Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1936 - Genmäle till Ingenjör V. Jansa, av Gustaf T. Troedsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ganska litet utnyttjade, har Jansa tyvärr alldeles
missförstått. Det har aldrig varit min tanke, att urberget
skulle kunna ge sådana vattenmängder. Som framgår
av föredraget, finnas emellertid vissa områden med sä
stor vattenföring, att de skulle kunna tänkas som större
reservoarer. Detta gäller dock icke direkt urberget
utan de sedimentfläckar, som, oftast med en ganska
mäktig bottensandsten, vila på urberget, samt
underliggande vittrat urberg. Områden lämpliga att
undersöka ur denna synpunkt äro bl. a. Gotland, Öland,
Kalmarkusten, Östergötlands, Närkes och Jämtlands
silurområden, Falbygden, sandstensområdena i S
Gästrikland och vid Vättern, vidare S. Halland, SV
Blekinge och stora delar av Skåne. I sistnämnda landskap
finnes dessutom en sandstensformation, rät-lias, som
vilar på andra sediment och som visat sig rikt
vattenförande. Vattenföringen inom dessa områden kan icke
bedömas genom något medeltal ur de omtalade 1679
borrhålen, vilka till allra största delen neddrivits direkt
i urberget.
Angående dräneringens inflytande på grundvattnet
— där f. ö. Jansa citerat mig alldeles oriktigt — tillåter
jag mig att enl. ödtjm (Danm. geol. Unders.) III: 25)
anföra nedanstående mätningar, utförda vid östergaard
på Amager utanför Köpenhamn. Jordarten är
moränlera, dräneringsrören 2" på 1—1,3 m djup och 16 m
inbördes avstånd:
Neder-
Av-börd rinning
i mm i mm
[-Avrinning-]
{+Avrin-
ning+} i
% av [-nederbörden-]
{+neder-
börden+}
Avrinning i % av
April 1930................i 30,i I 0,o 0,o
Maj „ ................i 78,1 ! 0,0 0,0
Juni „ ................’ 53,7 0,0 0,o
Juli „ ................................94,8 0,0 0,0
Aug. „ ................................60 8 .0,o 0,o
Sept. „ ................; 85,8 0,0 0,o
Okt. 1930................; 70,5 7,3 : lO.t
Nov. „ ................................61.1 40,3 65.9
Dec. „ ................................12^0 1 13.2 110,0
Jan. 1931................................63,4 65i6 103.4
Febr. „ ................................40,7 13.5 33,2
Mars „ ................................16,5 18.6 112,8
[-Sommarhalvårets-]
{+Sommarhalv-
årets+} nederbörd
0,0
[-Vinterhalvårets-]
{+Vinterhalv-
årets+} nederbörd
59.9
Det vore ju enbart glädjande, ifall de farhågor, jag
uttalat i detta sammanhang för grundvattensbildningen
i starkt kultiverade trakter, vore överdrivna.
När jag läser igenom Jansas referat av VBBs
bidrag till hälsingborgstraktens grundvattensförhållanden,
kan jag inte värja mig för tanken, att om VBB hade
haft avgörandet i sin hand, när förslaget uppkom att
borra i urberget, så skulle detta ha avstyrkts med hjälp
av några matematiska formler, och vi hade kanske ännu
i denna dag icke haft en enda vattenborrning i urberget.
Man frågar sig, hur VBB kunnat göra upp ett
kostnadsförslag på 6,56 mill. kronor för borrningar utan att
med en enda provborrning taga reda på vad man
egentligen kan bygga beräkningarna på. Jansa säger, att
utredningen har gjorts "bl. a. med stöd av Troedssons
egna undersökningar", vilket förefaller minst sagt
egendomligt, när han längre ned betygsätter min
"bristfälliga behandling av de hydrologiska frågorna", som
lett mig till "en oriktig uppfattning av de hydrologiska
förhållandena". I VBBs beräkningar har man utgått
ifrån, att varje brunn skall ge i medeltal 2,2 1/sek. •—
varför föreslås diametern 150 mm, då denna kvantitet
kan uppfordras med betydligt smalare borrhål? —
förmodligen med ledning av de uppgifter jag samlat från olika
borrhål. Men i mitt uppdrag ingingo inga
kostnadsberäkningar och därför inga exakta mätningar av
vattenmängderna. De uppgifter om vattenmängd i
borrhål, som jag insamlat, hänföra sig — som jag uttryck-
ligt framhållit — till vattenbehovet eller
pumpförmågan, medan brunnarnas verkliga kapacitet icke blivit
utredd. Siffrorna kunna således anses ligga lågt i
underkant. Från gruvorna kände jag till en starkt
vattenförande horisont på gränsen mellan rät och lias.
Denna anbefalldes särskilt till utnyttjande. Den
innehåller grova sandstenar, som ha stor genomsläpplighet,
är ca 10 m mäktig och har stor utbredning. Liksom
hela serien är den hopskjuten i flacka veck, som stryka
emot NV. Vid Skromberga ligger den 60—70 m. ö. h.,
vid Viken ca 325 m u. h., vid Hälsingborg (Hälsan)
några få m u. h. och vid Åstorp på ungefär samma
nivå. Det är denna sandsten, som gör de östra
gruvfälten så vattenrika, att t. e. Billesholm, så länge
pump-ningen ännu pågick, gav lika stor vattenmängd som
Hälsingborgs stad konsumerar. Någon egentlig
grundvattensström finnes icke nu inom rät-liasområdet —
frånsett gruvfältens omgivningar — det är alldeles
riktigt, men när man börjar pumpa ur den nämnda nivån,
så sker en ändring. Förhållandet är jämförbart med
Alnarpsfloden före och efter anläggandet av Malmö
vattenverks spärrlinjer av brunnar, dock med den
skillnaden, att i hälsingborgstrakten hela lagersystemet
faller med nära 400 m åt NV, medan Alnarpsflodens
bädd har synnerligen svaga lutningsförhållanden.
Någon närmare upplysning om vattenföringen i dessa
gränslager kunde jag inte erhålla, då ingen enda
borr-brunn i hälsingborgstrakten neddrivits så djupt. Mig
veterligt har icke en enda provpumpning ur dem
företagits, men VBB har likväl kunnat framlägga sitt
kostnadsförslag, som grundar sig på att varje brunn skall
ge i medeltal 2,2 1/sek. Den i mitt föredrag refererade
borrningen vid Viken säger något helt annat. Två
andra borrhål, tillhörande ett industriföretag i
Hälsingborg, med diametern 178 och 203 mm och på 40 m
inbördes avstånd gåvo vid pumpning på 50 m djup
till-• sammans 36 000 1/tim. vatten, dvs. 10 1/sek. Likväl når
intet av dessa tre borrhål ned till de nämnda
gränslagren. För bedömandet av dessa är Ormastorps
stenkolsgruva belysande.
Åren 1907—1911 sänktes här, innan kolbrytningen
började, schaktet Carl Cervin till 98 m djup med en nedre
diameter av 5 m. Därvid erhölls vid pumpning 55
(femtiofem) 1/sek. Om ett borrhål på 150 mm diam. enl.
VBB ger 2,2 1/sek., så skulle schaktet teoretiskt ha givit
endast 3,55 1/sek., vilket är lätt att räkna ut med ledning
av de formler Jansa givit. Å andra sidan visar den
verkliga vattenmängden i schaktet, att en brunn på 150 mm
i stället borde ha en teoretisk kapacitet på 35
(trettiofem) 1/sek. Härmed rimma sig dåligt de av Jansa
anförda låga siffrorna för rätliasformationens
genomsnittliga vattengenomsläpplighet.
Utgår man från en medelkapacitet av 4 1/sek. pr
borrhål — även detta enligt ovanstående lågt räknat — sä
erfordras 20 brunnar i st. f. 40 för den närmaste
20-årsperioden (första utbyggnaden).
Diamantbergborr-ningsbolaget har på förfrågan förklarat sig kunna utföra
dessa med det nämnda djupet, diametern 250 mm och
fullständig pumputrustning för 35 000 kr. pr borrhål,
alltså inalles 7Ö0 000 kr. Detta belopp, som kommer att
fördelas över hela 20-årsperioden, är föga mer än 10 %
av den summa Jansa anför. Härtill komma visserligen
ledningar, men dessa kunna icke heller undvaras vid
genomförandet av VBBs förslag. Hur VBB kunnat
komma till en summa av 6,56 mill. kr. för denna
anläggning, undandrar sig f. n. varje bedömande.
Ett ytterligare ingående på VBBs kostnadsförslag
och hydrologiska beräkningar tillåter varken utrymmet
eller Jansas summeriska referat. Av det senare får man
intrycket, att mitt förslag om borrbrunnar fått en
lindrigt sagt styvmoderlig behandling i VBBs utlåtande,
där i stället VBBs skötebarn, Rååförslaget, blivit väl
gynnat. Gustaf T. Troedsson.
9 maj 1936
225
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
