Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 25 jan. 1936 - Docent- och forskningsstipendier vid Tekniska högskolan, av John-Erik Ekström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
25 JAN. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 4
O
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Docent- och forskningsstipendier vid Tekniska högskolan, av docenten, tekn. dr John-Erik
Ekström. — Notiser. — Litteratur. — Personalnotiser. — Sammanträden.
Docent- och forskningsstipendier vid Tekniska
högskolan.1
Av docenten, tekn. dr JOHN-ERIK EKSTRÖM.
Bland "den stora allmänheten" men även i
stor utsträckning bland vårt lands
industrimän och teknici råder i bästa fall endast ringa,
i sämsta fall alis ingen kunskap om huru
vanlottad den högre tekniska undervisningen i
Sverige i verkligheten är på anslag för
forskningsändamål.
Den sakliga belysning, som denna fråga ges
i efterföljande uppsats, rekommenderas därför
till begrundande av alla dem som tillåta en
erinran om att en högst väsentlig del av vårt
lands materiella välstånd är baserat på
industrier och näringar, vilka till övervägande
delen hava den högre tekniska undervisningen i
vårt land att tacka för sin blomstring. Red.
Det har synts mig lämpligt att angripa det valda
diskussionsämnet icke direkt utan först efter en
kringgående rörelse. Forskningsarbetet vid Tekniska
högskolan är nämligen, som naturligt är, ingen
fristående företeelse med självändamål utan måste för
att nå sin sunda form stimuleras av och stå i intim
kontakt med den allmänna kulturpolitiken och
teknisk-vetenskaplig forskning över huvud.
Det frågas ibland: "Nå, men finns det verkligen
en teknisk vetenskap? Teknik är en sak och
vetenskap en annan. Teknik är det praktiska utförandet
och hjälpmedlet i kulturens tjänst, under det
vetenskap är idén, kulturens andliga innehåll, vetandet."
Detta resonemang är emellertid felaktigt och ofta
illvilligt. Tekniken har genomgått en oerhörd och
betydelsefull utveckling från våra förfäders första
ofulländade verktyg och forna tiders empiriska
hantverk, där yrkeshemligheten gick i arv från
far till son och fram till vår tids teknik. Där
teknikens män nu stå, kunna de liksom vetenskapens
med absolut bestämdhet säga: "Även vi vet". Vi
veta nämligen g runden, orsaken, och vid vår
forskning jaga vi icke längre på den empiriska teknikens
marker, utan vi arbeta strängt vetenskapligt. Dessa
märkliga resultat, som emanera från de tekniska
forskningscentralerna världen runt skulle aldrig ha
fått en sådan betydelse, om de ej framkommit ur
ett planmässigt iakttagande av lagbundenheten i
fenomenen, en ständig bearbetning av vunna
erfarenheter till allt större klarhet. Sannerligen, de tre för
den abstrakta vetenskapen klassiska frågorna var,
i Inledning-sanförande, hållet inför avdelningen för
Teknisk undervisning tisdagen den 29 okt. 1935.
varför och vartill karakterisera till fullo vår tids
teknik. De tekniska högskolorna äro inget annat än
tekniska fakulteter, vid vilka studiet av
naturvetenskapernas resultat göras fruktbringande för landet i
sin helhet.
Sedd i detta sitt allmänna sammanhang med de
övriga vetenskaperna kan det då vara av intresse
att först undersöka de olika fonder och anslag, som
stå den teknisk-vetenskapliga forskningen till buds
och jämföra dem med fonderna till annat bruk. Jag
har fördenskull sökt göra en sammanställning av
de svenska fondernas storlek och deras fördelning på
olika viktigare grupper. Det ligger i sakens natur,
att en sådan förteckning icke utan ett mycket
mödosamt arbete kan göra anspråk på att vara
fullständig. Tabellen uppgjordes för ett annat ändamål för
fyra år sedan och med undantag av sista gruppen
för ingenjörsvetenskap, där summan utgör det
nuvarande beloppet, gälla siffrorna denna tidpunkt. Den
procentuella storleken av ingenjörsfonderna i
förhållande till totalsumman blir därigenom åtskilligt
för stor, i det givetvis även de övriga fondernas
summa har vuxit genom räntor och nya donationer.
Tabell 1. En förteckning över de svenska
fondernas storlek och deras fördelning på olika viktigare
grupper:
I. "Vetenskapliga och kulturella
ändamål i allmänhet (exkl.
Nobelstiftelsen (1931) 31 206 000 kr.) ____ 39 639 000 kr.
Folkbildning .................... 10 000 „
[-Nykterhetssträvandena-]
{+Nykterhetssträvan-
dena+} ............ 39 869 000 kr. 220 000 „
II. Naturvetenskap i allmänhet ............1 953 000 kr.
Antropologi ..........................................21 000 „
Botanik ....................................................294 000 „
Entomologi ............................................10 000 „
Fysik ......................................................15 000 „
Geografi ................................................154 000 „
Kemi ........................................................21 000 „
Zoologi ............. 2 559 000 kr. 91 000 „
III. Humanistiska vetenskaper i allmän-
ligt (exkl. Humanistiska fonden
ca 1 500 000 kr., storlek (1931)
över 3 000 000 kr.) .............. 214 000 kr.
Språkvetenskap ................. 104 0001 „
Folkminnesforskning ............ 36 000 „
Hembygdsforskning ... 385 000 kr. 31 000 „
IV. Historia, arkeologi ocli fornkunskap
(exkl. Gustav-Adolf-fonden, storlek
(1931) 527 000 kr.) ............. 772 000 kr.
Konsthistoria ................... 26 000 „
11 jan. 1936
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
