Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 21. 23 maj 1936 - Träbearbetningsmaskiner, av P. E. Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTi dskrift
Fig. 69. Torkhusanläggning, Einar Eriksson & C:o A.-B.
kräver, bli obehövliga, varför ock spårsystemet blir
mindre.
Omsättningen på virket blir raskare och
därigenom sparas räntor.
Men även där brädgård finnes, är det av ovan
anförda skäl synnerligen fördelaktigt att äga torkhus
och kombinera lufttorkningen med artificiell
virkestorkning. Vid en återblick på de senast förflutna 25
åren, finner man ock, att insikten härom starkt ökat,
i synnerhet under de sista åren, varför många
torkhusanläggningar kommit till stånd. Det är dock
ganska märkligt, att fördomarna mot torkhusdriften
varit betydligt starkare i Sverige än t. e. i Finland,
där man hastigare insåg fördelarna och i rätt stor
utsträckning byggde torkhus t. o. m. utan
kombination med brädgård.
De flesta av døssa anläggningar gjordes efter
Bolinders verkstads konstruktioner, vilken firma också
levererade den maskinella utrustningen. Fig. 66
visar intagsändan (gaveln) på ett sådant torkhus,
bestående av 5 avdelningar om vardera 12 standards
(1 standard = 4,672 m3) produktion per dygn,
alltså sammanlagt 60 stånd, per dygn normalt.
Man skiljer på två huvudtyper torkhus:
kontinuerliga och kammartorkar. Vid den förra föras de
lastade torkhusvagnarna in vid ena gaveln, framflyttas
undan för undan allt eftersom torkningen fortskrider
samt uttagas vid motsatta ändan (gaveln), när virket
är färdigtorkat.
Vid kammartorkarna införas på varje spår ett
mindre antal lastade vagnar på en gång och få stå
Fig. 70. 16 standards torkhus vid Bàtskärsnäs.
inne, tills torkningen är fullbordad, då hela satsen
uttages för att lämna plats för nästa sats.
Ett torkhus enl. fig. 66 eller 67 är så konstruerat,
att i husets under vagnsplanet befintliga rum finnas
värmelement av 1 tums stålrör, fördelade i grupper,
som var för sig kunna tillföras ånga från
fördelningscentralen i ena änden av huset. Friskluften
införes också nedtill och cirkulerar omkring
värmebatterierna, stiger upp genom virket på vagnarna
ovanför och utgår genom evakuationstornen
(skorstenarna) medförande virkets fuktighet.
Medelst spjäll regleras lufttillförsel och
evakua-tion. I de äldre torkarna användes inga
ventilatorer, utan endast naturligt drag för bortförandet av
den fuktighetsmättade luften.
Det övre rummet, där vagnarna stå eller framföras
på spåren, har en höjd lagom för vagn pius last=: ca
2,7 m, och finnas t. e. i ett 12-standards torkhus 6
spår, rymmer fullsatt ca 48 vagnar med en
virkes-inassa av 60 à 70 standard = 280 à 330 m3. Ett
12-stand.-hus av denna typ har en bredd av 15 m
och en längd av 52 m.
Ångförbrukningen ca 1 200 kg per timme, vilket
motsvarar 2 400 kg per stånd, färdigtorkad vara.
Virkets och luftens gång genom torkhuset sker
enligt motströmsprincipen, i det vagnarna införas från
den ända, där luften evakueras.
Vid den moderniserade typen användas små,
elektriskt drivna fläktar för friskluftens införande och
cirkulationens påskyndande.
Då virket kommer ut ur torkhusen har det en
temperatur av omkring 50 grader och kan icke
omedelbart läggas tätt i magasin eller bearbetas. Det bör
få tid att "ta igen sig", som man säger, varför det
ställes under tak för avsvalning.
Fig. 68 visar en anläggning vid Gimo, där
avsval-ningsskjulet är i omedelbar anslutning till
torkhuset.
En torkhusanläggning i enlighet härmed samt i
omedelbar anslutning till virkesmagasin visas i fig.
69 från Ingenjörsfirman Einar Eriksson & C:o, som
upptagit konstruktion av torkhus enligt ingenjör A.
Anderssons metod.
Vid Båtskärsnäs sågverk har ett 16-standards
torkhus uppförts enligt ing. A. Anderssons metod,
till vilket nämnda firma levererat den maskinella
utrustningen. Fig. 70 visar uttagningsändan av
detta torkhus.
Huset har en bredd av 22 m och en längd av 43 m
250
25 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
