Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 27 juni 1936 - Tankar om bokslut, av Bruksdisponent - Träbearbetningsmaskiner, av P. E. Werner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
maskin, som där endast kan komma till användning
två månader om året — ehuru den exempelvis vid
ett större utländskt verk användes året runt —, så
har jag realiter nedskrivit maskinens värde med 10/12,
och detta bör ju komma till synes i bokföringen.
Maskinen borde aldrig ha kommit in i böckerna med ett
högre värde än 2/12 av anskaffningsvärdet under
förutsättning, att 2-månadersutnyttjandet är tämligen
bestående.
Det är synd, att inte någon av våra stora
nationalekonomer tar hand om "bokföringen".
Bruksdisponent.
Träbearbetn ingsmaskiner.
För att ur tjockare virke, såsom plank och battens,
erhålla den för hyvling eller lådämnen lämpliga
varan erfordras olika slags klyvmaskiner, där det
egentliga arbetsorganet utgöres antingen av en
cirkelsåg eller ett tandat band, en bandsåg.
Härvid gäller det att ur en given virkesdimension
kunna med största möjliga hastighet och minsta
snittförlust klyva ut tunnare dimensioner jämnt och
korrekt, så att ej virkesförlust uppstår. Denna
arbetsprocess ställer stora krav både på maskiner och
personalens arbetsskicklighet.
För att minska snittförlusten vid klyvning i
cirkelsåg, som är det vanligaste, användas s. k. koniska
klingor, vilka hava en tjocklek vid centrum av t. e.
4 mm och vid tänderna 0,9 mm, varvid ena sidan är
plan. Med tillägg för tändernas skränkning vid en
dylik klinga får snittförlusten ej bliva mer än 1,5 mm.
Vid klyvningen står plankan på högkant, och ju
bredare den är, desto större klinga måste användas,
och desto svårare är arbetet. I allmänhet får 11"
virkesbredd anses som maximum för cirkelsågar,
varvid klingan måste tagas upp emot 800 mm i
diameter.
Klingorna måste underkastas lämplig hamring
(sträckning), noggrann slipning och ha riktig
tand-form för att duga för sitt ändamål.
Särskilda styrpluggar jämte viss packning mellan
klingan och bordet äro även nödvändiga för en
korrekt gång och passande värmefördelning, så att
klingan ej "brännes", får bucklor och blir oduglig för
fortsatt arbete.
Den i fig. 97 avbildade klyvsågen utgör ett typiskt
exempel på utseende och anordning av en
vertikal-klyvmaskin. Matarvalsen är refflad och uppbäres av
en rörlig arm, tryckes mot arbetsstycket medelst en
tyngd och utväxling i kombination med en trampa för
dess utflyttning. Styranslaget har rullar mot vilka
plankan pressas. Matarvals och styranslag kunna
snabbt flyttas isär för sågning av virke på plattsidan,
de äro även stjälpbara för diagonalsågning. Största
klyvhöj d 300 mm med största klinga 800 mm
diameter. Största avstånd mellan matarvals och
styr-plan 600 mm. 6 matningshastigheter mellan 13 och
48 m/min.
Vid uppklyvning av lämmar, som t. e. framställts
i en laxspåntmaskin enligt Lindermansystemet, till
tunnare lådämnen måste bandsåg användas av en
kraftig typ, se fig. 98, 6om kan klyva upp till 700
mm höjd. Största avstånd mellan matarvalsarna är
350 mm, matningen max. 35 m/min, såghjulens
diameter 1 420 mm med 150 mm bredd.
Vid lådfabrikation utgöres råvaran ofta av korta
plankbitar, som erhållits vid slutjustering av virke
för utskeppning, s. k. splitved, och för att härur
kunna utklyva tunna bräder till lådor på ett effektivt
sätt har man vid flera verkstäder konstruerat
klyvsågar med två klingor, som arbeta efter varandra.
Se fig. 99.
Den första klingan skär ifrån en skiva av önskad
tjocklek från det vid högra ändan av bordet inlagda
arbetsstycket, som frammatas av den bakom
klingorna löpande matarekedjan, försedd med nabbar,
som sticka ut åt sidan. Virket fortsätter utan
sågarens ingripande till klingan nr 2, där det klyves mitt
itu till två lika tjocka bräder som den först
från-kluvna. Vid en sådan metod erhållas alltså för varje
inläggning tre tunnbräder.
För den visade sågen är största klingdiam. 625 mm,
största längd som kan klyvas med två klingor
600 mm, största längd med en klinga 1 800 mm,
minsta längd 150 mm, minsta tjocklek som kan utklyvas
4 mm, största klyvhöjd 200 mm.
Matningshastigheter från 12 till 30 m/min.
I snickeri- och möbelfabriker så väl som
lådfabriker måste man ofta kunna hyvla sammansatta
lämmar eller samtidigt kunna släppa igenom flera
arbetsstycken på en gång, varför en stor bredd på
arbetsbordet erfordras och kuttern blir av
motsvarande längd.
Som ett exempel på detta slags maskiner visas i
fig. 100 en hyvel med en arbetsbredd av 800 mm och
för max. 200 mm tjockt trä. Arbetsbordet vilar på
4 skruvar, matarvalsarna äro likaledes 4, som alla
drivas från en inbyggd, helkapslad växellåda med 3
hastiglieter, normalt 5—9—15 m/min, se fig. 101.
Fig. 97. Bolinders klyvsåg nr 6.
312
27 juni 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
