Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 7 mars 1936 - Ingenjören och försvaret. Diskussionsinlägg av Ernst Lindh - Svenska industriens praktiknämnd, av E. Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
trupper skola vid 40 à 42 års ålder kunna övergå till
denna s. k. byggnadstjänst. För flertalet av dessa
byggnadsofficerare utgör pensionsåldern 55 år, varför
de icke komma att kvarstå synnerligen länge i kåren.
De s. k. kasernförvaltarna rekryteras av underofficerare,
vilka skola genomgå en särskild kurs.
leke alla försvarets fastigheter skola handhavas av
denna myndighet. Vissa fabriker, krutbruk,
tygstationer, örlogsvarvens fastigheter med tillhörande
hamnområden m. m. samt flygverkstäderna skulle stå
utanför.
Kostnaderna för organisationen m. m. beräknas till
omkring 740 000 kronor per år och byggnadsanslaget
årligen till 3 800 000 kronor. Förvaltningskostnaderna
utgör sålunda omkring 20 %.
Det av kommissionen framlagda förslaget synes mig
icke vara utarbetat under sådana tekniska
förutsättningar, som i detta fall varit de riktiga och ej heller
med sådan omtanke om statsverkets ekonomi, som
särskilt bort krävas vid ett så omfattande reformförslag
som detta.
Min kritik av förslaget grundar sig på följande
synpunkter :
det är icke motiverat att för ifrågavarande arbeten,
vilka i allt väsentligt motsvara arbeten av rent civil
art, inrätta en militär organisation;
bättre teknisk sakkunskap på området, såväl
teoretisk som praktisk, än den föreslagna står till buds
för lika billigt pris, vilken, om den på rätt sätt
utnyttjas, bör åstadkomma ett förbilligande och ett
förbättrande av verksamhetens tekniska och ekonomiska
resultat;
den föreslagna organisationen är alltför omfattande
för ändamålet, och fullt tillfredsställande resultat kunna
vinnas genom en vida enklare organisation;
den föreslagna centraliseringen av
byggnadsverksamheten och fastighetsförvaltningen har gjorts endast
partiell, då den i stället med hänsyn till enhetlighet samt
för tillgodoseende av tekniska och ekonomiska resultat
bör innesluta ali dylik verksamhet för försvarsverket.
Ledningen av byggnadsarbeten för försvarets behov
samt förvaltningen av försvarets fastigheter utgör i det
väsentligaste rent civil verksamhet. Någon militär
utbildning, i varje fall mer än den som gives under värn-
pliktstjänstgöring som student, erfordras icke.
Befästningsarbeten äro ur bygnadsteknisk synpunkt av
relativt enkel natur. För de strategiska och taktiska
synpunkterna svarar försvarsstaben och för de
artilleris-tiska respektive artillerimyndigheter.
Redan under nuvarande förhållanden stå
fortifikationsofficerarna i teoretiska och praktiska färdigheter
väsentligt efter de högskolebildade och även de vid
landets mera framstående tekniska skolor utbildade
byggnadsingenjörerna, vilka till skillnad från
fortifikationsofficerarna äga ständig och intensiv kontakt med
praktisk byggnadsverksamhet. Man måste därför fråga
sig, huru motsvarande förhållanden skola gestalta sig i
framtiden, då fortifikationsofficerarna efter en obetydlig
praktisk byggnadsverksamhet vid 40 à 42 års ålder
skola taga plats som tjänstemän i den nya
byggnadsorganisationen.
För dessa befattningar stå i riklig mängd till buds
teoretiskt och praktiskt väl skolade civila ingenjörer
och arkitekter, vilka vid 30-årsåldern, sålunda minst 10
år tidigare än den föreslagna fortifikationsofficeren,
med fördel kunna anställas i dessa befattningar och
bibehålla dessa till vanlig civil pensionsålder, 65 år.
De föreslagna kasernförvaltarna äro överflödiga.
Huru de för övrigt skola kunna utfylla sin dag med
arbete synes oförklarligt. Motsvarande funktionär
återfinnes icke vid någon annan statlig institution,
exempelvis de mycket större sinnessjukhusen. Genom åtgärden
skulle tillskapas en ny tjänstemannakategori om ett
40-tal medlemmar. På de olika förläggningsplatserna bör
teknisk sakkunskap, där så erfordras, anlitas genom där
bosatta ingenjörer och arkitekter.
Centraliseringen av förslagets förvaltning och
byggnadsledning bör göras fullständig. Därigenom vinnes
besparing och bättre teknisk sakkunskap.
Namnet försvarsväsendets fortifikationsstyrelse är
missvisande. Det bör ersättas med
"försvarsbyggnadsstyrelsen" eller något liknande.
I mitt yttrande till k. m:t över
försvarskommissionens förslag har jag framhållit dessa synpunkter och
föreslagit en helt civil organisation, vida enklare och
billigare samt därjämte mera rationell. De procentuella
kostnaderna för densamma skulle uppgå till ungefär
hälften av dem, som kommissionsförslaget betinga.
Svenska industriens praktiknämnd.
Årsberättelse för 1935.
Tyngdpunkten i Svenska industriens praktiknämnds
verksamhet har under dess tredje arbetsår liksom
tidigare varit förlagd till praktikförmedlingen, vilken under
året ganska väsentligen utvidgats i olika riktningar.
Antalet till nämnden inkomna ansökningar om praktik har
sålunda ökats med ca 25 % jämfört med föregående år
och dessutom har nämnden under året på allvar tagit
itu med utbytesförmedlingen med utlandet. Egentligen
är det två huvudriktlinjer, efter vilka nämnden alltsedan
dess tillkomst inriktat sina strävanden. Dels gäller det
anskaffning av tillräckligt antal praktikplatser åt de
nya skaror av legitima sökande, som varje år uppträda,
dels åsyftas en kvalitativ förbättring av de
praktikmöjligheter, som erbjudas. Hittills har verksamheten i
första hand måst inriktas på att tillfredsställa det
förstnämnda behovet, men nämnden har även under året sökt
verka för det andra önskemålets uppfyllande. I
sistnämnda syfte har bl. a. ett stort antal exemplar av
publikationen "Riktlinjer för praktisk utbildning av bli-
vande ingenjörer och arkitekter" spritts och därjämte
har nämnden och dess sekretariat genom korrespondens
eller personliga besök sökt verka för saken. Likaså
halden av nämnden utgivna "Intygsbok över fullgjord
praktik för ingenjörsutbildning" rönt en livlig efterfrågan.
Vid ett av sina sammanträden har nämnden därjämte
diskuterat den aktuella frågan om praktikanternas
löneförhållanden.
Förmedlingsverksamheten såväl inom som utom
landet är givetvis beroende av de svenska
industriföretagens intresse och villighet att upplåta praktikplatser.
Att bereda svenska teknologer och yngre ingenjörer
anställning i utlandet är nämligen så gott som omöjligt
för såvitt icke samma antal platser kunna beredas
utlänningar i Sverige. Som av nedanstående statistik
framgår, har även ett glädjande stort intresse från våra
svenska företag visats, men tyvärr har antalet erbjudna
platser icke på långt när motsvarat behovet.
Kännedomen om nämndens verksamhet synes numera vara
7 mars 1936
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
