- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
300

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 13 juni 1936 - Träbearbetningsmaskiner, av P. E. Werner - Notiser - Den tredje världskraftkonferensen äger rum i Washington D. C. den 7—12 sept. 1936, av s.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nya önskemål framkommo. Man ville dels kunna
bearbeta bräder av olika bredder, alltså utan
föregående sortering, dels få en kilformig laxspånt
längdvägen, för att limmet bättre skulle fördelas längs
fogen och denna bli starkare. Detta gjorde, att en
ny typ, lådautomat nr 18, konstruerades, vilkens
utseende framgår av fig. 95.

På bilden är inläggningsmagasinet längst till höger
och hopfogningen, sidoförflyttningen, kapningen,
av-klyvningen och avläggningen till vänster.

På grund av kravet att kunna inlägga ämnen av
växlande bredder, delades hyvelaggregatet i två med
ett mellanmagasin, där bräderna förflyttas i sidväg
för vidare hyvling och framskjutning i korrekt läge
för inskjutning i framför liggande färdighyvlade del.

Det är självklart, att lösandet av de många
problem, som här uppställdes, erbjöd många svårigheter.
Materialets ojämnhet, olika bredder och till dels även
tjocklekar, varierande torrhetsgrad, kvistar och
sprickor 111. m. i kombination med det oeftergivliga
kravet på en matematiskt noggrann bearbetning och
hopskjutning etc. ställde stora fordringar på
konstruktörerna.

Största lämmar, som kunna tillverkas, äro
1 255 X 1 000 mm, minsta 230 X 230 mm. Största
trätjocklek är 32 mm, minsta 11 mm.

Maskinen kan bearbeta 25 bräder pr minut.

En del andra maskiner för hyvlerier, lådfabriker
och snickerier komma att behandlas i en följande
artikel. P. E. Werner.

NOTISER

Den tredje världskraftkonferensen äger rum i
Washington D. C. den 7—12 sept. 1936, varom närmare
detaljer nu föreligga. Som bekant konstituerades
Världskraftkonferensen, The World Power Conference,
år 1924, då det första plenarmötet hölls i London. Nästa
fullständiga möte hölls i Berlin 1930 och det är alltså
det tredje plenarmötet som nu förberedes. Dessemellan
ha ett antal sektionsmöten med begränsat program
anordnats. Ett av dessa avhölls år 1933 i Skandinavien,
varvid huvudprogrammet var förlagt till Stockholm. Ett
liknande sektionsmöte, denna gång omfattande frågor
berörande kemisk industri, anordnas i London den
22—27 juni.

I de under den centrala ledningen sorterande
nationalkommittéerna representeras Sverige av
generaldirektören G. Malm i egenskap av den svenska
nationalkommitténs ordförande, och av kommerserådet A. P.
Enström som dess v. ordf. Därjämte är generaldirektör
G. Malm väld till ständig vice-president i konferensen.

I samband med mötet i Berlin år 1930 konstituerades
en med Världskraftkonferensen lierad internationell
organisation, nämligen Kommissionen för stora
dammbyggnader (Commission Internationale des Grands
Barrages). Denna avhöll sin första allmänna kongress
i Stockholm 1933 i samband med det ovannämnda
sektionsmötet av Världskraftkonferensen. Nämnda
kommission förbereder nu the Second International Congress
ön Large Dams i anslutning till den tredje
världskraftkonferensen i Washington D. C. I likhet med
Världskraftkonferensen äger även dammkommissionen ett
antal nationella underkommittéer. Den svenska
kommitténs ordförande är överingenjören Axel Ekwall, tillika
en av kommissionens tre vice ordförande, och dess
sekreterare kapten C. Hellström, Vattenfallsstyrelsen.

Av intresse kan vara att nämna, att den
Internationella kommissionen för stora dammar vid 1933 års
kongress gav anledning till bildandet av en internationell
kommitté för speeialcement under ordförandeskap av
civilingenjören Bo Hellström.

I samband med Världskraftkonferensen står
ytterligare en nyligen bildad internationell organisation,
nämligen Internationaler Verb and für Wassertauliches
Ver-suchswesen, vars styrelseordförande är professor W.
Fellenius. Även denna sammanslutning planerar ett
möte i samband med Världskraftkonferensen i
Washington i höst.

Washingtonkonferensens program är ägnat frågor av
kraftpolitisk natur. Härvid kommer att behandlas de
naturliga förutsättningarna för mänsklighetens förse-

ende med energi av olika form: kol, olja, gas,
elektricitet, samt de tekniska system som byggts upp för
dessa energitillgångars förädling och distribution,
liksom även de linjer efter vilka utvecklingen bör ledas.
Inom ramen för dessa program komma de
organisatoriska, finansiella och nationalekonomiska
synpunkterna att beredas stort utrymme. I detta sammanhang
komma även olika former för statligt ingripande och
initiativ, som vuxit fram i olika länder, att diskuteras.
De rent tekniska problemen ha givits föga utrymme pä
det officiella programmet. De komma i stället att
behandlas i anslutning till en rad storslagna studieresor,
som förberedas före och efter Washingtonmötet.

Den tredje Världskraftkonferensens program är
uppdelat i sju sektioner. Den första är i huvudsak av
statistisk natur, och dess rapporter skola giva en så
fullständig och enhetlig bild som möjligt av världens
krafttillgångar. Den andra sektionen behandlar
organisationen av bränsleindustrierna, den tredje organisation och
reglering av elektricitets- och gasförsörjningen. Inom
fjärde sektionen behandlas problem, som sammanhänga
med nationell och regional planering av de naturliga
krafttillgångarna, medan den femte ägnas speciella
problem, särskilt vattenkraftens utnyttjande. I den
sjätte sektionen faller energidistributionens
rationalisering, inklusive landsbygdselektrifieringen, som
omfattas med mycket stort intresse i U. S. A. Den sjunde
slutligen tar sikte på nationalekonomisk kraftpolitik i
stora drag.

Ett tiotal svenska rapporter förberedas av olika
grupper av medarbetare, som anmodats av Svenska
Nationalkommittén att biträda vid utformandet av dessa
svenska bidrag.

Kongressen för stora dammar har på sitt program
fyra huvudfrågor, nämligen specialcement för
vattenbyggnader, utbildning av fogar, stenbeklädnad,
geotek-niska undersökningar samt stabilitetsberäkningar för
jorddammar. Under samtliga rubriker förberedas
svenska rapporter.

I samband med kongressen kommer ett antal
studieresor att äga rum. Under en vecka före
kongressens början anordnas studieresor i de östra
staterna, varjämte under tre veckor efter kongressens
avslutande en stor gemensam studieresa företages, som
kommer att gå runt Förenta staterna och beröra en
mängd platser av intresse såväl ur teknisk som
turistsynpunkt. Härvid kommer s. k. "round table
con-ferences" att anordnas i samband med studiebesöken för
att giva deltagarna mesta möjliga utbyte av resan.
Genom att på detta sätt kombinera studiebesöken med
tekniska diskussioner i en mindre krets av specialister
hoppas man på större sakligt utbyte än som eljest är
vanligt vid de stora kongresserna.

300

13 juni 193g

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free