldmaskiner, består av följande grundprinciper: —
För det första, måste det kärl i vilket ångans
krafter skola användas för maskinens drivande, som
vid vanliga eldmaskiner kallas cylinder och som jag
benämner ångbehållare, under hela den tid som
maskinen arbetar, hållas så varm som den ånga vilken
inträder i densamma, vilket för det första sker
därigenom att man omgiver behållaren med en mantel
av trä eller något annat ämne som leder värme trögt;
för det andra därigenom att man omgiver densamma
med ånga eller andra upphettade kroppar; och för
det tredje därigenom att man icke låter vare sig
vatten eller någon annan kropp som är kallare än
ångan att inkomma i eller beröra densamma under
denna tid.
För det andra måste ångan vid sådana maskiner
som helt eller delvis skola arbeta medels
kondensering av ånga, bringas till kondensation i behållare,
som äro skilda från ångbehållarna eller -cylindrarna
ehuru emellanåt stående i förbindelse med dessa.
Dessa behållare benämner jag kondensorer och de
böra, medan maskinerna arbeta, genom användning
av vatten eller andra kalla kroppar hållas åtminstone
så kalla som den luft som befinner sig i maskinens
grannskap.
För det tredje skall varje luft eller annan av
kondensorns kyla icke kondenserad elastisk gas som stör
maskinens arbete avlägsnas ur ångbehållarna eller
kondensorerna medels pumpar som drivas av
maskinen själv, eller på annat sätt.
För det fjärde har jag för avsikt att i många fall
använda ångans expansionskraft till att trycka på
kolvarna eller vad helst som i deras ställe brukas,
på samma sätt som atmosfärens tryck för närvarande
utnyttjas vid vanliga eldmaskiner. I sådana fall då
kallt vatten icke kan erhållas i rikligare mängd,
kunna maskinerna drivas enbart medels denna ång-
2 fi
kraft, i det man låter ångan avgå i fria luften sedan
den gjort sin tjänst.
För det femte framställer jag, i de fall då rörelser
omkring en axel äro önskvärda, ångbehållarna i form
av ihåliga ringar eller cirkelformiga kanaler försedda
med särskilda in- och utlopp för ångan och anbragta
på vågräta axlar på samma sätt som hjulen i en
vattenkvarn. Uti dessa finnas ett antal ventiler, som
endast tillåta en kropp att genomlöpa kanalen i en
riktning. Uti dessa ångbehållare äro anbragta
vikter, vilka till en del utfylla kanalerna och ändock
äro fritt rörliga i dessa medels i det följande
beskrivna eller specificerade anordningar. När ångan
insläppes i dessa maskiner mellan sagda vikter och
ventilerna, så trycker den på samma sätt mot bägge
på sådant sätt, att den lyfter vikten åt hjulets ena
sida och försätter detta i rörelse genom en successiv
reaktion mot ventilerna, vilka öppna sig i den
riktning i vilken vikterna pressas men icke i den
motsatta riktningen. Under det att ångbehållaren
roterar matas den med ånga från ångpannan och den
ånga som har gjort sin tjänst kan antingen avlägsnas
medels kondensorer eller uti fria luften.
För det sjätte har jag för avsikt att i vissa fall an-,
vända en viss grad av kyla som visserligen icke
förmår förvandla ångan till vatten men dock avsevärt
förtätar densamma, så att maskinerna komma att
drivas medels växelvis expansion och kontraktion av
ångan.
Slutligen använder jag istället för vatten att göra
kolven eller andra maskinens delar ång- eller
lufttäta oljor, växer, hartsade kroppar, djurfett,
kvicksilver och andra metaller i flytande tillstånd.
Till bekräftelse varav jag denna tjugofemte dag i
april, Anno Domini Ett Tusen Sjuhundra och
Sextionio, här satt min namnunderskrift och mitt sigill.
James Watt (L. S.)
Förseglat och överlämnat i närvaro av
Con. Wilkie
Geo. Jardine
John. Roebuck
Härtill vare ytterligare bemärkt, att sagde James
Watt icke avser, att något av vad som under det
fjärde momentet utsäges, skall förstås såsom
avseende maskiner vid vilka det vatten som skall lyftas,,
självt inträder i ångbehållaren eller i något med
denna i öppen förbindelse stående kärl.
James Watt,
Bevittnas: Coll. Wilkie
Geo. Jardine
Och vare härmed bekantgjort, att den ovannämnde
James Watt den tjugofemte dagen i april i Herrens
år 1769, infann sig inför vår nämnde Konungslige
Herre uti Hans Kansli och vidkändes ovanstående
beskrivning jämte allt som i densamma innehållet
och beskrivet är, på ovan antecknat sätt. Och blev
ovanstående beskrivning i enlighet med den uti
framlidne Konungens och Drottningens William och
Mary av England etc. i dess sjätte regeringsår givna
förordning sålunda med stämpel försedd.
Registrerat den 29 april anno domini 1769."
Sat Sa.pienti! Med återgivandet av detta mästerprov
på James Watts ingenjörssnille sällar sig Teknisk
tidskrift till dem, som på tvåhundraårsdagen hylla hans
minne som en av teknikens stormän. rø.
18 jan. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
