Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 30 maj 1936 - Teknisk-vetenskaplig litteraturupplysning (Dokumentation), av Albert Predeek - Notiser - Volfram, av s. - Insänt: Om erhållande av vatten genom borrning i fast berg, av Gustaf Troedsson - Personalnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
teken och litteraturavdelningarna hos stora koncerner är det
material som står till förfogande alltid mer eller mindre
ofullständigt. Det torde icke finnas någon firma, som icke
i viktiga fall till slut måste vända sig till ett stort offentligt
bibliotek. Varför då icke från början anlita och utnyttja
dessa källor! — Med insikt härom tog Siemens A-G
initiativet till upprättande av informationsavdelningen vid Berlins
högskolebibliotek.
23 Dessa kartotek innehålla alltså mer eller mindre
omfattande specialbibliografier i bestämda ämnen, t. e. om
"press-gjutning", "nedisning av flygmaskiner",
"kvicksilverlikriktare", "förhållandet mellan hjul och skena" osv. — På
liknande sätt uppstår i Science Library hundratals
speciallitteraturförteckningar vilka även mångfaldigas för att ernå
större spridning. En omfattande samling av dylika
specialhänvisningar bearbetar den amerikanska Engineering’ Service:
för ären 1909—1933 föreligga ca 4 000 förteckningar om 7
upp till 110 nummer, som finnas till salu.
24 Den intressanta frågan huruvida dessa repertorier skulle
kunna sammanslås till ett större repertorium (ordnat efter
DK) kan här icke upptagas.
25 För Storbritannien jfr särskilt Reports of Aslib ; vidare
Predeek, Das möderne englische Bibliothekswesen, 1933, Kap.
III. — I England förlägges utbildningen av en "special
librarian" till specialbiblioteken eller de tekniska
avdelningarna vid stadsbiblioteken, vilka stå i intimare kontakt med
industrien. — Beträffande École nationale de Documentation
jfr Conférénces et Symposion concernant la Documentation
(Bulletin de la Cooperation intellectuelle 49/50, 1935).
26 Man borde draga upp det nuvarande onda med roten
och tvinga alla tekniska studerande att åhöra en föreläsning
om den tekniska litteraturen och bibliotekens användande!
NOTISER
Volfram har på senare år i ökad utsträckning
kommit till användning för industriella och tekniska
ändamål, varom redan tidigare förmälts i dessa spalter.
Omkring 50 % av världsproduktionen av volframit, som
är det viktigaste mineralet för utvinnande av metallisk
volfram, kommer för närvarande från Kina. Nuvarande
produktionsmetoder kräva en ren oxid, som därefter
underkastas reduktion. Malmen pulvriseras därför och
smältes med soda, så att natriumvolframat erhålles, som
kan separeras från järn- och manganoxider genom
extrahering. Härefter utfälles volframsyran i form av
pulver genom tillsättning av saltsyra. Detta pulver är
direkt användbart för framställning av legerade stål.
För framställning av ren volframmetall måste man
emellertid rena oxiden genom att överföra den i ett salt
och åter utfälla den såsom volframsyra, vilken därefter
reduceras till metall i vätgasström i elektriska ugnar.
Det på detta sätt erhållna tunga, svarta metallpulvret
pressas i stänger och sintras genom att en elektrisk
ström får genomgå detsamma. På detta sätt erhållas
stänger av volfram med 99,95 % renhet, som kunna
valsas och dragas vid rödhetta i vätgasatmosfär.
Bland användningsområden för volfram kan särskilt
nämnas kontaktytor i strömbrytare för elektriska
apparater, vartill metallen är speciellt lämpad på grund av
sin höga smältpunkt, 3 380 vilken är högre än någon
annan metalls. Likaså användes volfram som bekant i
mycket stor utsträckning såsom glödtråd i elektriska
glödlampor, varest den utträngt den tidigare använda
tantalmetallen, ävensom i glödkatodrör. På senare tid
har man även börjat använda en mindre tillsats av
torium i volframelektroder i elektronrör o. d., vilket
uppgives motverka den skadliga kristallisering, som
eljest gör metallen skör vid högre temperatur, varjämte
denna tillsats underlättar elektronemissionen.
Legeringsprocenten ligger omkring 1 % torium. Denna
toriumtillsats är anmärkningsvärd i så måtto, som redan
spår av denna metall eljest äro skadliga i volframdelar,
som användas i vanliga elektriska kontaktytor.
Såsom redan omtalats i en notis i tidskriften h. 47,
1931, har man lyckats framställa täta överdrag av
volfram på andra metaller genom elektrolytisk utfällning,
varigenom såväl mekaniskt hållfasta som
korrosionsbeständiga överdrag kunna åstadkommas. Andra
användningsområden, varest volfram redan länge nyttjats,
är till framställning av sintrade hårdmetallegeringar
("Widia", "Titanit", "Seco", "Sintram", "Carboloy"
m. fi.), i vilka den ingår i form av karbid, ofta i
blandning med andra metaller, t. e. kobolt, mangan, titan
m. fi. (Se t. e. denna tidskrift, Bergsvet. h. 6, 1935.)
Slutligen har volfram även kommit till användning i
kemiska föreningar av olika slag, exempelvis i form av
volframoxid-gel enbart eller i blandning med silica-gel
för adsorptionsändamål, såsom tillsatser i färgämnen, i
garveriindustrien m. m. ’Såsom en kuriositet kan
framhållas, att volfram på många främmande språk kallas
tungsten, vilket namn metallen erhållit efter det
mineral, sedermera benämnt Scheelit, i vilket den först
upptäcktes av Scheele, och som på grund av sin tyngd
av svenska bergsmän tidigare kallats tungsten. s.
INSÄNT
Om erhållande av vatten genom borrning
i fast berg.
Med anledning av ingenjör V. Jansas inlägg den 16
maj ber jag endast få meddela, att de av J. anförda
summorna grunda sig på ett beräkningsmaterial, som
icke är tillgängligt, varför jag icke nu kan ingå på
svaromål utan hoppas kunna återkomma framdeles.
Gustaf Troedsson.
PERSONALNOTISER
Civilingenjör Hans Y. Kræpelien, nu anställd hos
Polska Akcyjna Spolka Telefoniczna, Warszawa I.
Civilingenjör E. Frans Gustaf Nordström, nu anställd
hos Skånska cementaktiebolaget, Malmö.
Bergsingenjör Bernt Steffenburg, nu anställd i Telefon
a.-b. L. M. Ericsson, Stockholm.
in memoriam
Civilingenjör Hjalmar Gustaf Albert Holmgren, f. i87i.
avled den 17 maj 1936.
f. d. Stadsingenjör Anders Nilsson, f. 1844, avled i
Malmö den 12 maj 1936.
Bergsingenjör Clas Nils Ludvig Sundin, f. 1864, avled i
Stockholm den 8 maj 1936.
v. Häradshövdingen Ernst Fredrik Wehtje, f. 1863,
avled i Malmö den 11 maj 1936.
Civilingenjör Carl Axel Arvid Westerberg, f. 1877,
avled 1 Djursholm den 13 maj 1936.
SAMMANTRÄDEN
Tekniska föreningen i Eskilstuna anordnar lördagen den
6 juni 1936 en studiefärd för sina medlemmar till österby
bruk. Kl. T,00 (precis) : Avfärd med buss och bilar från
Hamngatan (framför Teatern). Väg: Västerås—-Enköping
—Uppsala—österby bruk. — Kl. 11,00: Beräknad ankomst
till österby, där järnverket beses med dess välkända
tillverkningar av snabbstål och annat verktygsstål, rostfritt
stål och stålgjutgods. Såväl den hypermoderna elektriska
högfrekvensugnen som vårt lands sista vallonsmedja beses
i drift. — Kl. 1,30: Lunch på inbjudan av Brukskoncernen
a.-b. — Kl. 3,00: Hemresan anträdes, varunder ett kort
besök göres vid Dannemora gruvor.
266
30 maj 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
