Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1936 - Om erhållande av vatten genom borrning i fast berg, av Gustaf T. Troedsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’■Xorpar- Ttam: Xöfirtq» r
: -vrkmT J / J Z
v.9r Kif Ht KfoV» Vsi V/» 2iS u; t» t tfrram
i "’Ii —^^^ * ___
j Markytan
lLta*>
>Ha vaytan
lldW"
Kir^f"""
TekniskTidskrift
Schematisk profil jenom räf-/tas lagren emellan Kopparverket och Söderåsen vid jV Vram.
Schematisk profil genom ra t-lia s /agren emellan St Jörgens plats och Åstorp
Va/a (Konstr.6-H Tkningc Thninoa Nosen daÅi Hy/ling* fiy/lingo Broby Nrgàrd:
r/eHinsilh.s Lhà 6/,276/av 34- 3 / J ii SS
Åstorp Ausa s
/ zMM 4 z
Fig. 16. Tvenne tvärprofiler från Hälsingborg till Söderåsen (2 mil), visande läget av den kolförande, rätiska formationen i förhållande
till havsytan (vågrät linje). På rät vilar lias, som i sin tur täckes av lösa jordlager. De lodräta linjerna äro borrhål. Höjdskalan 10 ggr
längdskalan.
Fig. 17. Sänkningstratt vid provpumpning i en av Köpenhamns vattenverks borrningar. Vid den starkaste pumpningen, då vattnet i bh
nr 5 (längst till vänster på bilden) sjunkit 12 m, har grundvattensytan sänkts nära 2 m i bh nr 2 på ett avstånd av 300 m från bh nr 5;
verkningarna beräknas sträcka sig betydligt längre i omgivningarna.
fyllda lokomotiv på vattenkur i detta distrikt: efter
några veckor löser sig pannstenen och försvinner.
8. Grundvattnet och lagstiftningen.
I vårt vidsträckta och förhållandevis regnrika land
med gles befolkning ha tillgångarna av dricksvatten
i regel varit mer än tillräckliga. Där brunnarna sinat
under torra somrar, har man ofta förstått felet: de ha
varit för grunda. Det var först mot slutet av
1800-talet, då den växande stadsbefolkningen och de allt
talrikare industrianläggningarna ställde ökade krav på
vattenmängderna, liksom den stegrade insikten om
hygienens betydelse krävde högsta möjliga kvalitet
hos vattnet, som svårigheter att skaffa vatten
började märkas, mest naturligtvis inom de tätast
befolkade trakterna.
Det är mot denna bakgrund vi måste se det
förhållandet, att vi alldeles sakna lagstiftning angående
grundvattnet i vårt land. Vi ha emellertid nu ställts
inför det faktum, att grundvattnet är en naturtillgång,
som förekommer i begränsad mängd, och därför kan
som andra varor bli prissatt enligt lagen om tillgång
och efterfrågan. Det gäller därför att tillse, att
åtminstone de nödvändigaste behoven bli tillgodosedda,
och hit hör främst konsumtionen för
hushållsändamål. Detta problem har redan varit föremål för
lagstiftning i många länder. Och nu lia vi kommit till
samma punkt.
Vid årets riksdag har väckts en motion "om lag-
stiftning angående rätten att utnyttja underjordiska
vattentillgångar". Motionen, som utmynnar i en
anhållan om utredning,1 uppehåller sig egentligen endast
vid det ytliga grundvattnet i jordlagren, men det är
att hoppas, att den kommande utredningen skall taga
upp frågan i ett större sammanhang. Ett aktuellt
och intressant exempel anföres.
Sedan omkring 40 år tillbaka får Malmö stad sitt
vatten ur borrhål i trakten 1 mil öster om staden.
Här finnes en 5 km bred, flack sänka i
kritberg-grunden, som är fylld med sand och överst täckt av
moränlera. Sänkan, som övertvärar SV:a hörnet av
Skåne och fortsätter på Själland, kallas
Alnarpsflo-den. Moräntäcket är 30—40 m tjockt, och den
vattenförande sanden därunder ungefär lika mäktig.
Borrhålen neddrivas till ett gruslager i bottnen av
sanden eller till själva kritgrunden. Ännu för 25 år
sedan, då jag hade tillfälle att någon tid följa dessa
borrningar, rann vattnet upp av eget tryck. Men
sedermera har denna vattentillgång skattats så hårt,
att grundvattensytan sänkts betydligt. Jordägarna
inom ett stort område anse sig lia blivit lidande,
emedan vattnet i deras brunnar börjat minska.
Förhållandet leder tanken till Ormastorps kolgruva.
Före gruvans anläggning var gruvingenjören, dr Ivar
Svedberg — vis av gruvornas tidigare erfarenheter
- förutseende nog att låta mäta vattenståndet i de
i Bifölls av riksdagen den 18 mars.
_ii_i__lL
Joo rso Joo
o Uppmätt vattenstånd \zijprovpumpnin^en
• Uppmcitf irøitens/anel vicJ pumpning c t t^Ys&k fr. M5
SonJcntngålcurwrna oro ber. en/, fartneln
2 maj 1936
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
