Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 9 maj 1936 - Notiser - En kontrollanordning för förhindrande av överhettning i oljetransformatorer, av s. - En dilatometer med inställbar temperaturkompensation, av s. - Litteratur - Introduction to the Microtechnique of Inorganic Qualitative Analysis, av Carl Benedicks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TeknisrTidskrivt
jämte därtill hörande tryckmätare, vilken senare på i
och för sig känt sätt kan användas som impulsgivare till
regleringsanordningar, som påverka inkoppling av
hjälp-transformatorer e. d. Genom strypventilen på
huvudledningen från transformatorn till expansionskärlet kan
anordningen inställas så, att långsamma tryckvariationer
icke påverka tryckkammaren, under det att plötsliga
tryckstegringar genom förmedling av denna påverka
de nämnda regleringsorganen. Härigenom erhålles
enligt uppgift en synnerligen känslig och framför allt
omedelbart verkande skyddsanordning, som kan användas
såväl för oljetransformatorer, drosselspolar,
kondensatorer, kablar o. d., vilka äro inbäddade i olja, så att
risken för skadliga överhettningar i dessas
strömförande delar effektivt förhindras. s.
En dilatometer med inställbar
temperaturkompensa-tion, som möjliggör inställning av mätinstrumentets
värmeutvidgning så att denna antingen blir lika med
noll eller lika med mätföremålets värmeutvidgning
beskrives i VDI-Zeitschrift h. 1, 1936. Såsom visat å fig. .1
utgöres mätanordningen av två mätspetsar & och c, av
vilka den förra är fast förenad med apparathöljet av
invarmetall, under det att den senare utgör den kortare
delen av tvåarmad hävstång, som är lagrad vid d.
Hävstångens andra ände är utbildad till en sfär e, vars läge
kan avläsas genom det mot densamma anliggande stiftet
/, som påverkar visarinrättningen g hos ett s. k. mätur.
Hävstången utgöres delvis av den om sin längdaxel
vridbara bimetallremsan i, vars inställning kan avläsas
å trumskalan k.
Vid mätning av materialspänningar sammansättes
materialets uppmätta utvidgning av en mekanisk och en
termisk del, av vilken endast den förra är av intresse
för bedömning av påkänningen resp. belastningen under
det att den senare på lämpligt sätt måste elimineras.
Den beskrivna anordningen kan i detta avseende
användas på två olika sätt. Föreligger likhet i avseende på
temperaturtillståndet hos mätföremål och
mätanordning, t. e. då mätningar företagas på brokonstruktioner
o. d., så inställes temperaturkompensationen genom
vridning av bimetallremsan så att mätanordningen får
samma
värmeutvidgnings-koefficient som det föremål
som skall mätas.
Härigenom elimineras sålunda alla
temperaturinflytanden på
mätresultatet, varigenom
den mekaniska
utvidgningen blir direkt avläsbar. I de
fall då mätinstrumentet och
det mätta föremålet befinna
sig i olika temperaturgebit,
t. e. vid mätning av
utvidgning hos ångpannor eller
andra heta tryckbehållare
till följd av mekaniska
påkänningar, inställes
bimetallremsan så att
mätan-ordningens värmeutvidgning
helt kompenseras, dvs. blir
lika med noll, varigenom den
del av mätvärdet som är att hänföra till värmeutvidgning
uteslutande faller på det mätta föremålet. Genom
samtidig temperaturmätning kan man därvid på ett enkelt
sätt beräkna värmeutvidgningens andel i hela
mätvärdet.
Anordningen är synnerligen lätt att handhava och
anbringas enklast på mätföremålet genom att tryckas mot
detsamma. Vilken noggrannhet som kan ernås med
anordningen framgår av de 1 fig. 2 återgivna kurvorna,
som avse mätningar på en tryckautoklav. Ur kurvan a
för autoklavtrycket och kurvan b för temperaturen hos
6
"t
Si ♦
Fig. 1. Mätanordning med
inställ-bar temperaturkompensation.
Tid i tim
Fig. 2. Beräknade och örhållna mätresultat pà en autoklavväg.
autoklavens väggar har beräknats dels kurvan c för
väggens töjning till följd av rent mekanisk påkänning,
dels kurvan cl för motsvarande töjning till följd av
värmeutvidgning. Dessa bägge kurvor hava matematiskt
förenats till resultantkurvan e. Dennas
överensstämmelse med den medelst den beskrivna anordningen
experimentellt uppmätta kurvan är som synes
synnerligen god. s.
LITTERATUR
Introduction to the Microtechnique of Inorganic
Quali-tative Analysis, av A. A. Benedetti-Pichler och W. F.
Spikes. Douglaston, N. Y., Michrochemical Service 1935.
IX + 180 S; 76 fig. 3 $.
Den franske fysiologiska kemisten (och politikern)
Raspail torde vara den förste som, vid sina
undersökningar över stärkelsebildning i växterna, betjänade sig
av i egentlig mening mikrokemiskt tillvägagångssätt
(1825). Under tidsrymden 1865—1900 samlades en
omfattande erfarenhet om kemiska reaktioners utförande
under mikroskopet, av ett större antal forskare, bland
vilka O. Lehmann och H. Behrens äro de mest kända.
Den främsta insatsen på området är emellertid den
utveckling av en mångsidig mikrokemisk teknik, vid
vilken mikroskopet endast är ett bland de många
hjälpmedlen, som under åren 1900—1911 givits av Friedrich
Emich i Graz. Karakteristiska för denna mikrokemiska
teknik synes mig hjälpmedlens stora enkelhet och
lätthanterlighet; den av Emich utgivna boken
Mikroche-miches Prakticum (1 uppl. 1923, 2. uppl. 1931) är
särdeles belysande härför. Det av Emich inaugurerade
arbetet har av hans skola vidare utvecklats. Hans som
främste ansedde lärjunge Benedette-Pichler, sedan
åtskilliga år verksam i Amerika, där intresset för
mikrokemins användning och utveckling är mycket stort, har
nämligen tillsammans med en medarbetare vid New
York University, Spikes, i dagarna publicerat en
framställning av oorganisk mikrokemisk teknik, vars titel
läses här ovan.
Kännetecknande för densamma kan sägas vara att
den så i detalj utarbetats, att var och en som betjänar
sig därav skall på egen hand kunna intränga i den mikro-
9 maj 1936
227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
