Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1936 - Om erhållande av vatten genom borrning i fast berg, av Gustaf T. Troedsson - Bernhard Wuolle 60 år, av A. F. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
130 mm
i2o mm
no mm
m mm
90 mm
bo mm
70 mm
60 mm
so mm
w) mm
30 mm
20 mm
10 mm
2noom3
2toon; [-2M»m-2200-]
{+2M»m-
2200+} ni’
20C0H13
ifioo m!
noc fr’5
IUM n.
1200 Hlä
Boo m1
ÄR 1901
ÅR I90Z
AR 004
AR 1905
AR 1906
[-Månads-nederbörden-]
{+Månads-
nederbörden+}
/ Lund ären
1901 - 1901
Pumpningen
gruvan ären
1901-1907.
m3/dygn i
medeltalpr kvartal
Fig. 18. Diagram över nederbörden i Lund åren 1901—1907 (övre kurvan) och den samtidiga pumpningen i Skromberga stenkolsgruva
(nedre kurvan). Från pumpningen föreligga endast kvartalssiffror, men deras variationer följa noga nederbördsväxlingarna, ehuru med
ett par månaders försening.
brunnar, som lågo inom koncessionens område. Det
visade sig sedan, att det ytliga grundvattnet, t. o. m.
direkt ovanför gruvan, icke alis påverkades genom
pumpningen i gruvan. De skadeståndsanspråk som
framställdes, kunde icke heller godkännas av
häradsrätten.
Detta exempel är dock ej alldeles jämförbart med
Malmö stads vattentäkter, ty i senare fallet erhålles
vattnet ifrån lösa jordlager, medan vid Ormastorp
endast de ytliga brunnarna ligga i lösa jordlager, men
gruvan i underliggande berggrund. Det visar
emellertid, att en blivande lagstiftning bör taga hänsyn till
det allmänt i sedimentära områden iakttagna
förhållandet, att skilda, av varandra oberoende
vattenförande nivåer kunna förefinnas.
Beträffande Malmö stads vattentäkter kan man
göra sig den frågan, om jordbrukets omsorgsfulla
dränering är alldeles utan skuld till att vattnet i
brunnarna minskat. En samverkan mellan åkerjordens
dränering och grundvattenytans sänkning i
Alnarps-flodens sandlager kan ju tänkas få till följd, att
moräntäcket torkar och spricker både ovan och
underifrån. Efter tillräckligt lång tid bör detta resultera i
att den 30 m tjocka, leriga moränskivan får helt
genomgående sprickor, genom vilka brunnarna kunna
urtappas. Problemet är sannolikt ganska invecklat.
Det är emellertid intet tvivel, att tiden är mogen för
en lagstiftning på detta område även i vårt land.
Litteratur.
Andersson, Gunnar, Australien, natur och kultur. Studier
och minnen, Stockholm 1922.
De Geer, Sten, Karta över Mellersta Sveriges landformer,
S. G. U. ser. Ba nr 7. Stockholm 1910.
De Geer Sten, Karta över Södra Sveriges landformer.
S. G. U. Ser. Ba nr 9.
Ekström, G., Slagruta och vattenådror. K. lantbr. akad.
liandL och tidskr. år 1932. Stockholm 1933.
Ekström, G., Agreogeologiska undersökningar vid Svalöv.
S. G. IT. Ser. C 380. Stockholm 1934.
Erdmann, E., De skånska stenkolsfälten och deras
tillgodogörande. S. G. U. Ser. Ca nr 6. Stockholm 1909—1915.
Geologiska föreningens förhandlingar. Bd 13. 1891.
Köbenhavns Vandforsyning 1909—1934. Historisk
Beret-ning om Stadens Vandforsyning, udgivet ved Köbenhavns
Kommunalbestyrelses Foranstaltning. Köbenhavn 1934.
Ijöfvander m. fi., Om lagstiftning angående rätten att
utnyttja underjordiska vattentillgångar. Bih. t. riksdagens
protokoll 1936. 3 saml. nr 19.
Milthers, V., Bröndboringer og artesisk Grundvand i det
sydlige Sjaelland. Danmarks geol. Unders. 11:21. 1919.
Nachmanson, A., och Sundberg, K, Svenska
Diamant-Bergborrningsaktiebolaget 1886—1936. Uppsala 1936.
Picard, L., Das Wasserproblem Palästinas. Jerusalem 1935.
Richert, J. G., Kan en underjordisk vattentillgång
skyddas genom lagstiftning? Tekn. tidskr. årg. 62, h. 46. 1932.
Sjögren, H., Adolf Erik Nordenskiöld. Minnesteckning.
Geol. för. förh. Bd 34. 1912.
Svenska diamantbergborrningsaktiebolaget, Referenser.
Stockholm 1933.
Svenska diamantbergborrningsaktiebolaget: Om
borrbrunnar i fast berg samt (avtryck ur 1900 års almanack) : Om
borrbrunnar och om gott dricksvatten. Stockholm 1909.
Svenska diamantbergborrningsaktiebolaget: Se
Nachmanson & Sundberg.
Voigt, E., Faziesstudien in der baltischen Kreide auf Grund
neuerer Untersuchungen an Geschieben. Zeitschr. f.
Ge-schiebeforschung. Bd 7. 1931.
ödum, H., Grundvand og Vandindvinding. En vejledende
Oversigt. Danm. geol. Unders. 111:25. 1935.
Bernhard Wuolle 60 år.
En av förgrundsfigurerna i Finlands
tekniskt-vetenskapliga och industriella värld, professorn vid
tekniska högskolan i Finland Bernhard Wuolle fyllde
den 20 april sina sextio år. Talrika vänner till
honom inom motsvarande verksamhetsområden i
Sverige, såsom inom Svenska teknologföreningen,
enkannerligen elektroingenjörsföreningen, önska den
ungdomlige sextioåringen hälsa och krafter att länge
ännu fullfölja sin otroligt mångsidiga gärning till
214
2 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
