- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
260

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1936 - Ingenjören och samhället, av Gustaf Söderlund - Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning (Dokumentation), av Albert Predeek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

ganska obekymrad av samhällsfilosofiska
spekulationer och gruppekonomiska intriger. Men ibland låter
sig även den förvillas. Med sociala och samhälleliga
problem kommer ingenjören i beröring såsom ledare
av den tekniska driften eller som utövare av
samhälleliga funktioner; han kan icke alltid undgå att
tänka en tanke om själva den samhällsorganisation
och de sociala förhållanden, som format dessa
problem. Han kan icke heller alltid undgå den
överdrivna föreställning om teknikens och maskinens
resurser, som ytliga iakttagare eller fantasifulla
hjärnor propagera. I Amerika har härav följt en
uppfinning, som gått under benämningen teknokrati.
Teknokraterna vilja överlämna hela det ekonomiska
livets ledning till teknikerna; därmed tro de sig
kunna skänka mänskligheten en omätlig rikedoms
välsignelse. Prissystemet skall avskaffas och
individernas vinstintresse försvinna; ingenjörerna skola
leda arbetarna till att övertaga produktionen och
avskaffa ali enskild äganderätt; människorna måste
omformas efter den nya maskintiden och kunna ej få
ha kvar sådana föråldrade idéer som rättvisa,
jämlikhet, egendom, plikt, tro och smak: de humanistiska
lärorna måste vika för de exakta vetenskaperna;
med dessas hjälp kunna maskinerna bringas att
utföra fullkomligt fantastiska ting, produktionen
mångfaldigas och arbetstiden likväl nedsättas till en
bråkdel av den nuvarande; det gäller blott att
distribuera ut överflödet till konsumenterna. Rörelsen
har numera ebbat ut, och jag föreställer mig att
herrar ingenjörer icke vilja räkna den till någon
produkt av exakta vetenskaper. Dess store man,
Howard Scott, lät visserligen tilltala sig med
"doktor", men detta visade sig obefogat, och hans
enda befattning med industrien var, att han använts
inom cementfabrikationen, där han blivit avskedad
som skäligen oduglig. Hans förmåga låg i en livlig
fantasi och talförhet, varmed han lyckades förvilla
en del tekniker med betydligt bättre utrustning än
hans egen.

Till teknikernas heder måste sägas, att de i det
väsentliga visat sig omottagliga för tidens
ekonomiska och samhällsorganisatoriska kvacksalveri.
Teknokratien var en liten infektion, ingalunda oför-

klarlig i en tid av så mycken samhällsvidskepelse
som vår. Men den varade icke länge och kom ingen
större skada åstad. De verkliga teknikerna voro ett
alldeles för sunt släkte. Måhända se de icke
omedelbart, vad det är fråga om, när undergöraren kommer.
Men vem gör nu det? Den vetenskapliga metod, den
nyktra prövning, som tillhör teknikernas yrke, är
dem dock till ett effektivt skydd mot allvarligare
misstag. När de äro på väg utanför sitt egentliga
område, märka de snart nog att de sakna fast mark
under fötterna. Därför vända de som regel tillbaka.

Naturvetenskapernas och ingenjörernas förtjänst
är det väsentligen, att den materiella odlingen nått
så högt som den gjort i vår tid. Men deras
betydelse sträcker sig längre. Kulturens landvinningar
på områden, som icke tillhöra den materiella
livsföringen, skulle varit omöjliga utan den lättnad i
näringsomsorger och andra timliga bekymmer, som
produktionens effektivisering inneburit. Väl har det
ofta stått strid mellan naturvetenskap och
humanistisk bildning, mellan lekamliga och andliga
behov, och teknikerna ha en naturlig benägenhet att
underskatta de värden, som icke kunna gripas av
mått, mål och vikt. Men de hava likvisst arbetat
den andliga odlingen i händerna genom att
underlätta och berika den materiella livsföringen.
Måhända skulle man kunna anmärka, att den
humanistiska forskningen och människans själsliga
daning icke mäktat följa den materiella utvecklingens
stormande steg mot höjderna. Ensidigt materiell
livssyn präglar otvivelaktigt vår tid. Men låt oss
då söka en bättre balans, icke genom att begränsa
de tekniska framstegen eller hindra deras
utnyttjande utan genom att använda det större utrymmet
för ökade insatser på den humanistiska forskningens
och den andliga odlingens fält! Det höves oss en
individuell karaktärsdaning, som stålsätter oss mot
kollektivlivets faror, som hindrar oss att falla offer
för masstänkande och försumpning. Endast så bliva’
vi värdiga att uppbära den materiella ställning, som
naturvetenskaper och tekniska framsteg förskaffat
oss. Endast så kan samhället i längden nyttiggöra
de framgångens frukter, som vetenskapsmän och
tekniker tillhandahålla oss.

Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning.

(Dokumentation.)

Det i Stockholm den 15 januari i år av
representanter för den svenska industrien, den tekniska
vetenskapen och de tekniska biblioteken bildade Tekniska
litteratursällskapet har gjort till sin uppgift att
angripa ett av teknikens mest brännande problem,
nämligen litteraturupplysning och litteraturens
tillgodogörande. Problemet hör samman med de sista
decenniernas snabba tekniska utveckling, ty de
teknisk-naturvetenskapliga rönen och deras tillämpning i
praktiken avsätta sig i en år från år allt högre
svällande litteraturflod. Framför allt är det
tidskrifts-och speciallitteraturen samt patent- och firmatrycken,
som omedelbart inregistrera utvecklingens gång och
som inom alla områden fått ett sådant omfång, att

icke ens specialisterna själva längre äro i stånd att
överblicka sitt eget område, långt mindre
gränsområdena.1*

Var och en som är inne i saken vet att ingenjören
och industrien ingalunda utnyttjar denna
litteraturvälsignelse — man blir frestad att säga
-"förbannelse" — och att t. o. m. en viss litteraturleda
kommit till synes. Våra utbildningsmetoder lägga heller
icke an på att göra de unga hemmastadda med
litteraturen, och olägenheterna därav visa sig när de komma
ut i det praktiska livet. Okunnighet och
efterblivenhet visa sig omedelbart i försämrad produktion, miss-

* Siffrorna hänvisa till noterna i slutet av artikeln.

260

30 maj 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free