- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
63

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 15 febr. 1936 - Chalmersutredningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

samma blir uteslutande förlagd till den blivande
tekniska högskolan i Göteborg. Ett av de starkaste
motiven för denna koncentrering av
skeppsbyggnadsun-dervisningen till denna angives vara behovet av en
skeppsprovningsanstalt, vid vilken modellrännan
erhåller sådana dimensioner, att densamma kan
tillfredsställa skeppsbyggnadsindustriens och marinens krav.

Enligt föreningens åsikt bör frågan om
skeppsprov-ningsanstaltens förläggande till Göteborg lösas utan
att sammankopplas med frågan om den högre
skepps-byggeriundervisningens framtida organisation. Det
är föreningens uppfattning att även om denna
undervisning enbart skulle förläggas till Göteborg, mot
vilket förslag föreningen i det följande kommer att
framföra invändningar, den föreslagna
skeppsprovnings-anstalten dock icke bör sammankopplas med
högskolan. En dylik sammankoppling skulle komma att
förorsaka konflikter med avseende å disposition av
rännan för de olika ändamålen, varvid
undervisningsintresset helt säkert skulle komma i efterhand.

Behovet av en fullt modern skeppsprovningsanstalt
är från alla håll så omvittnat, att någon tveksamhet i
den punkten icke behöver råda. Genom det
ekonomiska stöd för byggandet av en
skeppsprovningsanstalt, som skeppsbyggnadsindustrien ställt i utsikt,
torde frågans lösande hava underlättats, och
föreningen förordar, att en skeppsprovningsanstalt
snarast måtte inrättas till gagn för industriens och
marinens intressen. Vad angår själva anstaltens
organisation bör densamma göras helt fristående från
själva läroanstalten, förslagsvis enligt liknande
principer, som kommit till användning vid Statens
provningsanstalt.

För skeppsbyggnadsundervisningens överflyttande
till Göteborg ha de sakkunniga anfört fyra skäl: att
eleverna få tillfälle till laborationer i den föreslagna
rännan, att eleverna få tillfälle till fortlöpande studier
på de stora varven, att lärarna få möjlighet att
ständiga hålla sig à jour med varvsindustriens senaste
rön ocli att lärarna kunna deltaga i lösandet av
varvsindustriens problem. De framställda skälen skola
nedan skärskådas.

1. Eleverna och rännan. Olämpligheten av att
kombinera den industriella skeppsprovningsanstalten
med en högskola har ovan påpekats. Skälet saknar
dessutom bärkraft, enär den vid tekniska högskolan
befintliga vattenrännan är i stort sett tillräcklig ur
undervisningssynpunkt, ett förhållande som även
framhållits såväl av tekniska högskolans
lärarkollegium (sid. 62) som av 1929 års sakkunniga (sid. 56).

2. Elevernas studier på varven (sid. 65). Så
intensivt som utbildningen bedrives i en teknisk
högskola lär det bliva ytterst sällan som eleverna under
läsåren få tillfälle att besöka varven. Det kan för
övrigt ifrågasättas, om varvsledningarna skulle vilja
tillåta besök i den utsträckning, att studierna kunde
bliva "fortlöpande".

3. Lärarna och varvsindustriens senaste rön. Häri
ligger naturligtvis en fördel, men den är icke av
avgörande betydelse. Huruvida en lärare skall kunna
tillgodogöra sig varvsindustriens rön, beror främst på
de personliga kvalifikationerna hos såväl lärare som
dem, vilka kunna förväntas meddela några rön och på
viljan till samarbete. Förefinnas förutsättningar i
dessa avseenden kunna rönen säkert tillgodogöras,
även om högskolan icke ligger i Göteborg.

4. Lärarna och varvsindustriens problem. Att det
för en lärare är av värde att deltaga i lösandet av de
problem, som under utvecklingens gång uppstå, är
alldeles riktigt. Här bör dock framhållas, att
exempelvis de problem, som förekomma vid projektering av
krigsfartyg, äro av betydligt svårare art än
motsvarande problemen vid handelsfartyg. Detta liar sin
grund i den ofta språngvis skeende utvecklingen och
diskontinuiteten i nybyggnadsprogram för
krigsfartyg, som tvinga till betydligt djärvare steg, än som
vanligen förekommer vid den mera kontinuerliga
utvecklingen av handelsfartyg. Enär
krigsfartygsprojekten uppgöras i marinförvaltningen, kunna lärarna
vid tekniska högskolan beredas tillfälle at-t deltaga i
lösandet av de därstädes ofta förekommande svåra
problemen. Marinförvaltningen torde med minst
samma rätt som privatvarven i Göteborg kunna göra
anspråk på att få tillgodogöra sig professorernas
biträde. En underdånig framställning i detta syfte har
av marinförvaltningen gjorts redan den 12 juli 1933.

I det följande skola några skäl anföras mot en
förflyttning av tekniska högskolans
skeppsbyggnadsav-delning till Göteborg.

De sakkunniga ha på sid. 54 anfört en tabell över
antalet skeppsbyggnadsstuderande under åren 1919—
34, fördelade på tekniska högskolan och Chalmers
tekniska institut. Om man till följd av oklarhet
beträffande åren 1919 och 1920 tar medeltalet under
perioden 1921—1934 blir antalet på tekniska
högskolan 52 och på Chalmers tekniska institut 12. Det har
alltså varit mer än 4 gånger så många studerande på
högskolan som vid Chalmers tekniska institut. På
sid. 55 (sista stycket) påstå de sakkunniga, att elever
vid tekniska högskolan sökt sig in på
fackavdelningen för skeppsbyggnad för att sedan söka sig över
på andra fackavdelningar. Därest 12 dylika elever
utgallras från skeppsbyggnadsavdelningen skulle
tekniska högskolan kunna mottaga samtliga
skeppsbyg-gerielever vid Chalmers tekniska instituts högre
avdelning. Betydande kostnader skulle sparas genom
denna enkla rationalisering.

Därest de sakkunniga undersökt antalet
skeppsbyggnadsstuderande under höstterminen 1935, skulle
de funnit att detsamma vid tekniska högskolan var 73
och vid Chalmers tekniska institut 11.

Antalet elever vid tekniska högskolans skepp
s-byggTiadsfackskola har visat en stadig ökning, medan
det vid Chalmers tekniska institut tenderat att
minskas. De av sakkunniga angivna fördelarna av
skeppsbyggeriundervisningens förläggande till
Göteborg ha tydligen • icke varit tillfyllest för att
säkerställa tillströmningen av studerande vid Chalmers
tekniska institut. Orsakerna härtill ligga sannolikt i
den större tekniska allmänbildning, som erhålles vid
tekniska högskolan och giver de utexaminerade
ingenjörerna större möjligheter till utkomst. Inför
dessa fakta är det omöjligt att tillstyrka
skeppsbyggeriundervisningens borttagande från tekniska
högskolan. Tvärtom måste man påyrka att det redan
tidigare framställda kravet på inrättandet vid
tekniska högskolan av en professur i teoretiskt och en i
praktiskt skeppsbyggeri snarast måtte tillgodoses.

Å sid. 105 ha de sakkunniga angivit, att i den mån
undervisning i krigsfartygskonstruktion skulle
fordras vid förläggning av utbildningen till Chalmers
tekniska institut borde densamma anordnas genom ma-

15 febr. 1936

63

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free