Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 29. 18 juli 1936 - Notiser - En enkel anordning för frammatning av konstanta viktsmängder, av s. - Ett provningsrum med konstant temperatur inom ± 0,2 °C, av s. - Centraluppvärmning med stadsgas, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
följd att denna på grund av viktsminskningen höjer
sig, varigenom luckan öppnas mera och hindret sålunda
avlägsnas. Anordningen uppgives såsom särskilt
lämplig för matning av torkanordningar o. d. ävensom för
beskickning av ugnar m. m. Kraftåtgången uppgives
till mindre än 0,25 hkr för frammatning av kvantiteter
upp till 100 ton per timme. s.
Ett provningsrum med en konstant temperatur inom
± 0,2 °C vid varje mätpunkt och en total variation för
bela rummet understigande + 1°C har man lyckats
åstadkomma vid ett forskningslaboratorium i Sheffield
med en anordning, som beskrives i Engineering för den
17 april 1936. Ändamålet med anordningen var att
åstadkomma konstant temperatur i ett rum med en yta
av ca 6,5 X 8 m, i vilket undersökningar rörande krj
p-spänningar i metaller företogos. Enär härvid längdmät-
Vàrmeclement Fnf.l.
Fig. 1. Schematisk anordning av termostatreglering.
ningar komma ifråga, vilka närma sig storleksordningen
1 f.i/x är det av stor vikt att kunna hålla mätrummets
temperatur konstant för att underlätta ernåendet av
riktiga mätresultat. Då samma anordning givetvis även äger
sitt värde för andra ändamål där en mer eller mindre
jämn temperatur är önskvärd i lokalerna, torde ett
omnämnande av densamma kunna påräkna ett visst intresse.
För upptagande och överförande av
temperaturimpulserna till regleringsorganen användes en stålrem,sa av
ca 25 m längd med en bredd av 1,25 cm och en
tjocklek av 0,25 mm, vilken är svartlackerad och sträckt
utmed tre av rummets väggar på en höjd över golvet
av 1 m. Remsan uppbäres av ett antal kullagerförsedda
rullar med flänsar. Remsans ena ände är fast
förbunden med rummets vägg under det att den andra medels
en kedja och en vikt är belastad så att remsan hålles
spänd. Rörelserna hos remsan och den därmed
förbundna kedjan överföras på en hävarm, som förstorar
remsans längdförändringar omkring 50 gånger. Denna
hävarm, som å fig. 1
betecknats med c, är med
sin långa dels ytterände
genom kontaktblocket a
fast förbunden med en
platinatråd, som kommer
i kontakt med kvicksilver
i behållaren b, när
hävarmen c till följd av
remsans förlängning sänkes.
Behållaren b hålles i
rotation genom ett urverk, för
att god kontakt alltid skall
erhållas. Den på detta sätt bildade strömkretsen, som
påverkar ett relä, matas med ström från ett 4 V
ackumulatorbatteri. Högre spänningar äro i detta fall
olämpliga, enär rörelserna hos hävarmen c äro relativt
långsamma, vilket lätt medför skadlig ljusbågsbildning
vid större spänningar. För att kunna utnyttja de på
detta sätt erhållna impulserna får reläet i sin tur
påverka hävarmen d, som genom de olika långa armarna
förstorar rörelsen i förhållandet 1: 6. Denna hävarms
rörelse är snabb, varför manöverströmmen till
huvudbrytaren, som kontrollerar strömmen till värmeelemen-
Isolering
Fig. 2. Elektriskt värmeelement.
ten, kan hållas vid 250 V spänning. Strömstyrkan är
ca 0,5 A. Själva kontaktanordningen e, f är av samma
typ som anordningen a, b. Yärmelementen, vars
allmänna anordning framgår av fig. 2, matas likaledes
med ström av 250 V spänning och äro byggda för en
effekt av 750 W pr element. Som synes, utgöras
elementen av asbestklädda järnramar, över vilka värmetråden
spänts. Ramarna nedhänga i krokar vertikalt från taket
med överkanten omkring 75 cm från detta. För 1°C
temperaturförändring i rummet sker en förflyttning av
ytteränden hos hävstången c på ca 20 mm, varför en
synnerligen noggrann temperaturkontroll kan hållas,
förutsatt att häftigare luftdrag undvikas. Av en i
nämnda uppsats återgiven tabell över
temperaturförändringarna vid fem olika mätpunkter under en tid av
en vecka, framgår, att den totala variationen i hela
rummet under denna tid icke överstigit ± 1°C och vid varje
enskild mätpunkt legat inom ± 0,2°C. I detta
sammanhang hänvisas även till en i tidskriften år 1934, allm.
avd., h. 18%, införd uppsats av E. Wenander "Ett
temperaturregleringsproblem", varest beskrives en annan
lösning av samma problem. s.
Centraluppvärmning med stadsgas börjar vinna
utbredning i Tyskland i samband med de nya framsteg
som gjorts i detta land i avseende på framställning och
distribution av gas. I en uppsats i VDI-Zeitschrift nr
52, 1935 framhåller F. Barsch, att ehuru användningen
av gas för uppvärmning av separata enheter t. e. i olika
rum, våningar osv. icke är förenat med samma
olägenheter som användningen av fasta bränslen, så innebär
dock ett dylikt användande av gas, att man nödgas
anordna ett större antal gasledningar och avlopp
för förbränningsgaserna än vid centrala
värmeanläggningar, vilket ofta spelar en stor roll, ej minst rent
byggnadstekniskt. Ehuru vid första påseendet en dylik
centralisering när det gäller användandet av gas såsom
värmekälla för erhållande av varmvatten,
rumsuppvärmning etc., kan synas skäligen omotiverad, utvisar
dock erfarenheten att man vid tillräckligt lågt gaspris
ofta därigenom vinner stora fördelar ej blott
värmetekniskt utan även värmeekonomiskt. Härvid spelar
gasens anpassningsförmåga i regleringshänseende en
stor roll. De värmeförluster, som ofta uppträda vid
användning av fasta bränslen, på grund av omöjligheten
av en snabb reglering vid ändrat värmebehov, kunna
sålunda till stor del undvikas när gas användes. Efter
nämnda uppsats återgivas ett par bilder över en
gas-eldad centralvärmeanläggning, i vilken
varmvattenspannorna eldas med stadsgas av vanligt tryck. s.
Schematisk anordning av centralvärmeanläggning lör
350
25 juli 1936
Termost at regulator*
Ventil
Llement
ReqlerinqsvenhlJ^
Tillopp
öaslean/
Äter lo
Mätare
Try ch regulator
r
1 Goseldad panno
Tàndledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
