Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1936 - Blåsverkan vid bågsvetsning, av Dag Du Rietz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
4) gör sig dock verkan av den
krökta strömbanan gällande.
Magnetiska kroppars inverkan på
kraftfältet.
Fig. 2. Bågens avböjning vid kanten av en
kopparplåt.
Fig. 3. Kraftfältets utseende kring en ledare
vid kanten av en kopparplåt. (Piltkanten
markerad med några blyertsstreck.)
.Fältstyrkan större på vänstra sidan. (190 amp.)
riktning. Vid svetsning förekommer detta fall, om
man svetsar vid kanten av en plåt, där jordledningen
anslutits någonstans på plåtens motsatta sida. Som
isolerat fall förekommer det emellertid endast vid
svetsning på omagnetiska material, enligt vad som
nedan påvisas. Fig. 2 och 3 ha upptagits med
användande av en kopparplåt. Blåsverkan är ej stark
men fullt märkbar. En smalare plåt ger något
starkare blåsverkan uppenbarligen beroende på att
strömbanan genom plåten blir mera sammanträngd. I fig.
3 kan nätt och jämnt urskiljas en viss excentricitet
av kraftlinjerna. En jämförelse mellan bildens högra
och vänstra partier visar dock tydligt, att fältet på
vänstra sidan är starkare. Enligt förf:s erfarenhet
av blåsverkan av detta slag, som kan inträffa på t. e.
koppar och vanlig rostfri plåt, inverkar den ej
störande på svetsningen.
Om man svetsar på en plåts
centrala delar, alltså ej ute vid
kanterna, och jordledningen är
godtyckligt ansluten någonstans på
ett visst avstånd från svetsstället,
skulle man kunna vänta, att
samma verkan, för vilken ovan
redogjorts, skulle göra sig gällande, på
grund av att srömbanan från
elektroden genom plåten till
jordledningen gör en krök vid
svetsstället. Detta är emellertid i regel icke
i märkbar grad förhållandet,
vilket väl får anses bero på att
strömmen starkt breder ut sig i
plåten. Mycket nära
anslutningsstället för jordledningen samt vid
svetsning på smala sektioner (fig.
Fig. 5 och 6 visa bågens resp.
kraftfältets utseende vid svetsning
mitt på en järnplåt (med
jordledningen ansluten på stort avstånd).
Bågen brinner rätt ned mot plåten
och kraftfältet är fullt
koncentriskt. I fig. 7 och 8 har
elektroden flyttats till plåtens kant.
Bågen blåser inåt plåten och av
kraftlinjebilden framgår hur fältet
plötsligt ökar i styrka vid
plåtkanten. Ovanför plåten är fältet
relativt svagt beroende på att det koncentrerar sig till
det magnetiska järnet, men utanför plåtkanten
tvingas fältet ut i luften och sprider här ut sig, vilket
förklarar den tydligt iakttagbara ökningen av
fältstyrkan i det plan, där järnfilspånen äro utbredda.
Bilderna illustrera det av svetsare allmänt kända
förhållandet, att det som regel blåser från kanterna på
arbetsstycket.
Det är intressant att jämföra bilderna 2 och 7.
Den verkan, som åskådliggöres i fig. 2, förefinnes
givetvis även i fig. 7, men verkan av det magnetiska
järnet överväger. Härav kan man draga den
slutsatsen, att strömbanans krökning spelar en underordnad
roll i jämförelse med järnets inverkan på det
magnetiska fältet. Endast om man svetear på ändan
av ett smalt plattjärn eller något dylikt, genom
vilket strömmen måste passera, kan det inträffa
Fig. 5, Bågen mitt på en järnplåt med
jordledningen ansluten på avstånd.
Fig. 6. Kraftfältets utseende kring en ledare
mitt på en järnplåt. Kraftlinierna förlöpa
koncentriskt
Fig. 4. Blåsverkan på grund av
krökt strömbana.
122
Fig. 7. Bågens avböjning vid kanten av en
järnplåt.
Fig. 8. Kraftfältets utseende kring en ledare
vid kanten av en järnplåt. Fältstyrkan
tilltager plötsligt utanför plåtkanten.
11 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
