- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
329

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 4 juli 1936 - Transport av livsmedel i kylkantiner, av A. Lilliendahl - Lagermanjubileet i Jönköping, av rf.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej att fungera länge. Nyttan av termostater och
andra konstruktiva finesser är än så länge
alltför omstridd för att motivera sådana anordningar.
Endast då stor kylintensitet behöves och då det
gäller stora iskvantiteter, kan det vara fråga om mera
invecklade isbehållare.

Det kan vara av ett visst intresse att jämföra
kylkantinen med järnvägens kylda matvaruvagnar.
Matvaruvagnen uppfyller det viktigaste villkoret,
nämligen skydd under hela transporten, endast i sådana
fall, då järnvägsspår finnes indraget till både
avsändaren och mottagaren. Vid närmare påseende visar
det sig emellertid, att även i dessa för kylvagnen
lämpligaste fallen kantinen har sina stora företräden.
Kyltransporten kräver nämligen mer än någon annan
transportart full och kompakt last. Halvtomma
kylvagnar äro i och för sig oekonomiska. Medan
alltså en kylvagn alltid kräver en viss
transportkvantitet, kan man välja kantinens storlek passande till
försändelsen, desto mer, som ju
livsmedelstransporterna gå med viss regelbundenhet. Vid större
transportkvantitet kunna flera kantiner samtidigt
användas.

Så kommer kylfrågan. Nedkylningen av en stor
och tung vagn erfordrar så mycket is, att den endast
lönar sig för verkligt långa transporter, även då full
last finnes. Detta framgår tydligast av
järnvägarnas tariff, som räknar med en minimikostnad för isen
motsvarande en transport av 300 km. Såväl för
mindre transportkvantitet som för kortare distans
än 300 km kan alltså järnvägen ej erbjuda
ekonomiska kyltransporter med sina kylvagnar. Att
transportera kylgods som styckegods i kylvagnar kan
gå för sig under vissa förhållanden, men ej då det
gäller färska, oförpackade varar. Allt hanterande
av sådana varor måste förläggas till avsändaren
och mottagaren, medan under transporten varorna ej
få utsättas för någon hantering. F. ö. hava ju de
olika försändelserna i regel olika avgångs- och
bestämmelsestationer, varigenom ett ständigt öppnande
av vagnen nödvändiggöres, medförande ökad
isåtgång, fara för kondensering av vatten på varan och
risk för att smuts kommer i kontakt med varan.

Mot kantinen anföres ofta, att taravikten är så
mycket större än vid trafik i godsvagn. Så är
emellertid icke fallet. En kylvagn väger nära 16 ton,
medan en vanlig öppen vagn plus tillhörande 3 eller
4 st. kantiner tillsammans väga ca 12 ton.
Taravikten är således vid kantintrafiken mindre än vid
vanlig transport, alldeles frånsett det förhållandet
att isen också väger rätt mycket och att kantinerna
i regel behöva obetydligt med is och ibland ingen is
alls. Kostnaden av en öppen vagn plus tillhörande
kantiner är mindre än kostnaden för en
special-matvaruvagn.

Till slut ett par ord om kantinen och kylbilen. Det
är självfallet att en bil med kylkarosseri erbjuder
all den service, som varorna kunna kräva.
Specialkarosseriet i sin nuvarande form är emellertid ej
alltid ekonomisk. Det kan bli så oekonomiskt, att man
i många fall avstår från kyltransporten och
transporterar på gängse sätt, fast varan lider därav. De
skäl, som göra kylkarosseriet oekonomiskt, äro
följande:

1) En kylbil kan endast i undantagsfall räkna med
återfrakt.

2) Kyltransporterna äro i regel rätt så
säsongbetonade.

3) En kylbil i sin nuvarande form kan i regel ej
utnyttjas för annat arbete under den tid, då
kyltransport ej föreligger.

4) Kylbilen kräver regelbundna försändelser av
viss storlek.

På grund av här anförda skäl vore det i många fall
mycket mera ekonomiskt att använda vanliga
flakbilar i samband med kantiner, som i fall av behov
kunna sättas på flaket. Så snart kantinen ej längre
behöves för kyltransporten, avtages den och bilen
blir fri för annat arbete.

Det behöver knappast nämnas, att den isolerade
kantinen skyddar lika väl mot köld som mot värme.
Den kommer säkert att få många
användningsområden vid transport av livsmedel och andra ömtåliga
varor, och den kommer säkert att möjliggöra många
transporter, som hittills varit omöjliga.

Lagermanjubileet i Jönköping.



Till högtidlighåliandet av 100-årsminnet av den store
banbrytande uppfinnaren Alexander Lagermans födelse
har i Jönköping den 25 april 1936 avtäckts ett
minnesmärke i form av en byst i brons, till vars resande
initiativet tagits av Tekniska föreningens i Jönköping förre
ordförande, disponent A. Werner.

I anslutning till avtäckningshögtidligheten höllo
Tekniska föreningen i Jönköping och Svenska
teknologföreningens avdelningar för Mekanik och Industriell
ekonomi och organisation gemensamt sammanträde i
Jönköping fredagen den 24 och lördagen den 25 april.

Programmet inleddes på fredagen med en utfärd i
bilar och bussar till Huskvarna, där en rundvandring
genom Husqvarna vapenfabriks a.-b:s anläggningar
företogs, sedan dock först den långa bilkortégen med de över
200 deltagarna tagit vägen genom Ådalen, där
vattenfallen tack vare den goda vattentillgången trots det
disiga vädret utgjorde en ståtlig syn.

Efter återkomsten till Jönköping höllo avd. för
Mekanik och Industriell ekonomi och organisation kl. 17,00
sammanträde å Stora hotellet, varvid föredrag höllos av
direktör Gösta Klemming om "Tidsenlig organisation
av svensk exportindustri" och av civ.-ing. Axel Rosell,
Stockholm, om "Luftkonditionering". Efter sammanträdet
voro de deltagande medlemmarna av Svenska
teknologföreningen och Tekniska föreningen i Jönköping
inbjudna till middag av industrierna i Jönköping och
Huskvarna med omnejd. Middagen bevistades av i runt tal
210 personer och förflöt under den bästa stämning. De
utsocknes deltagarnas damer voro samtidigt av
Tekniska föreningen i Jönköping inbjudna till middag å
Rest. Alphyddan.

Lördagens program inleddes med ett besök vid
Munksjö a.-b:s anläggningar i Jönköping, där de besökande
mottogos av direktör Otto Heijne, som hälsade dem
välkomna och i ett anförande gav en återblick på
Munksjöbolagets historia och en orientering över utvecklingen
till nuvarande tid. Därefter företogo deltagarna en
rundvandring i fabriken under sakkunnig ledning. — Kl. 11,00
samlades man sedan till Tekniska föreningens
högtidssammanträde i Brahesalen i H. allm. läroverket, dit ett
stort antal representanter för myndigheter, institutioner
och kårer i Jönköping och Huskvarna inbjudits förutom
de gästande teknikerna. Bland gästerna märktes flera
medlemmar av Lagermans släkt, chefen för Norges
tändsticksindustri, ingenjör F. Frölich, förre chefen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free