Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 1 febr. 1936 - Beskattningsavdrag för facklitteratur, av Kjell Fredén - Ekonomisk översikt, av F. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
som varit eller äro nödvändiga för tjänstens fullgörande.
För en ingenjör varierar ju detta i mycket stor
utsträckning, beroende på inom vilken bransch han
arbetar. Taxeringsnämnderna äro njugga vid medgivande av
dylika avdrag och avslå mycket ofta varje yrkande om
avdrag för facklitteratur och som regel nästan alltid,
därest närmare upplysningar till stöd för det yrkade
avdraget ej lämnats. Därest avdrag yrkas i deklarationen
för facklitteratur, torde det därför vara välbetänkt att
redan i denna eller å särskild bilaga till deklarationen
— och icke först efter eventuell anmaning därom från
taxeringsnämnden — specificera utgifterna för
ifrågavarande ändamål.
Till ledning för bedömandet av rättspraxis i
föreliggande avdragsfråga återgives härnedan de rättsfall, som
under de senaste åren varit under regeringsrättens
prövning och som äga intresse i detta sammanhang.
(Förkortningarna hänföra sig till rättsfallens beteckning
i regeringsrättens årsbok.)
1) 1931 not. Fi. 1316—1318. Professor erhöll ett år
avdrag med 500 kronor och ett annat år med 568 kronor
54 öre från inkomst av tjänst för nödiga utgifter för
anskaffande av facklitteratur. Det första året hade
avdrag yrkats med 700 kronor, vilket emellertid nedsattes
till 500 kr., trots det att professorn gjorde gällande, att
de verkliga kostnaderna uppgingo till 1 042 kronor 5 öre.
2) 1932 ref. 59. Hovrättsassessor erhöll i
deklarationen yrkat avdrag för utgift för anskaffande av
facklitteratur (Tidskriften Nytt juridiskt arkiv, avd. I) med
33S kronor, vilken utgift finge antagas hava i sin
helhet varit nödvändig för fullgörande av hans befattning.
Beskattningsnämnderna (taxerings- och
prövningsnämnden) medgåvo i berörda hänseende avdrag med endast
211 kronor.
3) 1933 not. Fi. 15. I sin deklaration hade en
redaktionssekreterare tillgodofört sig avdrag för kostnad för
inköp av facklitteratur med 9001 kronor. Han erhöll
emellertid avdrag med allenast 300 kronor.
4) 1933 not. Fi. 515. Officer erhöll avdrag för
kostnader för inköp av material och litteratur i samband
med kommendering till artilleri- och ingenjörshögskolan
med 175 kronor mot yrkade 250 kronor ("nödiga
kostnader för tjänstens fullgörande").
I samtliga ovan anförda fall hade avdraget yrkats
från inkomst av tjänst.
Några skattemål i denna fråga berörande avdrag
verkställda av fria yrkesutövare eller av näringsidkare synas
icke hava förekommit i regeringsrätten. Ej heller synas
några prejudicerade rättsfall föreligga berörande av
ingeniörer yrkade avdrag för facklitteratur.
Ekonomisk översikt.
Vår införsel har under det gångna året
karakteriserats av en flerårig, fortgående konjunkturförbättrings
specifika, ökade efterfrågan på vissa varuslag. Det är
i ögonen fallande, att livsmedelsimporten visar en
stegring på cirka 50 mill. eller i det närmaste 20 proc., och
att denna ökning endast till en mindre del har sin
grund i den särskilt mot slutet av året minskade
inhemska tillgången på framför allt kött och fläsk. Den
torde huvudsakligen bero på ökad köpkraft och
köplust för konsumtionens mera primära behov. En
stegrad lyxbetoning hos konsumtionen framträder i ökad
import av kaffe, cacao, tobak och spirituösa. Samtidigt
har textilindustriens efterfrågan på råvaror gått icke
obetydligt tillbaka, medan införseln av helfabrikat icke
stigit annat än i undantagsfall, till vilka höra bl. a.
silkesfabrikat av olika slag.
Det länge gynnsamma konjunkturläget kommer också
till synes i den stegring av automobilimporten, som
uppgår till ej fullt 30 proc. i värde räknat och
väsentligen ägt rum under framför allt årets förra del.
Importen av bensin, oförädlade oljor, smörjoljor, asfalt och
jordbeck, alla produkter väsentligen avsedda för
täckande av från motorismen härflytande behov, företer
en synnerligen stark stegring (10 à 15 proc.).
Ett annat markerat drag i fjolårets utveckling av
vår införsel är den kraftiga ökningen av importen av
för kapitalvaruindustrien avsedda råvaror samt
maskiner, instrument, verktyg o. d. Oädla metaller och
arbeten därav visa en stegring på omkring 15 proc., och
maskininförseln har ökats med nära 20 proc. Särskilt
framträdande är den tunga industriens, boktryckeri- och
litografiska industriens växande maskinanskaffning
liksom massaindustriens. Importen av traktorer har
stigit kraftigast eller hela 125 proc. Skoindustriens
maskinbehov synes ha gått ned med nära 10 proc.
Importsidan i vår handelsbalans företer sålunda en
karakteristisk högkonjunkturutveckling med avspegling
av växande efterfrågan för den omedelbara
konsumtionen och behov av utökning och förnyelse av
produktionsapparaten.
De viktigaste exportgrenarna med undantag för
trävaror redovisa höjda såväl kvantitets- som värdesiffror.
Utförseln av hyvlade och sågade trävaror har minskats
omkring 17 proc., medan trävaruexportpriserna sjunkit
i genomsnitt 12 proc. gentemot 1934. För vår
trävaru-skeppning har detta medfört en reducering av
inkomsterna med dryga 50 mill. och en nedgång i hela vår
export från kr. 1 302 till 1 291 mill. En mindre
ogynnsam prisutveckling för massan med undantag av den
mekaniska i förening med höga utförselsiffror — de
högsta någonsin nådda; för kemisk massa 6 proc. mer
än 1924 —- resulterade i en stegring av exportvärdet,
vilken tillsammans med den för papp och papper
uppgick till kr. 22 mill. eller omkring 7 proc. Järn- och
stålindustriens export, framför allt av mera
högför-ädlade produkter, ferrolegeringar, rostfritt stål osv.,
företer en betydande ökning. Verkstadsindustrien •—
exklusive vapenindustrien —- visar en ansvällning av
utförseln med 13 proc. i värde; till detta resultat har
särskilt den elektriska industrien samt separator- och
mjölkmaskinindustrien bidragit. Kul- och
rullagerför-säljningarna på utlandet ha stigit 6 proc. till 30 mill.
Då införselns totala ökning utgör kr. 163 och
exportens minskning kr. 9 mill., är handelsbalansen kr. 165
mill. sämre än för 1934, vilket innebär att ett
importöverskott på kr. 177 mill. uppkommit. Trots denna
oförmånliga utveckling av handelsbalansen ha bankernas
nettofordringar hos utlandet stigit från 778 mill. vid
fjolårets början till 859 mill. å innevarande års första
dag. Av sistnämnda belopp ligger 629 mill. hos
Riksbanken. Samtidigt har Riksbankens guldkassa ökats
med kr. 10 mill. till 408 mill. -— vid beräkning av
sistnämnda belopp har hänsyn icke tagits till den
värdestegring i kr., som inneliggande guldkassa undergått
genom reduceringen av kronans guldvärde. De föreliggande
siffrorna för vår värdepappersexport och -import under
det gångna året, vår sjöfartsnärings utveckling under
samma tid och övriga för vår betalningsbalans
betydelsefulla faktorer ge anledning förmoda, att året trots den
oförmånliga handelsbalansen slutar med en mindre
ökning av landets totala utländska tillgodohavanden —
de privata lagda till bankernas ovan angivna.
De krav på våra banker, som den stegrade
sysselsättningen inom vår industri ställt under det gångna året,
ha icke varit omfattande. Privatbankernas utlåning har
endast ökats med kr. 36 mill. eller knappa en procent,
medan inlåningen samtidigt stigit kr. 80 mill. eller
ej fullt 2% proc. Privatbankernas utlåningsöverskott
har minskats från kr. 242 till 196 mill. Någon re-
46
1 febr. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
