Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 18 jan. 1936 - Till den vetenskapliga litteraturens produktionsproblem, av Carl Björkbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Till den vetenskapliga litteraturens
produktionsproblem.
Av bibliotekarien CARL BJÖRKBOM.
.. Det naturvetenskapliga och tekniska
forskningsarbetet befinner sig efter världskriget i en ofantlig
utveckling. Som ett tecken ibland många andra
härpå kan anföras, att det amerikanska biografiska
uppslagsverket "American men of science" i sin
senaste upplaga av 1933 är icke mindre än fem gånger
större än i den första upplagan av 1905.
En mätare på forskningsarbetets omfattning är
naturligtvis i första hand den vetenskapliga litterära
produktionen. Denna är numera till överväldigande
del nedlagd i de periodiska publikationerna. Antalet
av de löpande naturvetenskapliga och tekniska
tidskrifterna och sällskapstrycken beräknas till cirka
15 000 och antalet årliga uppsatser till omkring
800 000 (Prins, "Project d’un guide de
documenta-tion. 1935, s. 12).
Det är klart, att en så omfattande tryckproduktion
måste innebära mycket svåra problem, bl. a. av
ekonomisk art. Biblioteken, som ha till uppgift att
förse forskarna med litteratur, ha svårt att bära de allt
ökade bördor den växande tidskriftslitteraturen
innebär. Att ett bibliotek skulle kunna eftersträva
absolut fullständighet även inom ett relativt
begränsat område ligger numera icke inom
möjligheternas gräns. Genom undvikande av dubblettköp
och genom lån av böcker biblioteken emellan söker
man i möjligaste mån bemästra svårigheterna.
Denna omständighet medför emellertid en minskad
avsättning för tidskriftsförläggarna, och det är en
allmän klagan, att de vetenskapliga tidskrifterna
icke kunna bära sig trots pekuniärt understöd från
statens och enskildas sida. Att denna motsättning
kan föra till allvarliga konflikter visar den
lång-dragna striden om de tyska tidskriftspriserna.
I kören av klaganden instämma nu även
vetenskapsmännen själva. Tidskriftsbeståndet är, synes
det, trots allt icke tillräckligt. De insända bidragen
få ofta vänta länge på tryckning, en omständighet,
som för prioritetsfrågor kan vara av stor betydelse.
Dessutom äro tidskriftsredaktörerna i allmänhet
nödsakade att hålla uppsatserna inom ett visst
begränsat omfång och därför företaga kraftiga
be-skärningar. En författare i den amerikanska
tidskriften Science 80, 1934, s. 245, M. B. Yisscher,
påpekar, att naturvetenskapsmannen har gått med på
att koncentrera sitt material och att utelämna
detaljer i en utsträckning, som andra forskare icke ha
varit villiga till eller icke kunnat. Det kommer
emellertid en punkt, då koncentration och
utelämnande icke kan drivas längre, utan att
framställningens klarhet lider skada. "It seems that this
point has been reached in the requirements which
editors of scientific journals are now bound to
im-pose upon their contributors."
En lösning av detta problem kan tydligen icke
ligga i utgivandet av nya och större tidskrifter.
Varken biblioteken eller den enskilde forskaren ha
råd att köpa dem, och de skulle icke kunna göras
räntabla. Skall den vetenskapliga litterära
produktionen kunna hållas på samma nivå, måste andra
och mera radikala medel tillgripas.
En lösning framställdes 1933 av chefen för
Do-cumentation division of Science service i
Washington, Watson Davis, i ett föredrag i den
amerikanska Chemical society och har sedan
inlämnats i form av en promemoria till OIC (Office
international du ehimie) i Paris. Enligt denna skulle
tryckningen av de vetenskapliga uppsatserna
ersättas av en fotografering på kinofilm, såvida icke
avhandlingen äger ett allmännare intresse.
Originalhandlingarna skulle insändas till en litterär central,
"Scientific information institute" (SII), som skulle
ombesörja publicering av resuméer i
referattidskrifterna. Den person eller institution, som vore speciellt
intresserad för en viss uppsats, kunde sedan från SII
rekvirera fotografiska kopior. Då det måste anses
omöjligt, att inom en enda central samla samtliga
vetenskapliga uppsatser, föreslogs upprättandet av
nationella centraler för olika ämnesområden i varje
land.
En dylik organisation skulle naturligtvis vara av
största betydelse, särskilt för sådana forskare, som
icke hava lätt tillgång till ett stort bibliotek. Ett
fackbibliotek skulle kunna inskränka sig till
referat-tidskrifter samt fotografiska kopior. De besparingar,
som skulle göras genom indragning av
facktidskrifter. skulle enligt förslagsställaren användas till
förbättring av löpande bibliografier och referat
(ab-stracts).
Denna Watson’s plan har nu upptagite av Science
service i Washington. I en därifrån 30 nov. 1935
utsänd bulletin (Document nr 117), meddelas att
Science service övertagit den Bibliofilm service,
som sedan ett år varit inrättad vid United States
Department of Agriculture, och vars uppgift varit
att åt forskare förskaffa fotografier av böcker
och tidskriftsuppsatser. Vidare upprättas från och
med mars 1936 i samarbete med vetenskapliga
institutioner och föreningar en organisation, varigenom
artiklar i maskinskrift kunna deponeras i Science
service, som på begäran tillhandahåller kopior på 35
mm kinofilm av dessa till ett pris av 1 cent pr
uppslag. Förstorade kopior på papper kosta 5 cents pr
uppslag. Institutionen eller föreningen föranstaltar
om utgivande av referat av den deponerade
avhandlingen.
För att underlätta och sprida användningen av
kinofilmkopior har Science service dessutom i
samarbete med andra organisationer (Chemical
Foundation, United States Naval Medical School,
Department of Agriculture m. fi.) under utarbetande
standardiserade apparater för framställning och
begagnande av kopior på 35 mm kinofilm. En kamera är
redan färdig och för en läsmaskin "about size of
typewriter, producing largesized easily readable
image" finnes i modell. I ritning förefinnes vidare
25 jan. 1936
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
