Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 21 mars 1936 - Litteratur - Katalog över periodiska publikationer tillgängliga i bibliotek i Stockholm och Uppsala ..., av Albert Predeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ner förtecknar det efter 1886 ännu utkommande
beståndet av 107 svenska stats-, stads-, förenings- och
privatbibliotek belägna huvudsakligen naturligtvis i
Stockholm, med en inskränkning i dubbelt hänseende: några
redan i manuskript föreliggande grupper (fotografi,
skogsvetenskap, lantbruksmaskiner och krigsteknik)
hava med hänsyn till tryckningskostnaderna tills vidare
måst uteslutas; ur alla ämnesgrupper strökos de med
statistiskt och ekonomiskt innehåll, de av museer, arkiv
och utställningar utgivna såväl som ett antal
naturvetenskapliga och bildande konst behandlande
publikationer, för att icke komma katalogen att svälla ut
alltför mycket. Ty den högt ansedda
Ingeniörsvetenskapsakademiens i Stockholm och det med statsmedel
finansierade företagets egentliga syfte var att åstadkomma
en svensk samkatalog över tekniska tidskrifter;
de allmän naturvetenskap, matematik, fysik och kemi
omfattande grupperna (94 sid.) färdigställdes såsom
Del I år 1927 utdelades i 100 exemplar till Kungl,
tekniska högskolans i Stockholm 100-årsjubileum, under det
att övriga grupper (geologi, mineralogi,
ingenjörsvetenskap och arkitektur) utkommo först 1931. Det är en
med avseende på utstyrsel, typografi och innehåll i hög
grad tilltalande och erkännansvärd prestation, som
förtjänar desto mer erkännande, som den är utarbetad
under åren 1921 till 1930 väsentligen av chefen för
Tekniska högskolans bibliotek i Stockholm ensam.
Endast fackmannen, som förstår att uppskatta det
oändligt mödosamma och uppoffrande arbetet med ett
personligt upptagande av titlar i Stockholmsbiblioteken,
jämförandet av de från de andra biblioteken inflytande
uppgifterna med de befintliga samlingarna och de
nödvändiga rättelserna med tillhjälp av tillförlitliga
bibliografier, och som samtidigt jämför resultatet med
existerande tidskriftsförteckningar av liknande art, kan
intaga den rätta ståndpunkten för bedömande av ett
dylikt verk. Den som tillfälligtvis använder den, han
må tillhöra vetenskapen eller praktiken, skall anamma
framlagda data såsom något på visst sätt självfallet,
som om det alis icke kunde vara annorlunda, än att
en katalog naturligtvis också innehåller tillförlitliga
uppgifter. Bibliografiskt arbete står just icke högt i
kurs i den allmänna uppfattningen, emedan man
antingen icke känner svårigheterna eller betydligt
underskattar dem.
Recensenten av föreliggande verk — beteckningen är
icke alltför djupgående — kan icke annat än anvisa
denna katalog till dess behöriga plats: nämligen i
främsta raden av de tidskriftsbibliografier vi förfoga
över och med vilka den icke behöver frukta en
jämförelse. Detta beröm skall icke blott gärna givas, utan
det skall även motiveras:
1. Katalogen är uppdelad efter ämnen i 9
huvudgrupper med tillsammans 40 undergrupper; dessa äro
väl valda och i de fall där tvekan kunnat råda om
publikationens förande till det ena eller andra området,
har detta tillkännagivits genom hänvisningar. Då de
]00 svenska biblioteken äga de viktigaste nyare tekniska
tidskrifterna från hela världen, utgör denna katalog en
— vilket är en sällsynthet — efter ämnet ordnad
förteckning, som man skulle önska varje tekniskt
bibliotek. Här är en förebild för uppställningen. Det får
icke förtigas, att den formella uppdelningen inom
huvud-och undergrupperna i första ögonblicket överraskar och
även vid närmare granskning icke helt övertygar: först
internationella kongresser och sällskap osv., utan fast
säte; så följa publikationer av liknande slag, men
utgivna av enstaka länder och ordnade efter dessa; därpå
komma de av universitet och lokala korporationer
utgivna i alfabetisk ordning efter ort; .’ slutligen
återstående publikationer, dvs. de självständiga
tidskrifterna. Man nödgas alltså ofta söka på flera ställen men
har i gengäld den större säkerheten att finna den sökta
publikationen efter ämnesbeteckning. Här bör
emellertid framhållas: dessa olägenheter skulle försvinna, om
det vore författarinnan möjligt att ännu genomföra sin
ursprungliga avsikt att till katalogen foga ett utförligt
ämnesordregister (vilket underlåtits på grund av brist
på medel). Katalogens värde skulle därigenom
tredubblas.
2. Katalogen är mer än en väl ordnad förteckning;
den är — och detta är kanske dess största värde — en
förteckning av tidskriftstamträd, och därtill av en
noggrannhet och tillförlitlighet, som man sällan torde
påträffa i bibliografiska förteckningar. Det är icke
möjligt att inom ramen av en recension andraga exempel,
huru mycket recensenten än frestas att skaffa läsaren
denna, man skulle nästan vilja säga, estetiska njutning
att följa de stora berömda tidskrifterna i deras
familjesammanhang och tillbaka till deras stamfäder.
Kännaren vet hur svårt det är att i rätt och överskådlig
utvecklingsföljd inpassa och sammanställa stora
publikationer, t. e. "Annalen der Physik" eller Justus Liebig’s
"Annalen der Chemie" med deras talrika titeländringar,
serier, förgreningar, bilagor osv.; eller icke minst de
amerikanska departementens officiella publikationer,
ofta nog bibliotekens skräck, eller att fullständigt
förteckna denna mängd av register, samregister, bilage.
och festband. Recensenten har gjort sig mödan (och
nöjet), att kontrollera flera av dessa stamträd, med
tillhjälp av originalserierna och andra bibliografier och
har icke kunnat fastslå en enda felaktighet, men
däremot upprepade gånger kunnat rätta andra
förteckningar!
3. Denna ovanliga akribi sträcker sig också till
det katalogmässiga förtecknandet: utgångspunkten är
alltid den senast föreliggande titelformen — ett
förfarande värt att rekommendera för tekniken — de
tidigare och, vid dessa de senare, äro jämte andra
ändamålsenliga hänvisningar alltid angivna på ett
typografiskt redigt sätt. Vilken titel man än uppsöker, alltid
har man tråden till hands, som leder framåt eller
tillbaka. Endast sällan förekomma de bibliografiska
uppgifterna i starkare förkortning; t. o. m. titeltilläggen, i
den mån de citeras eller citerats, hava medtagits. (Man
jämföre exempelvis anmärkningarna under "Engineering
News"!)
4. Misstag och tryckfel äro ytterligt sällsynta. Det
är nästan småaktigt att påpeka, att det på sidan 214
under bilagorna till tidskriften "Deutsche Bauzeitung"
måste heta "... Wettöewerbe" och icke Wettgewerbe";
eller att på sidan 177 tidskriften "Konstruktion u.
Bau-ausführung" är angiven men icke en hänvisning till dess
föregångare "Holzbau", som (sid. 214) riktigt angives
med sin fortsättning; eller att (sid. 78) under "Journal
der Physik" fattas anteckningen "Forts, se Journal
(Neues) der Physik" och vid Journal (Neues) der
Physik fattas tillägget "Föreg, se Journal der Physik".
Det har kostat mycken möda att uppdaga sådana
felaktigheter, och denna möda betyder snarare beröm än
tadel åt författarinnan!
5. Till den glänsande typografiska utstyrseln, till
klarheten i satsbildningen må blott i förbigående
hänvisas; likaså till de mycket användbara bilagorna: en
förteckning över 107 bibliotek med kortfattade uppgifter
över besökstider; en likaså välkommen förteckning
över de bibliografiska tidskrifterna (med samma
subtila beskrivning); de erforderliga tecken- och
förkortningsförklaringarna och ett förträffligt förord. I slutet
är fogat en förteckning över de rättelser och tryckfel
som skola införas, och vilken genom sin existens ännu
en gång understryker det helas omsorgsfullhet; ty man
får icke längre anse korrigerade fel såsom fel utan
endast såsom ytterligare företräden!
Katalogen borde icke saknas i något bibliotek,
framför allt icke i något tekniskt-naturvetenskapligt biblio-
138
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
