- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
216

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 2 maj 1936 - P. G. Hörnell 60 år, av Carl Forssell - Textilinstitutet i Borås invigt, av Wm.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

dess grundande. Samtidigt därmed var han 1926—29
professor vid Tekniska högskolan i vägbyggnad och
kommunikationsteknik.

Några torra data kunna giva en allmän
föreställning om Hörneils verksamhet i YBB: Första pris
bland 34 projekt i internationell tävlan om Göteborgs
hamn. Konsultationer angående hamnar, kanaler och
kajer i Sverige för bl. a. Malmö, Karlstad,
Kristianstad, Luleå, Köping, Glan—Östersjön och Vänern—
Kattegat. Svenska regeringens expert för hamn vid
Spetsbergens kolfält 1917. Kinesiska regeringens
representant i internationell kommitté för ordnande
av Shanghais hamn 1921. Ryska regeringens expert
för vattenkraftanläggningar vid Volchovstroi 1922—
26, Svirstroi från 1928, Mingechaur m. fi.
Regeringens för Nya Zeeland expert för grundförstärkning vid
vattenkraftanläggning vid Arapuni m. fi. 1930.
Uppdrag av olika art i Burma, Holländska Indien,
Finland, Belgiska Kongo, Mandschuriet m. fi. Av
Nationernas förbund utsedd till ledamot av
Oderkommissionen, av tekniska kommittén för
transportfrågor samt av Danzig- och Memelkommissionerna.
Ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Den som haft förmånen att få samarbeta, om också
endast under någon kortare tid, med Hörnell och att
få följa hans sätt att arbeta, förstår att hans
framgång icke har berott på tillfälligheter. Ett skarpt
intellekt, som arbetar med hänsynslös ärlighet vid
behandlingen icke blott av det sakliga materialet,
utan även av egna arbetsteorier eller förutgångna
gärningar, och som förenar detta med en
arbetsvilja, som icke känner några hinder, måste nå
resultat långt utöver vad som är förunnat vanliga
människor. Deltabildningen i Yangtses mynning,
byggnadsgrunden för vattenkraftanläggningarna borta i
Ryssland och den remnade berggrunden på Nya
Zeeland hava måst se sina hemligheter avslöjade,
och många människor komma att för lång framtid
bygga efter de riktlinjer, som P. G. Hörnell lagt
upp för dem.

Som människa präglas Hörnell i mycket av samma
egenskaper som han ådagalagt i sitt ingenjörsverk,
men det inslag av konstnärlighet, som redan där gör
sig gällande, har i hans privata liv, både i sättet att
by gga och bo och i att samla och välja bland skilda
länders konstskatter samt icke minst i sättet att
umgås med människorna, blivit en faktor, som givit ett
inslag av sant mänsklig kultur och gjort Pege högt
skattad av alla hans vänner. Carl Forssell.

Textilinstitutet i Borås invigt.

Måndagen den 16 mars 1936 var en märkesdag i den
svenska textilundervisningens historia i det att
Textilinstitutet i Borås denna dag högtidligen invigdes för
sin uppgift. Bland de i invigningshögtidligheterna
deltagande märktes ecklesiastikminister Engberg,
landshövding A. von Sneidern, statssekreterare Nils Löwbeer,
kanslirådet Sandberg, undervisningsrådet Nils
Fredriksson, professor Weibull, rektorn för Chalmerska
institutet professor ’Sven Hultin samt rektorerna för de
tekniska läroanstalterna i Norrköping, Örebro och Malmö,
vidare representanter för textilindustriens
arbetsgivare-och arbetareorganisationer, kommersiella och
industriella sammanslutningar inom orten, riksdagen, lands-

tinget, stadsfullmäktige med dess ordförande i spetsen,
fabriksidkare Sven Sandwall, samt stadstjänstemän,
industriidkare osv.

Ordföranden i styrelsen för Tekniska elementarskolan
och vävskolan, direktör Axel Bergengren, hälsade de
närvarande välkomna och överlämnade därefter ordet
till skolstyrelsens representant i byggnadskommittén,
överingenjör Alex Engblom, som höll ett anförande om
den textiltekniska undervisningens utveckling och
Textilinstitutets ställning härtill.

Talaren framhöll, att landets första textila skola var
förlagd till Borås, en läroanstalt, som från en obetydlig
början utvecklat sig till den nuvarande vävskolan. Tal.
skildrade vidare, hur textilindustriens vidare utveckling
ifråga om omfattning och mångsidighet medförde krav
på en fullständigare textilteknisk läroanstalt, som
åtminstone till största delen kunde göra den svenska
industrien oberoende av utländsk teknisk expertis.

Tal. påpekade vidare, att kraven på den
allmäntekniska utbildningen numera vore större än förr, och att
man därför icke längre kunde nöja sig med enbart
textiltekniker, man måste även hava textilingenjörer.
Det nya Textilinstitutet hade medfört möjligheter
fölen rationellt ordnad undervisning beträffande båda dessa
kategorier, men hade dessutom en stor uppgift att fylla
genom att ställa lämplig utrustning till yrkesskolans
förfogande i och för fackutbildning av fackarbetare.
Slutligen medgiver institutet ett rationellt
vetenskapligt forskningsarbete rörande textilindustriens
arbetsprocesser samt utförande av prov i större skala i
rå-och hjälpmaterial för industriens räkning.

Stadsombudsman Karl Linnander, som varit
ordförande i byggnadskommittén, lämnade därefter en
redogörelse för kommitténs arbete.

Sedan direktör Axel Bergengren å skolstyrelsens
vägnar mottagit byggnaden och tackat alla, kommun,
stat och enskilda för visad välvilja och offervillighet,
framträdde ecklesiastikministern och förklarade
byggnaden invigd.

Statsrådet lyckönskade staden och landskapet till att
ha fått denna, vackra, ändamålsenliga, föl- sol och luft
tillgängliga byggnad, som icke utan fog redan
betecknats som den svenska textiltekniska undervisningens
högborg. Tillblivelsen av en anstalt som denna är en
stor händelse i denna provins, där befolkningens
ekonomiska och sociala förhållanden i så hög grad
påverkats av textilindustriens ställning och utveckling.

I alltför hög grad ha vi nödgats rekrytera vår
textilindustri med utländska tekniker. Vi ha helt enkelt icke
haft någon annan utväg, så länge vi själva icke sörjt
för utbildning av tekniker här hemma. Detta institut
är ett gott steg på vägen till självförsörjning i detta
avseende. Och med sin fortsättningskurs för dem som
redan fått textilteknisk förutbildning, har institutet
möjliggjort utbildning av blivande textilingenjörer.

Textilindustrien måste vara på en gång forskning och
produktion, på en gång en upptäcktsresa och erövring.
Huvudförutsättningen för dess segerkraft är och
förblir dess förmåga att skapa kvalitet. Men månne det
icke är en numera allmänt insedd om också icke
lika allmänt erkänd sanning, att produktionsresultatets
kvalitet ytterst betingas av kvaliteten hos
produktionsprocessens ledande underlag?

Efter statsrådet Engbergs tal visades byggnaden för
de inbjudna. De moderna maskinerna voro härvid i
gång.

På kvällen hade styrelsen för Tekniska
elementarskolan och vävskolan inbjudit cirka 150 personer till
middag å Stadshotellet. Härvid höllos tal av bl. a.
direktör Axel Bergengren. som frambar ett tack å styrelsens
vägnar till alla dem som på ena eller andra sättet
bidragit till förverkligandet av vårt önskemål om ett
Textilinstitut i Borås, varvid han utbad sig att få rikta den

216

2 maj 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free