Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1936 - Den industriella beredskapen, av S. Thorén - Om erhållande av vatten genom borrning i fast berg, av Victor Jansa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrüt
hang visa, att hithörande arbeten äro av vital
betydelse ur riksförsvarets synpunkt, men knappast
kunna anses vara militära förvaltningsfrågor i
egentlig mening i annan mån än vad beträffar det
tekniska förberedelsearbetet för
krigsmaterielanskaff-ningen. Men av det sagda torde även framgå, att
förberedelsearbetet icke får begränsas enbart till
utredningar eller till en schematisk planläggning
efter teoretiska grunder, vilket understundom gjorts
gällande, utan måste anknytas till det levande livet
och till rådande förhållanden inom industrien, ty
endast på så sätt är det möjligt att utvinna det
praktiska värdet av detsamma, som måste anses vara dess
bestämda syfte.
Man må därför hoppas, att frågan om industriens
beredskap alltjämt måtte tillvinna sig industriens
intresse och bliva ansett som ett problem av eminent
betydelse för industrien själv lika väl som för
försvaret och krigshushållningen över huvud. Det me-
delsbelopp av 150 000 kr. per år, som enligt
beräkning ansetts böra utgå för den centrala delen av
planläggningsarbetet, synes även vara av den
storleksordning, att man bör kunna förutsätta, att ett
rationellt arbete skall kunna åstadkommas.
Till det ovan sagda må till sist endast läggas, att
industrien icke ensam representerar hela problemet
rörande landets ekonomiska anpassning för krig,
utan stora och viktiga områden tillkomma, som ej
här berörts. Men industriens förmåga att fullgöra
det för dess vidkommande avsedda
tillverkningsprogrammet utgör icke dess mindre en mycket
framträdande och svårlöst faktor inom ramen för de
ekonomiska åtgöranden, som utgöra målet för nationens
samlade ansträngningar i händelse av krig. Det är
säkerligen även den faktor — vid sidan av den
militära — varmed en motståndare eller en eventuell
bundsförvant främst räknar, när han uppgör sina
kalkyler rörande risker och möjligheter.
Om erhållande av vatten genom
borrning i fast berg.
Av Civilingeniör VICTOR JANSA.
Docenten Gustaf T. Troedsson har genom sin uppsats
i h. 18 lämnat ett värdefullt bidrag till besvarandet av
frågan, inom vilka delar av vårt land de geologiska
förhållandena äro gynnsamma för erhållande av vatten genom
borrning i fast berg. Av stort intresse är hans
förklaring av orsakerna till urbergets olika vattenförande
förmåga inom skilda delar av landet. Genom sin på
uppdrag av Hälsingborgs stad verkställda undersökning av
Hälsingborgstraktens berggrund har Troedsson
ytterligare klarlagt de här rådande säregna geologiska
förhållandena samt visat, inom vilka formationer
grundvattnet bör sökas vid borrning i berggrunden.1
Troedssons behandling av de hydrologiska
förhållandena i berggrunden ger emellertid, såsom nedan skall
visas, anledning till erinringar. Vidare saknas varje
försök att klarlägga, huru vattenanskaffning genom
borrning i berg i ekonomiskt hänseende ställer sig i
jämförelse med utnyttjande av ytvatten eller grundvatten i
lösa jordlager.
Enligt Troedsson "finnes ingen väsentlig skillnad
mellan berggrunden och de lösa jordlagren ifråga om
vattenföring. Båda följa samma lagar i förhållande till
grundvattnet". I så fall bör Daecys lag gälla även för
grundvattnets rörelse i berggrunden och sålunda sambandet
mellan å ena sidan brunnens kapacitet och å andra
sidan brunnens djup och diameter saint vattenytans
sänkning i brunnen kunna matematiskt angivas.
Enligt Samsioe2 beräknas kapaciteten hos en rörbrunn
enligt ekvationen
q = 2 a-
2 kp
ln
2 a
där q = vattenmängd, i m3/s;
k — grundens genomsläpplighetstal, i m/s;
p = grundvattenytans sänkning, i m;
c = brunnens radie, i m;
2 a — brunnens våta längd, i m.
För tvenne lika djupa brunnar med radierna Ci och
Co erhålles sålunda vid samma sänkning följande
förhållande mellan de uppfordrade vattenmängderna
qi ln Ci — ln 2 a
qz ln Ci — ln 2 a
(2).
(1),
1 Gustaf T. Troedsson: Undersökning av möjligheten att
erhålla grundvatten från Hälsingborgstraktens berggrund.
Hälsingborg 1934.
2 A. Frey Samsioe: Einfluss von Rohrbrunnen auf die
Bewegung des Grundwassers. Zeitschrift für angew. Mathe-
matik und Mechanik, Bd 11, Hft 2, April 1931.
Brunnens kapacitet kan således icke vara "i stort
sett proportionell mot brunnens diameter". För
exempelvis en brunn med en våt längd av 100 m erhålles
vid 100 och 200 mm diameter enligt ekv. (2) <7200 = 1.10
<7ioo- Genom fördubbling av diametern hos brunnen
erhålles således en ökning av kapaciteten med endast 10 %.
Ifråga om grundvattnets bildning säger Troedsson,
att grundvattnet erhåller sitt vattentillskott under
vintern, varemot under sommaren den markfuktighet, som
är på väg ned till grundvattnet, kan "absorberas av
växtligheten eller bortledas genom dräneringsrör". Det
senare är icke riktigt. Dräneringsrören kunna icke
avleda det genom grunden till grundvattenytan
nedsipp-rande vattnet. Endast om dräneringsrören läggas på
lägre nivå än grundvattenytan, kunna de avleda vatten.
Verkställda observationer visa, att infiltration och
grundvattenbildning äga rum under sommaren lika
väl som under vintern. På fig. 1 visas en grafisk
undersökning av sambandet mellan nederbörden och
grundvattenståndet inom örbyfältet söder om Hälsingborg.
Under antagande, att grundvattenavrinningen från
fältet är konstant, kan grundvattenståndet beräknas enligt
ekvationen
= /-•qrdt~qnT..
o V
(3),
9 maj 1936
221
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
