Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 21. 23 maj 1936
- »Bokföring på matematiska», av Olof Kärnekull
- Notiser
- Järnverksföreningen, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
"Bokföring på matematiska."
Forretningsorganisering. — Indföring i
Forretnihgsgang, Prisberegning og
Bogfö-ring, av Axel Ludvigsen. Utgiven med
ekon. bidrag av Lauritz Andersens fond och
Otto Mönsteds fond. 123 sidor med diagram
och tabeller. J. Jörgensen & Co.,
Köpenhamn 1935.
En ingenjör, som skriver en lärobok om
räkenskapsväsendet, som klarlägger detta med hjälp av algebrans
element, och som förklarar, "at Bogföringen henfört til
sine oprindelige Hammer hvilar paa simpel Matematik"
— han borde kunna påräkna intresse i första hand av
den grupp ingenjörer — ekonomiingenjörer, — som
in-tressa sig för de industriekonomiska problemen.
Det dubbla bokhålleriet, det italienska, har varit en
stötesten för oss ingenjörer. Ty då matematikens enkla
och entydiga tecken, pius eller minus, utbyttes mot
debet och kredit, per och an kom bokföringen många
gånger att te sig för oss som "dimbildning". Att denna
inställning berott på bristande underbyggnad i
hithörande frågor, skall icke förnekas, ty det är sant. Men
att det skulle bero på bristande ekonomiskt intresse eller
på ett underskattande från ingenjörernas sida av de
industriekonomiska frågornas stora betydelse ur
privatekonomisk såväl som samhällsekonomisk synpunkt, det
är icke rätt. Vi böra nämligen hålla i minnet, att det för
icke alis länge sedan icke ansågs lämpligt att
kontinuerligt underrätta den tekniska staben om de ekonomiska
verkningarna av dess tekniska, organisatoriska eller reni
driftekonomiska ansträngningar att förbilliga
produktionen. Detta förklarar även, varför det vid den tiden ofta
förefanns en viss spänning i förhållandet mellan den
tekniska staben och den kamerala.
Det här relaterade förhållandet mellan den
ekonomiska och den tekniska ledningen bröts i första hand,
anser jag, därav att ingenjören tog sig till att konstruera
maskiner för att underlätta det allt mer betungande
bokföringsarbetet. Maskinen arbetar s. a. s. matematiskt,
och ingenjören kom därmed underfund med att
bokföring: det var ju elementär matematik. Därmed var
"dimbildningskomplexet" för alltid eliminerat. Nu blev
ingenjören expert på bokföringsteknik.
Men samtidigt gick en annan grupp ingenjörer fram
efter en annan linje —■ den affärsbetonade — men dessa
kommo givetvis i kontakt med ekonomi och bokföring på
ett mera "handgripligt" sätt — de skulle göra affärerna.
Då dessa ingenjörer kommo upp i ledareställning, kunde
de emellertid meddela sig med sin tekniska stab på ett
för denna mera begripligt språk — matematiska, som
Erik Aug. Forsberg så träffande sagt — och därmed kom
driftingenjören, ledaren för den tekniska utvecklingen
och den industriella organisationen, i intimare kontakt
med den ekonomiska förvaltningens problem.
Denna utveckling har varit till stort gagn för
industrien, och den har varit mycket fruktbringande för
industribokföringens vidare utveckling.
*
Det material, som ligger till grund för den
ekonomiska kontrollen av produktionen, försäljningen och hela
förvaltningen vid ett industriföretag, hämtas ur
räkenskapsväsendet. De organ, som detta bygger på, äro
bokföring, kalkylation och Statistik. Medelst dessa element
låta sig de ekonomiska konsekvenserna av ledningens
åtgöranden entydigt bestämmas.
Bokföringen klarlägger företagarevinsten
(kapitalräntan) för en viss verksamhetsperiod. Den är således
tidsbestämd, men den befattar sig icke med producerade
kvantiteter.
Kalkylationen fastställer kostnaderna per producerad
enhet på grundval av de genom bokföringen tidsbestäm-
da kostnader, men den befattar sig i övrigt icke med
dessa.
statistiken grupperar vidare kostnaderna resp.
produktenheterna så, att det möjliggör resultatjämförelser.
För att draga något så när säkra slutsatser ur denna
fordras emellertid att den inrymmer likartade
företeelser, vilka dessutom ofta upprepas.
Jag har gjort denna utvikning i syfte att klarlägga det
obetingat nödvändiga sambandet mellan
räkenskapsväsendets tre element. Ingenjör Ludvigsen har påtalat
sambandet mellan de två första elementen — tydligast i
förordet, som många läsare hoppa över — men i
avhandlingen blir det mera överlåtet åt läsaren att själv se det
inbördes sammanhanget.
Boken är — säger författaren — avsedd som ett slags
lärobok för ingenjörer (även för självstudium), och
det är intet tvivel om, att man måste lägga tonvikt på
ordet ingenjörer. Detta uttalande inrymmer praktiskt
tagit den enda anmärkning, som anmälaren har att
framställa. Den behöver således icke avskräcka
ingenjören-läsaren, ty den är riktad till ingenjören-författaren —
icke endast ingenjör Ludvigsen, utan varje ingenjör som
vill skriva om teknisk ekonomi. Vi ingenjörer, som själva
tidigare klagat på "dimbildning" i bokföringen, göra
tyvärr ofta själva framställningen litet onödigt tillkrånglad.
I det lovvärda syftet att förtydliga det skrivna ordet
införa vi t. e. grafiska framställningar — och andra figurer
— vilka icke alis förtydliga texten, utan snarare krångla
till den. Det är möjligt, att mitt uttalande här skärpts av
den anledningen, att jag, samtidigt som jag läste
Ludvigsens bok, blev anmodad att yttra mig om en artikel, som
avhandlade en teknisk—ekonomisk fråga. Den var så
onödigt tillkrånglad, att min uppmärksamhet därigenom
blev skärpt. Ludvigsen rör sig obetingat på ett helt
annat plan. Framställningen är logisk och redig — men
redan fig. 1, "Gängen i et Forretningsmaskineri", är
tröttande att tränga igenom även för en erfaren
driftekonom; och därtill kommer, att om författaren kunnat
frigöra sig från bilden och i enkla ord sökt tala om, vad
han velat ha sagt, så hade framställningen vunnit därpå.
Vi ingenjörer måste söka frigöra oss från detta fel, ty
vi vinna ingenting på en onödigt tillkrånglad
framställning.
*
"Forretningsorganisering" är skriven av en ingenjör
för ingenjörer, och därför är det motiverat, att
författaren går ifrån det sedvanliga framställningssättet och
anknyter till en föreställningsvärld, som mera
överensstämmer med den modernt utbildade och i ekonomiska
frågor mera tränade ingenjörens. Läs boken! Det finns
mycket att hämta ur den — bl. a. att bokföring är
elementär matematik.
Olof Kärnekull.
NOTISER
Järnverksföreningen har vid sammanträde den 29
april framlagt en berättelse för första kvartalet 1936 över
tillverkning, export och import samt konsumtion av järn
och stål, varav framgår, att tillverkningen inom landet
allt fortfarande håller sig på ungefär samma nivå som
under motsvarande tid förra året, även om vissa mindre
variationer rörande de olika varugrupperna kunna
påvisas. Sålunda har tackjärnstillverkningen sjunkit med
ca 12 OOO ton, göttillverkningen ökats med ca 7 000 ton
samt tillverkningen av valsat och smitt järn och stål
minskats med ca 5 000 ton.
I järnmalmsexporten har en ökning inträtt med
något över 700 000 ton. Exporten av järnvaror har även
ökat under kvartalet för såväl järn som manufakturerade
järnvaror och är den största som förekommit under mot-
23 maj 1936
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0263.html
