Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 4 april 1936 - Litteratur - Mellem Tyrker og Kurder, av A. Lg. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Extra allmänt sammanträde, av Fmn. - Tekniska samfundet, av G. E. M. - Södra Dalarnas tekniska förening, av G. C—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
En dansk ingenjör, A. O. Rygaard, som blev
anförtrodd vissa undersöknings- och uppmätningsarbeten på
en av anläggningens sektioner, har i föreliggande bok
sammanfattat sina intryck och upplevelser, som f. ö.
äro av rätt underhållande beskaffenhet. Förf. är dock
mycket angelägen att betona, att boken icke avser att
utgöra någon skildring av de tekniska arbetenas
planering och fortskridande. Det enda tekniska inslaget
utgöres också av en serie ypperliga fotografier,
förnämligast från bro- och tunnelarbeten och till största delen
härstammande från ett långt senare skede än det boken
behandlar.
Om sålunda det tekniska intager en jämförelsevis
ringa plats, blir boken likafullt mycket läsvärd för
ingenjörer då den lämnar en livfull inblick i den
alltomfattande omstöpningsprocess som alltjämt fortgår i
Turkiet under Kemål Paschas kraftfulla hand. Den
intresserar också genom en skildringstalang och en stil, som
knappast står Holmboes eller Haslunds efter. Och ändå
är boken skriven av en ingenjör!
A. Lg.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Extra allmänt sammanträde hölls å lilla
konserthussalen lördagen den 28 mars under myntdirektör A.
Grabes ordförandeskap. Till sammanträdet voro
stadsplanenämndens ledamöter inbjudna och av dessa
närvoro v. ordf., byrådirektör C. A. V. Hernlund, ingenjör
H. Adamsson och fröken Anna Lindhagen.
Stadsplanedirektör Alb. Lilienberg redogjorde i ett två timmars
med skioptikonbilder belyst föredrag för
Stadsplanenämndens förslag till tunnelbanor och stadsplan för
Nedre Norrmalm samt stadsplanekontorets tioårsplan. I
anslutning till föredraget redogjorde fastighetsdirektör
A. Dahlberg för en av honom avgiven reservation, vari
föreslås inledning av tunnelbanorna västerifrån mera
direkt till stadens centrum än stadsplanenämnden
föreslagit. Fröken Lindhagen framhöll som sin mening, att
någon ny förbindelseled mellan Blasieholmen och
Skeppsbron ej kan anses av behovet påkallad.
Efter sammanträdet följde supé och samkväm å
föreningens lokal.
Fvm.
Tekniska samfundet
i Göteborg höll sitt första allmänna sammanträde för
året på Restaurang Valand den 27 januari.
Förhandlingarna leddes av ordföranden direktör Erik Olson och
till mötet hade infunnit sig ca 200 av samfundets
medlemmar.
Först behandlades det av Nämnden antagna och
godkända förslaget till yttrande över sakkunniges "Betän
kände och förslag angående omorganisation av Chalmers
tekniska instituts högre avdelning till en teknisk
högskola m. m.". Yttrandet hade utarbetats av
kommitterade dir. E. Olson, dir. H. Heyman, dir. Y.
Simonson, dir. S. Hammarstrand, ark. S. Steen med ing. G.
E. Meijer som sekreterare. Förslaget hade tryckts och
tillställts samfundets medlemmar. Efter en stunds
diskussion antogs det föreliggande förslaget enhälligt,
med ett tillägg om vikten av tillräckliga anslag till
Chalmers bibliotek.
Det av samfundet antagna yttrandet utmynnade i:
"att institutet förklaras för teknisk högskola,
att de nu begärda lärarebefattningarna inrättas, samt
att medel till de första av de föreslagna byggnaderna
beviljas.
Tekniska samfundet vill även som sin mening fram-
hålla vikten av att dessa frågor omedelbart avgöras
oberoende av frågorna om kemiska fackavdelningens,
respektive husbyggnadsavdelningens bibehållande. Då
samfundet anser, att frågan om kemiska fackskolans
förflyttning till Stockholm under alla omständigheter
tillsvidare bör anstå, får samfundet slutligen avstyrka de
sakkunnigas förslag, att till nybyggnad för
fackavdelningen för kemi och kemisk teknologi vid tekniska
högskolan i Stockholm för budgetåret 1936/37 anvisas ett
reservationsanslag av 230 000 ki-onor."
Därefter överlämnades ordet till överingenjör Patrik
Rydbeck, som höll föredrag om "Fabriksorganisation
vid S. K. F.". Inledningsvis påpekade talaren att
människan skall vara maskinens herre och icke dess slav.
Efter kriget vidtogs en genomgripande omorganisation
av Göteborgsverken för att mera rationellt kunna
utnyttja mekaniserings fördelar för erhållande av en
högvärdig produkt och billiga tillverkningskostnader. Vid
ett första påseende förefaller S. K. F:s tillverkning vara
mycket begränsad och lämplig för masstillverkning.
Detta är emellertid icke fallet. Vid Göteborgsverken
tillverkas 1 600 typer av vilka 300 äro i arbete samtidigt.
Radiallagrens ytterdiameter varierar mellan 12 mm och
1 200 mm, med ett tillverkningspris av ca 80 kr./kg resp.
2: 50 kr./kg. Enbart transporten är en viktig detalj då
ca 3 600 ton dagligen förflyttas inom verket.
1935 var arbetareantalet 3 100 och vid Göteborgsverken
tillverkades 25 % av kullagerkoncernens hela produktion.
Allt arbete sker på ackord. Ackordsättningen är
centraliserad och baserad på tidsstudier. Arbetarna få taga
del av allt material, som legat till grund för
ackordsättningen. Systemet fungerar bra och har tillvunnit,
sig arbetarnas förtroende.
Sedan omorganisationen genomförts liar produktionen,
räknat pr arbetare, femdubblats. Samtidigt har
medellivslängden för de känsligaste lagren tredubblats. De
uppnådda resultaten stå sig gott jämförda med
produktionen vid utländska kullagerfabriker. När S. K. F. för
några år sedan inköpte en fransk fabrik var
produktionen pr arbetare där endast hälften av Göteborgsverkens
och vid en fabrik inköpt i Tyskland två år senare var
motsvarande tal 75 %. Några psykotekniska prov
förekomma icke vid S. K. F. Vi lita på vårt sunda förstånd,
sade överingenjör Rydbeck.
Inom sociala avdelningen finnas skattekassa,
lånekassa och sparkassa — med förmånliga räntor —
fabriks-konsulent och mycket annat. Konsulenten organiserar
bl. a. semesterresor och stimulerar gymnastik och
idrottsverksamhet. Till den sociala avdelningen hör
även säkerhetstjänsten, till vilken arbetarna själva
medverka. Antalet olycksfall pr år och 100 arbetare har
kunnat nedbringas från 14 till 6.
Ordföranden framförde samfundets tack till
överingenjör Rydbeck för det sakliga, intressanta och
värdefulla föredraget. I den efterföljande supén deltogo ett
sextiotal av medlemmarna. G. E. M.
Södra Dalarnas tekniska förening
avhöll sammanträde med damer å Avesta bruks club
lördagen den 8 februari 1936. Närvarande 60 personer.
Sammanträdet öppnades av ordf. disponent W. Eriksson,
som särskilt vände sig till damerna med en
välkomsthälsning. Styrelse- och revisionsberättelserna för år 1935
upplästes och godkändes och ansvarsfrihet beviljades.
Valnämndens förslag till styrelse och funktionärer för
1936 antogs och följande blevo sålunda valda:
ordförande disponent W. Eriksson, vice ordförande disponent
B. Lustig, sekreterare civilingenjör G. Carlsson,
skattmästare förvaltare W. Sylvander och utan särskilt
angiven funktion överingenjör E. Berg, civilingenjör Töre
Durling och överingenjör A. Paulsson. Suppleanter
blevo direktör W. Johansson och civilingenjör N.
ohlander. Till klubbmästare valdes bergsingenjörerna B.
Hermelin och Curt Ericsson och till revisorer kamrerarna S.
176
11 april 1936-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
