Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1936 - Några ord om den mekaniska verkstadsindustriens utveckling under de senaste 75 åren, av E. A. Forsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
18 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 29
o
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Några ord om den mekaniska verkstadsindustriens utveckling under de senaste 75 åren, av
överingenjör E. A. Forsberg. — Ekonomisk översikt. — Notiser.
Några ord om den mekaniska verkstadsindustriens
utveckling under de senaste 75 åren.1
Av överingeniör E. A. FORSBERG.
Tiden går fort. Säkerligen finnas bland oss många,
som i likhet med mig mycket väl erinra sig,
när vår förening firade sitt 50-års jubileum, och lika
säkert finnas här många, som komma att vara med,
när 100-årsminnet begås. Ja, tiden försvinner, och
generationerna växla, men minnet och traditionerna
bestå. Det har ofta blivit sagt, att historien är
nationernas minne. Jag tror, att detsamma kan sägas
även om andra andliga organismer, t. e. en förening
sådan som vår.
Det är någonting egendomligt med minnet. När
man tänker tillbaka på flydda tider, så är det vissa
enstaka episoder, som av en eller annan anledning
lia bränt sig fast i minnet; de framstå som isolerade
ljusa punkter med mörker framför och bakom. På
liknande sätt förhåller det sig med det historiska
minnet. Vissa händelser, och framför allt då
betydelsefulla sådana, framstå i historien såsom
representativa för de olika tidsskedena, medan det dagliga
livet i dess enformiga gång är glömt. I vår förening
går ju livet vanligen sin lugna gång, och om också
ett betydelsefullt arbete uträttas i det tysta, sker
vanligen ingenting, som är ägnat att i högre grad
tilldraga sig framtidens uppmärksamhet. Men vissa
händelser finnas dock, som komma att utgöra de
punkter, vid vilka man stannar, då man i framtiden
vill kasta en blick tillbaka på föreningens utveck-1
ling. Och främst bland dessa minnespunkter stå väl
de stora jubileerna.
Dessa minneshögtider inbjuda därför på ett alldeles
särskilt sätt till eftertanke och betraktelse. Man vill
gärna rikta blicken tillbaka för att se, hur
utvecklingen under den flydda tiden har fört oss till den
punkt, där vi nu befinna oss, och kanske också
försöka gissa något om, vad framtiden kommer att
medföra.
För oss mekanister ligger det väl då närmast till
hands att söka följa utvecklingen inom den
mekaniska verkstadsindustrien. Det är visserligen sant,
att den tid är förbi, då snart sagt alla mekaniska
ing-genjörer hade sin verksamhet inom denna industri.
Många andra arbetsområden ha tillkommit, men åt-
1 Föredrag, hållet vid Svenska teknologföreningens
75-års-jubileum inför avdelningen för Mekanik tisdagen den 19 maj.
minstone indirekt stå väl ännu de flesta mekanister
i en viss relation till verkstadsindustrien, och jag
tror därför, att denna kan påräkna ett allmänt
intresse inom våra kretsar.
Om man nu kastar en blick tillbaka på denna
industris utveckling, så finner man, att de senaste 75
åren representera ungefär hälften av hela dess
historia. Det är åt dessa senaste 75 år jag
huvudsakligen tänkt ägna min uppmärksamhet, men för att
få det rätta sammanhanget tillåter jag mig först göra
en hastig överblick över den föregående perioden.
Verkstadsindustrien, i den bemärkelse vi nu
inlägga i detta ord är ungefär 150 år gammal, och dess
uppkomst står i närmaste relation till ångmaskinens
genombrott genom James Watts i eminent mening
epokgörande uppfinningar. Det har ofta framhållits,
att ångmaskinen — Watts nämligen — intager en
särställning bland alla nyare tiders uppfinningar. Detta
ej blott — eller ens huvudsakligen — genom dess
utomordentliga praktiska betydelse, utan fast mera
genom de vetenskapliga konsekvenser, dess
framträdande medförde. Genom ångmaskinen infördes
energibegreppet i världen och lades grunden till den
helt nya världsbild, som de senaste årens
häpnadsväckande upptäckter — tvärtemot vad som ofta
göres gällande — ingalunda ha omstörtat, utan
endast ytterligare befästat och fördjupat. Försöken
att lägga en teoretisk grund för ångmaskinens arbete
bidrogo i hög grad till uppkomsten och utvecklingen
av den mekaniska värmeteorien — det kan vara nog
att nämna namnet Carnot — och att grundlägga
Energiåldern.
Och dock var den allra första impulsen till
ångmaskinen grundad på ett misstag, på en förväxling
just av de fundamentala begreppen kraft och energi.
När genom Torricellis och Pascals undersökningar
lufttrycket blivit upptäckt, uppstod på flera håll
tanken på att nyttiggöra detta tryck, att få det att
att uträtta arbete. När ånga infördes, var det blott
för att åstadkomma vakuum, arbetet skulle
lufttrycket utföra. Så uppkommo de s. k. atmosfäriska
maskinerna. Men det är ju uppenbart, att en dylik
"atmosfärisk" maskin skulle kunna arbeta alldeles
förträffligt på månen — om man blott gjorde kolven
18 juli 1936. häfte 29
339
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
