Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1936 - Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning (Dokumentation), av Albert Predeek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
kunnat undvikas. — En annan tysk firma upptog för
några år sedan tillverkning av en kulplanimeter.
Patent var beviljat året förut, men efter några månader
tog en konkurrentfabrik upp nästan samma
konstruktion. Då fabriken därpå blev stämd, gjorde den
gällande att det som nytt patenterade
framställningssättet redan för 15 år sedan beskrivits i tryck.
Utslaget gick också emot tillverkningsfirman, varvid
det framkom att publiceringen undgått även
patentgranskaren. Den åtalade firman hade vid ett tyskt
tekniskt bibliotek låtit utföra en
litteraturundersökning som kostat omkr. 400 M., under det att
processkostnaderna för motparten uppgingo till nära 18 000
M. — Varje företag skulle kunna bidraga med
ytterligare exempel på hur pengar slösas bort tack vare
bristande litteraturgranskning. Det kommer att gå
likadant för uppfinnaren, ingenjören och forskaren,
om de gå till verket utan tillräckliga litteraturstudier.
Läget är egendomligt! Man har å ena sidan
överflöd av litteratur och hänvisningar därtill, å den
andra misslyckanden och förluster därför att de
verktyg, som finnas, inte användas. Det gäller här att
genom lämpliga åtgärder förse industrien med snabba
och pålitliga underrättelser om de tekniska
framstegen. Försök därtill lia gjorts redan för årtionden
sedan0 och diskuteras nu både i de enskilda länderna
och på internationella kongresser och konferenser.10
De ha till mål i första hand att skapa ett eller flera
organ i varje land, vilkas uppgift blir att lämna
upplysningar om det tekniskt-vetenskapliga
sakinnehållet, i vilken form det än föreligger. Man betecknar
en sådan verksamhet med ordet "dokumentation",
och avser därmed en ny. förfinad metod för den
bibliografiska informationen. Det gäller härvid inte
endast att samla, registrera och klassificera
materialet (’"dokumenten") utan även att nyttiggöra det
genom sovring och distribuering. Dokumentationen
skall så att säga bringa den i litteraturen vilande
potentiella energien i rörelse. Den utgör en slags
förädlingsprocess för det litterära råmaterialet, som
emellertid kräver speciella metoder och speciellt
utbildad personal. "Dokumentationscentra" skulle,
enligt denna definition, de tekniska biblioteken,
industriens litteraturavdelningar, teknisk-vetenskapliga
institut och andra upplysningsorgan kunna kallas,
förutsatt att de förfoga över nödigt material och
övriga hjälpmedel. Ur samarbetet mellan varje lands
dokumentationscentra och längre fram törhända
mellan olika länders bör en omfattande och uttömmande
upplysningstjänst uppstå, vilken för övrigt inte bör
inskränkas till tekniken utan också bör tillgodose alla
andra områden, som äro i behov av denna
"hjälpvetenskap".
Definitionen på ett "dokumentationsorgan"
understryker vikten av en "aktiv" verksamhet. Därmed
kan endast avses att med lämpliga metoder göra
källmaterialet tillgängligt och befordra det till
"avnämaren". Dokumentationsorganet måste således även
känna den tekniska forskningens och praktikens
arbetsmetoder och behov och vara i stånd att ur
litteraturfloden upphämta och bekantgöra det nya och
betydelsefulla materialet, den måste kunna hjälpa
industrien eller forskningen vid bearbetandet av vissa
bestämda problem genom hänvisning till och tillrätta-
läggande av källmaterialet. För att fort ocli
tillförlitligt kunna möta sådana anspråk måste den förfoga
över nödiga hjälpmedel ocli framförallt lämplig
personal. Dessa uppgifter ställa emellertid, ur här
antydda olika synpunkter, så höga anspråk på ett
dokumentationsorgan, att dylik verksamhet med framgång
endast torde kunna utövas inom ett stort tekniskt
bibliotek. Institut, litteraturbyråer, industribibliotek
— hur väl organiserade de än må vara — ha alltid
luckor i materialet eller svagheter i organisationen
och måste falla tillbaka på de stora, tekniska
bibliotekens omfattande samlingar. Dokumentarisk
verksamhet är å andra sidan inte bara att jämställa med
bibliotekariearbete, utan snarare måste en ny metod
införas i bibliotekstekniken och vid sidan av
bibliotekarien träda in den litterärt skolade ingenjören, som
lär av denne och samtidigt kompletterar honom.
Därmed ställas givetvis de stora offentliga tekniska
biblioteken inför en ny uppgift, som de hittills i
saknad av lämplig arbetskraft och erfarenhet inte
närmare befattat sig med.11
Tekniska högskolans i Berlin bibliotek har gjort
ett första försök i denna riktning i och med
inrättandet våren 1933 av en "Informationsstelle für
tech-nisches Schrifttum". Underlaget för denna
dokumentationsavdelning utgöres av de omfattande allmänna
och speciella samlingarna av äldre och nyare teknisk
litteratur (omkr. 200 000 band), framförallt
tidskrifterna (omkr. 1500 löpande tyska och utländska).
Dokumentationstjänsten utövas av fackingenjörer och
består i utarbetande av litteraturförgranskningar
(Recherchen) och utgivande av löpande referat.
Avdelningen verkar främst för industrien, som även
tagit initiativ till dess inrättande. Den inriktar sig
direkt på att tillmötesgå avnämarnas önskningar och
behov, söker naturligtvis också stimulera dessa och
övervinna fördomarna mot litteraturundersökning och
det bibliografiska arbetet. Härnedan skildras i
korthet avdelningens organisation och verksamhet.
Utgångspunkt för arbetet var
"litteraturförgransk-ningen", som avser att få fram den för ett bestämt
problem viktiga litteraturen. Sådana problem
uppträda alltid inom industrien när det gäller en ny
konstruktion, en teknisk förbättring eller en uppfinning.
Försök att på egen hand med visshet fastställa
huruvida ett visst förfarande eller en konstruktion redan
är känd, vilka rön som gjorts på andra håll, vilka
resultat (eller misslyckanden) som följt, är, som
erfarenheten visar, mycket svårt inte endast för
uppfinnare och konstruktörer utan även inom välutrustade
företag. I de flesta fall rinna efterforskningarna ut
i sanden, ty ingenjören saknar den överblick över
litteraturen och den förtrogenhet med bibliografiska
hjälpmedel, som fordras, eller också kan han helt
enkelt inte anskaffa den nödvändiga litteraturen. När
det gäller konstruktioner, som skola patenteras och
därför representera betydande kapitalinvesteringar,
lämnas uppdraget att skaffa de nödiga litterära
beläggen åt "förgranskare", vilka alis icke äro
kvalificerade för det mycket svåra arbetet.12
Förgranskningen inskränker sig därför i regel till
genomseende av publicerade patent, medan den övriga,
mindre lättillgängliga litteraturen till följd av bristande
språkkunskaper undgår granskaren.
Patentombuden, vilka naturligtvis först och främst ha på sin lott
det patenträttsliga i anspråken, måste även stödja sig
262
30 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
