Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1936 - Moderna gassvetsningsmetoder, av Bo Gorthon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
heter tillstöta, som ej medgiva samma lagbundenhet.
Smältbadets bredd beror dock delvis av den genom
spaltbredden och fasningsvinkeln bildade
fogbredden; den är alltid bredare än denna men aldrig
smalare. Däremot är översträngens bredd beroende
av bredden på smältbadet, då båda äro lika
sinsemellan och äro lika med fogbredden pius
smält-zonen i plåtarnas kanter. Om man alltså gör svets-
Fig. 9. Vid fasade plitkanter
bort-strömmar en del av svetslågans
värme i den breda fogen.
11), kommer svetshastigheten, vilken till en del beror
på hur mycket material, som måste smältas ner och
tillföras fogen från svetstrådeu, att ökas. Då
samtidigt förbrukningen av svetstråd minskas, kan man
vänta sig erhålla lägre kostnader, frånsett att
kant-förberedning utan avläsningen bliver billigare. Ty
vad som i detta avseende eljest måste göras med
hyv-ling eller syrgasskärning i ett separat arbetstempo,
övertages av svetslågan, som under svetsningens
gång själv smälter ner kanterna en bit i förväg med
den överskottsvärme, som i annat fall skulle ha
strålat ut i den fasade fogen till ingen nytta.
Praktiska svetsprov lia visat, att svetsning med ofasade
kanter kan göras ca 12 % billigare än med fasade
0,s s*
0,165*
Fig. 10. Vid ofasade kanter är
fogen smal, och lågans värme hindras
att bortströmma av plåtkanterna,
som härvid smältas ned en bit i
förväg allt eftersom svetsningen
fortskrider.
försök ined samma spaltbredd mellan plåtarna men
med minskad fasningsvinkel, visar det sig, försåvitt
den gynnsammaste brännareställningen hålles, att
man får nära nog samma bredd på ovansträngen till
följd av det alltid lika breda svetsbadet. Fig. 8
visar fyra svetsar på 10 mm järnplåt ined
fasningsvink-lar 35. 25, 15 och 0°. översträngens bredd är
överallt ca 17 mm.
Oberoende av den ursprungliga fogbredden
åstadkommer svetslågan en smältkrater, vars bredd
bestämmer smältbadet och ovansträngen, och vars
storlek svarar mot lågans storlek. Orsaken härtill är
att den del av lågans värme, som vid fasad plåt
utströmmar i svetsriktningen genom fogen till ingen
nytta, tvingas att smälta ned fogkanterna en bit i
förväg vid ofasad plåt. Fig. 9 visar
värmeutstrålningen vid fasade kanter ocli fig. 10 vid ofasade
kanter.
Det synes, att svetsbadet pä det ställe där
tillsats-tråden röres fram och tillbaka, i båda fallen är lika
brett. Smältbadets bredd är som förut sagts,
beroende på lågans styrka och formen på kärnlågan. Lika
lågstyrkor, dvs, lika stora gasmängder per tidsenhet,
kunna giva olika formade kärnlågor, om det är skill
nad på munstycksborrningarnas form och diameter
samt i utströmningshastigheten. För säker
svetsning med lugnt smältbad behövs en mild låga, dvs.
en sådan med låg utströmningshastighet hos
svetsga-serna (ej över 120 m/sek.). Vidare bör kärnlågan
vara cylindrisk, emedan den då "fyller " fogen och
giver bättre nedsmältning bådo av tillsatsmaterialet
och av plåtkanteriia än vad de ofta förekommande
brännarna med spetsig kärnlåga göra. För svetsning
utan avfasning av kanterna användes en låga något
större än vid vanlig högersvetsning, ung. 160 lit.
syrgas per mm plåttjocklek och tim. En sådan låga
giver en likformig och jämn smälta, vilket är en
förutsättning för god bindning och porfrihet i svetsen.
Ju lugnare brännaren hålles, desto likformigare
uppbygges svetsen och desto fortare går svetsningen,
limedan den givna iiisvetsningsvolymen (fogen) är
mindre Aid ofasade kanter än vid fasade kanter (fig.
Fig. 11. Förhållandet mellan fogytoroa
vid ofasade och fasade kanter.
kanter. Nedanstående tabell visar uppgifter om ett
svetsprov på 8 mm plåt.
Tabell IV. Jämförelse mellan svetsning på fasad
och ofasad plåt av S mm tjocklek.
Fasade kanter Ofasade kanter
Spaltbredd sb mm ................ 3 3
Syrgas lit/tim/mm.................... 146 157
Tid per m i min..................... 26 23
Syrgasförbrukning lit/m........ 510 480
Acetylengasförbrukning lit/m 465 435
Svetstråd kg/m........................ 0,51 0.34
Fig. 12 visar hållfasthetsprov hos svetsar gjorda
med fasade och ofasade kanter på 10 mm plåt, St. 37
och med vanlig mjuk svetstråd med 0,08 % kol.
Draghållfastheten var i detta speciella fall något
högre vid ofasade kanter. Det erhölls 39,3 till 40.1
kg/mm2 i svetsen, vilken då hade nerarbetats till
plåtens tjocklek (över- och understrängen
borthyvlades) och dessutom försetts med
tvärsnittsförminskning i sidorna för att brottet skulle falla i själva
svetsen och ej i plåten. Som synes av fig. 12 har
svetsen säkrats genom unders trän sr. den erhålles sani-
a) b)
Fig. 12. Svetsprov på 10 inm plåt, St. 37, a) fasvinkel 35°,
draghållfasthet 37,.-, kg’mm’, böjningsvinkel 180°, b) fasvinkel 0", draghållfasthet
39,7 kg/mm2, böjningsvinkel 180’.
14 mars 1936
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
