Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 14 mars 1936 - Ingenjören och försvaret. Diskussion, av H. Åkermark, Y. Schoerner, Fritz Egnell, S. E. Allstrin, Karl A. Wessblad, S. A. Thorén, A. Billberg, Sven Carlsson, Frithiof Holmgren, Carl C:son Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
efter världskrigets erfarenheter icke har samma
giltighet som förr, ligger det dock en god portion sanning i
den. Jag skulle vilja överflytta den Haberska
liknelsen även till våra förhållanden. Även hos oss bo,
bildlikt talat, ingenjörer och officerare i samma hus. Jag
hoppas, att kontakten oss emellan icke skall stanna blott
vid en hälsning i trappan, utan att det skall etableras
ett gott samarbete även inom husets väggar. Jag tager
detta möte och de tidigare gjorda uttalandena i Teknisk
tidskrift så som ett gott omen för det intresse, som från
ingenjörshåll finnes för ett dylikt samarbete. Och jag
hoppas slutligen att i en framtida försvarsorganisation
det skall skapas lämpliga organisatoriska former för att
möjliggöra ett bättre och effektivare samarbete än vad
nu är fallet mellan officerare och ingenjörer till båtnad
för landets försvar.
Civilingenjör Karl A. Wessblad. Enligt
överenskommelse med föredragshållaren har jag åtagit mig att med
några ord omnämna en organisation som nyligen införts
i Tyskland, och som bjärt belyser den här avhandlade
frågans aktualitet.
Vid Technische Hochschule i Charlottenburg, som är
motsvarigheten till vår K. tekniska högskola har
inrättats en fackskola för "Wehrtechnik", dvs. på svenska
"fackskola för försvarsteknik".
Vi hava sökt erhålla organisations- och studieplan för
fackskolan i fråga genom officiell hänvändelse till
rektor, och hava nyss genom vår militärattaché i Berlin fått
ett kortfattat svar, som jag ber att få uppläsa:
"Den fakultet, som tidigare benämndes "Falcultät füi
allgemeine Technologie" omfattar den militära delen av
de olika vid högskolan förekommande läroämnena.
Avsikten med ifrågavarande fakultet är, att den skall
utgöra ett studiecentrum för militärt betonade tekniska
frågor, för vilkas vetenskapliga bearbetning och
vidareförande rent civil ämnessakkunskap är erforderlig.
Såsom framgår av högskolans katalog omfattar
fakulteten icke mindre än 12 ordinarie, 5 lionorära, 5
"Beam-tete ausserordentliche", 3 "Nichtbeamtete
ausserordent-liche" professurer. Dessutom tillkommer en professor,
som är "mit Vorlesungen beauftragt" och 2 docenter.
De studerande vid militärtekniska fakulteten
utgjordes av dels civila personer, vilka efter föregående
grundläggande studier vid någon eller några av högskolans
andra fakulteter frivilligt anmält sig till densamma, dels
till fakulteten i fråga ur de tekniska trupperna
kommenderade officerarna. Sistnämnda voro för tillfället
till antalet 14. Om antalet civila besökare erfors
endast, att detta tillsvidare var ganska litet, vilken
omständighet sammanhänger med att fakulteten var under
uppsättning. Redan nu kunde emellertid en ökad
tillströmning av civila elever konstateras, i och med att
man kunde ställa 1 utsikt framtida anställning såsom
ingenjörer och tekniker vid krigsmakten för därtill
lämpliga av absolventerna.
Ett framtida önskemål vore, enligt uppgift av
professor dr Winkhaus, att vid vart och ett av krigsmaktens
tekniska truppförband (institutioner) skulle finnas en
officer, som genomgått den ifrågavarande fakulteten.
Att icke flera officerare för närvarande voro
kommenderade, sades bero på, att man under nuvarande
upp-lustningstider på grund av tjänstgöringsförhållandena
icke kunde avvara flera.
Den militärtekniska fakulteten är för närvarande
inrymd i huset Kurfürstenallee 32, Berlin-Charlottenburg.
Om ungefär ett är väntade man emellertid kunna
inflytta i ett nu under byggnad varande hus likaledes
beläget i tekniska högskolans närhet i Charlottenburg.
Till sist nämndes, att antalet läroämnen med ali
sannolikhet skulle komma att utvidgas, närmast med
ämnena "Chemische Kampstoffe" och "Medizin".
Jag har velat nämna detta som bevis för hur aktuell
frågan om samarbete mellan militär och teknici är, och
huru intimt detta samarbete tydligen ordnats i Tysk
land.
Jag skall vid sidan härom tillåta mig begagna
tillfället att i samband med försvarsfrågan anföra några
mycket enkla synpunkter på en felaktig föreställning som
man ofta möter i vårt land, och som jag anser att såväl
våra militärer som teknici böra söka korrigera. Man
hör ofta framhållas, att det i vårt land skulle existera en
vitt utbredd försvarsolust. Jag har nu för min del aldrig
träffat på någon svensk som visat olust eller ovilja att
försvara sig om han blir angripen och jag tror helt
enkelt ej på talet om försvarsolust. Däremot tror jag att
det existerar en mycket felaktig föreställning om de
resurser vi till vårt försvar kunna mobilisera, varför
många tro att det är förhållandevis bra som det är. Pä
grund av t. e. den allmänna kännedomen om huru
förträfflig Bofors vapentillverkning säges vara har man
den föreställningen att om något skulle inträffa, så
skulle det icke möta något hinder dels att öka denna
tillverkning, dels att inrikta hela vår övriga industri på
försvarsuppgiften. Det är denna föreställning som jag
anser vara så farlig. Man tror att allt detta låter sig
göra i en handvändning tids nog när fara är å färde. Så
är naturligtvis alis icke förhållandet. Ett ordinärt
stridsflygplan kräver t. e. för sitt färdigställande ca 40 000
arbetstimmar. Jag behöver inför detta auditorium
knappast påpeka det omöjliga i att få det färdigt på två
timmar genom att sätta 20 000 man i arbete på det.
Försvarsberedelsen kräver mycken tid och stor
omsorg, och vi måste hjälpa till att göra klart för hela vårt
folk att det i tid gäller att se om sitt hus. Jag vet ej
om det är indiskret att omnämna ett annat exempel.
Stockholms luftvärn är försett med vissa på vagnar
transportabla anordningar, som för att möjliggöra
luftförsvarets dirigerande och upptäckten av annalkande
stridskrafter i luften vid ofred hastigast möjligt måste
komma i funktion. Jag kan nämna att jag från
sakkunnigt håll fått veta att det tar åtta dagar att utrusta
dessa vagnar och bringa dem i funktion, medan man
väl i allmänhet skulle tro att detta borde kunna ske pii
en kvarts timme efter det kunskap erhållits om att
något är å färde.
överste S. A. Thorén. Ingenjör Schmidt omnämnde i
sitt anförande, att industriföretagen ofta få
förfrågningar från flera myndigheter i samma ärenden. Detta
torde vara riktigt och understryker med ali önskvärd
tydlighet behovet av en central ledning för industriens
beredskapsarbeten i fredstid. Men även om en sådan
organisation komme till stånd, lär det icke kunna
undvikas, att vissa förfrågningar, som delvis täcka
varandra, kunna ingå från flera myndigheter. Detta
sammanhänger med att de särskilda myndigheterna böra
verkställa specialundersökningar beträffande
tillverkningen av dem underställd materiel.
Från ett par talares sida har i afton vissa från
Amerika och Tyskland hämtade upplysningar berörts
rörande organisation och personalutbildning, som tyda pä
åtgöranden av förhållandevis stora mått. Utan att
närmare ingå på frågeställningen ber jag blott i
förbigående få varna för försök att kopiera stormakternas
åtgöranden på våra förhållanden. I vårt land med dess
begränsade resurser både i fråga om personal och medel
ligga problemen annorlunda till. Vi böra icke sträva
efter att upprätta fristående militära forsknings- och
utbildningsorgan på områden, som ligga den allmänna
tekniska utvecklingen nära, utan böra i stället söka få ett
förtroendefullt samarbete till stånd med bestående
organisationer så som t. e. ingeniörsvetenskapsakademien
och statens provningsanstalt m. fi. Ur denna synpunkt
är ett sammanhållande organ enligt den föreslagna
beredskapsnämndens mönster att förorda, som ordnar det
industriella beredskapsarbetet i stort och som anknyter
114
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
