Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 11 april 1936 - Den högre tekniska utbildningens organisation. Diskussion, av Henrik Kreüger, S. Hultin, A. W. H. von Heidenstam, K. R. Liljeblad, C. E. L. Hubendick, E. Olson, G. Dalén, A. Björklund, A. Grabe, H. Johansson, referat av w.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
saker, för att vara på det klara med att båda dessa
saker kunna vi icke få på en gång. Det kommer istället
att bli på samma sätt som vid Chalmers, att varje krav
på förbättring kommer att stoppas med hänvisning till
att man håller på att utreda vad som skall göras.
Begär föreningen en sådan av statsmakterna gjord
utredning, kommer Tekniska högskolan också i samma
sorgliga belägenhet, vari Chalmers befunnit sig under en
lång följd av år.
Tidpunkten för en sådan stor statlig utredning måste
också anses olämplig. Statsmakterna ha ju under loppet
av 15 år gjort tre utredningar, som kommit till samma
resultat, och det kan väl knappast vara lämpligt, att
teknologföreningen, just när den tredje utredningen
kommit med sitt resultat, skall begära en ny utredning.
Statsmakterna ha ju icke förut fått någon sådan
påstötning, och de äro kanske icke villiga att nu riva
upp hela frågan på nytt.
För min del skulle jag därför vilja föreslå, att
teknologföreningen själv tar hand om denna utredning. Det
finns icke heller någon sammanslutning, som äger så
många sakkunniga personer att sätta till för ett dylikt
ändamål. Det finns ju också möjlighet för föreningen
att med sig associera andra sammanslutningar, som ha
stora intressen på detta område, t. e. Industriförbundet
och Ingenjörsvetenskapsakademien. En sådan utredning
skulle ha den fördelen, att man från tekniskt håll
fram-komme med positiva och skarpare utformade förslag.
Att komma med de allmänna resonemang, som ligga till
grund för dagens diskussion, utan att ha konkreta
programpunkter skulle bara inge statsmakterna en känsla
av osäkerhet.
Såsom en mycket viktig åtgärd från
teknologföreningens sida skulle jag vilja hälsa en kampanj för att
uppvisa, att de medel, som användas på den högre tekniska
undervisningen, ge en god avkastning. På många håll
råder den populära föreställningen, att särskilt vår
exportindustris gynnsamma utveckling skulle basera sig
på utnyttjandet av geniala uppfinningar. Utvecklingen
visar emellertid, att vissa industrier, som startat på
geniala idéer, ofta erövrat världen enbart på grund av den
systematiska forskning, som drivit fram tillverkningen
till en fullkomning och en precision 1 utförandet, som
endast kan nås genom vetenskapligt arbete. Kullager
har t. e. startat på en genial idé, men företaget
tillverkar icke längre bara de fabrikat, som basera sig på
denna idé, utan det har erövrat världen på grund av
precision i tillverkningen och på grund av
materialforskning, som i och för sig icke har med denna idé att
göra. Samma förhållande föreligger inom en hel del
andra av våra storindustrier. Jag tror, att det skulle
vara mycket lätt att finna många exempel på hur vårt
land har vunnit sin ställning på världsmarknaden just
tack vare vetenskaplig forskning och
högskoleingenjörernas arbete.
Professor Kreüger har här redogjort för Tekniska
högskolans önskemål. Skulle jag föra fram Chalmers
närmaste önskemål, skulle de befinnas så blygsamma,
att herrarna skulle börja skratta. Vi ha emellertid att
brottas med en del svårigheter, som äro gemensamma
för oss och Tekniska högskolan, även om de i vissa fall
äro ännu mera aktuella för oss. I fråga om lärarnas
avlöningar och deras undervisningsbörda stå vi i
betydligt sämre ställning än Tekniska högskolan. Vi mista
också ofta våra dugligaste lärare till den senare. Ingen
människa vill ju gå med lägre lön och dubbel
arbetsbörda, om hon får tillfälle att få en bättre plats. Detta
förhållande försvårar givetvis också vår nyrekrytering.
Den stora arbetsbördan för lärarna medför även, att
endast med yttersta möda kunna de få tid över från
undervisningen och från skyldigheten att följa teknikens
utveckling för att syssla med något, som icke direkt
hör samman med dagens oavvisliga undervisningskrav.
På denna punkt hoppas vi emellertid på en avsevärd
förbättring, därest de sakkunnigas förslag går igenom.
Från teknologföreningens sida har visserligen
påpekats, att kommittéförslaget är mycket blygsamt, och
det är sant, men den förbättring, som där är föreslagen,
är dock för oss ganska avsevärd, och genomföres
densamma, skulle vi säkerligen icke på åtskilliga år
behöva komma med ytterligare krav. Vid bedömandet av
de fordringar, som den framtida utvecklingen ställer,
ha vi dock givetvis icke räknat med utvecklingen för
25 eller 50 år utan låt mig säga för de närmaste 10 åren.
Inledaren berörde frågan om den ökade studietiden.
Industrien har ju på den punkten mycket tydligt sagt
Ifrån, att ingenjörerna, när de komma ut till industrien,
icke få vara för gamla för att kunna samla intryck och
lära sig något nytt. Tanken att ingenjören skulle vara
färdigutbildad, när han kommer ut, är ju numera på
alla håll övergiven.
Det är kanske en synpunkt till, som bör beröras. Det
är vanligt vid åtskilliga utländska läroanstalter, att
professorerna få tillfälle att med vissa års mellanrum, säg
vart sjätte eller sjunde år, erhålla full ledighet från
undervisningen för att kunna ägna sig åt något
speciellt forskningsarbete, som behöver uppta hela deras
tid, för att företa en större studieresa eller för att lägga
sig vid någon vetenskaplig institution på annat håll.
För vår högre tekniska undervisning tror jag det skulle
vara av stort värde, om anslag ställdes till förfogande
för vikariatsersättningar under den tid, som den
ordinarie läraren för dylika ändamål åtnjöte full ledighet."
Major A. W. H. von Heidenstam: "Inledaren har
redan antytt, att den stora principiella fråga, som här
upptagits till diskussion, varit behandlad på avdelningen
för väg- och vattenbyggnad. Självklart kunna dylika
frågor ej tagas upp till behandling varje år, utan det
måste vara ett mellanrum på ett eller annat decennium.
På väg- och vattenbyggnadsavdelningen ha vi kommit
till den uppfattningen, att tiden nu är mogen och kanske
övermogen för en granskning av hela organisationen.
Vad som gjorts på avdelningen under de sista åren
har varit, att styrelsen för ett år sedan bad professor
Forssell ge oss en framställning av frågan 1 allmänhet
och särskilt med avseende å utvecklingen av
byggnadstekniken, och att vi sedermera vid ett par tillfällen ha
haft frågan uppe till diskussion. Man kan icke säga,
att vi ännu skulle ha kommit till något resultat.
Avdelningen har anhållit, att styrelsen ännu en gång ville
taga upp frågan på dagordningen. Under frågans
behandling har det, såsom framgår av referat i Teknisk
tidskrift, framkommit en mängd både princip- och
detaljfrågor, som jag icke här skall gå närmare in på.
Vilka önskemål man framställer beror givetvis på den
ram, inom vilken man vill röra sig.
Ehuru jag icke har någon fullmakt att tala för
avdelningen, tror jag dock vi äro ense därom, att frågan
är mogen för teknologföreningens allvarliga
begrundande. För min personliga del vill jag förorda, att man
här uttalar sig för en aktion från föreningens sida,
varvid möjligen den form, i vilken framställningen skall
göras, först bör utredas, möjligen genom en kommitté."
Direktör K. R. Liljeblad: "Frågan om den högre
tekniska undervisningen har ju mycket diskuterats under
den senaste tiden, och jag har ett par gånger haft
tillfälle att tala om saken 1 Elektroingenjörsföreningen.
Det är med viss tvekan, som jag uppträder på nytt,
därför att det icke är roligt att behöva upprepa samma sak
alltför många gånger. Saken är emellertid av stor vikt,
och vad jag har att säga har kanske visst värde.
Myntdirektör Grabe nämnde bl. a. några siffror
rörande den industriella utvecklingen och framhöll den
stora betydelsen av att vårt land leke skulle komma på
166
11 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
