Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1936 - Transport av livsmedel i kylkantiner, av A. Lilliendahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
krävas dock specialkarosserier, men användandet av
dylika är ej alltid ekonomiskt genomförbart, särskilt
då det gäller något så när lång distans.
Det kan ej anses tillräckligt att skydda en känslig
vara endast under vissa delar av transporten. Den
nutida uppfattningen om hygien reagerar emot
transport av t. e. kött eller fisk på öppna bilar
tillsammans med varjehanda annat gods. Skyddet under
linjetransporten hjälper icke, om köttet före och
efter tågresan utsättes för olämplig temperatur och
för luftens bakterier, för att ej tala om sådana grovt
ohygieniska förhållanden, som att det är oskyddat
mot flugor, hundar m. m.
Medan allmänheten och befraktaren alltmer höja
sina krav på livsmedelstransporten, bemöda sig
transportfackmännen i alla kulturländer att finna
lämpliga lösningar för de olika hithörande
problemen. Vid dessa strävanden ha de under de
senaste åren fått hjälp genom ett nytt
transportelement, den s. k. kantinen (engl. container), som
erbjuder nya möjligheter vid transporten av ömtåliga
och speciellt temperaturkänsliga varor.
I utlandet användas kantiner sedan flera år
tillbaka i allt större utsträckning för transport av
livsmedel. Så har man t. e. i England hunnit så långt,
att järnvägarna ej längre bygga några kylvagnar
utan uteslutande kantiner, utrustade med
kylanordning. Kantinerna äro dels försedda med dubbla
isolerade väggar och kylanordning, dels äro de
oisolerade och ventilerade. Den engelska
kylkantintrafiken avser i huvudsak transport av kött och fisk.
men den användes även för andra livsmedel.
Ett utmärkt exempel för kantin-trafikens
möjligheter är följande: Mellan Budapest och London gå
regelbundna, transporter av frusen fågel i kylda
kantiner. Transporten varar 6 dygn och då någon
påfyllning av is på vägen ej kan företagas, måste
kylningen ordnas för hela transporten. Varans
kvalitet vid framkomsten lär vara utmärkt även under
den varmaste sommartiden.
Särskild uppmärksamhet hava även de
försökstransporter tilldragit sig, som utförts mellan Genua
och Buenos Aires. En kylkantin av italiensk typ
laddades med 1 600 kg färska persikor, som voro
packade i små lådor. Efter 24 dygns resa, med 4
ggr efterisning, befanns godset vara i utmärkt skick
och fullständigt oförändrat. Persikor, som medförts
på samma resa i båtens kylrum, hade förlorat i smak
och utseende. Kantinen återgick med färska ägg,
som kommo fram till Genua i ypperligt skick.
Kantinen befordrades på båtens däck och sålunda utan
skydd.
Vid regelbundna transporter av frukt från Italien
till Paris och London har det visat sig, att
transportskadan efter införande av kantiner minskats till
en obetydlighet, medan vid tidigare transportmetod
en betydande procent av godset skadats.
På grund av den goda erfarenhet, som vunnits vid
kantintransport, har man i utlandet allmänt börjat
använda sig av kantiner och i synnerhet kylkantiner
för transport av temperaturkänsliga och på annat
sätt ömtåliga livsmedel. I Sverige har
kantintransporten blivit aktuell genom Nynäsbanans omfattande
undersökningar och åtgärder inom området under
den gångna sommaren. Dessa ha i första hand varit
avsedda att utreda kantintransportens möjligheter
inom järnvägens eget trafikområde. Intresset för
Nynäsbanan arbete har emellertid varit så stort att
det kan motivera en redogörelse för transportmetoden
i fråga i allmänhet.
Kantintrafikens allmänna transporttekniska del
har tidigare behandlats. Här gäller det att se på
kantinen såsom ett effektivt och ekonomiskt
transportkärl för i första hand livsmedel, men i andra
hand även för sådana andra varor, som under
transporten kräva särskilt skydd, och vilka vid gängse
transportmetoder ej kunna tillräckligt skyddas.
Livsmedelskantinen behöver ej nödvändigtvis vara
isolerad och kyld. Även vanliga kantiner med eller
utan ventilation kunna med fördel användas för
ändamålet. Det har t. e. visat sig, att vid transport
av frukt i U. S. A. en stor del av alla
transportförluster uppstå på grund av godsets felaktiga
inlastning i vagnarna. Järnvägsmännen äro visserligen
experter i lastning, men känna i regel icke till en
varas särskilda behov i fråga om omsorgsfull
behandling. Den vanliga oisolerade kantinens
betydelse ligger däri, att lastningen kommer att skötas
av avsändaren, som känner till varans behov i
berörda hänseende, samt i frånvaron av allt hanterande
av varan under transporten.
Kantinens största betydelse för
livsmedelstransporten är emellertid, att den i form av kylkantin
erbjuder nya möjligheter till transport av
temperaturkänsliga varor. Kylkantinen kan härvidlag anses
som en stor termosflaska; den har till uppgift att,
oberoende av yttertemperaturen hålla en inre
temperatur, som är lämplig för godsets konservering.
Kantinens kylförmåga och ekonomi bero i huvudsak
på möjligheten att kunna:
1) före transporten ackumulera mycken och billig
köld i en eller annan form i kantinen, och
2) under transporten hålla den önskade
temperaturen medelst ett minimum av köld.
Temperaturen, som skall hållas under transporten,
beror i första hand på varans natur. Frusna varor
transporteras i allmänhet vid några få grader under
noll, varvid endast är att ordna så att temperaturen
ej stiger till 0 grader. Färska varor få ej utsättas
för frysning. I regel ligger den lämpligaste
transporttemperaturen mellan +2 och +8 grader C,
dock med vissa undantag. Av största betydelse för
kantintransporten är, att den för transporten
lämpligaste temperaturen ej nödvändigtvis är bunden till
visst gradtal, utan att den får variera mellan vissa
gränsvärden. Härigenom uppnås nämligen möjlighet
till följande synnerligen ekonomiska kylmetod, som
kan användas i samband med kantintrafiken.
Godset kyles i kylrymmet till den lägsta lämpliga
temperaturen, t. e. +2 grader. Denna temperatur
kan i allmänhet utan vidare åstadkommas i
kylrummet. Härefter inlastas godset i kantinen, som
helst också bör vara kyld. Vid riktigt konstruerad
kantin stiger varans temperatur under transporten
mycket långsamt, så att den högsta tillåtna
temperaturen först uppnås efter kanske 36 eller 48 timmar.
Först då denna temperaur (t. e. +8 grader) skulle
överskridas, bör is införas i kantinen. Godset kan
alltså vid kortare transporter "leva på sin egen köld".
Besparingen genom denna kylmetod är stor, då ju
nedkylningen av godset i kylrummet sker medelst
kylrummets billigt arbetande kylmaskineri. Då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
