Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 1 aug. 1936 - Ångturbiner av idag, av Oscar Wiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 11. Anordnandet av avtappningarna vid STAL-turbinen.
Bloemendaal, Holland, äro återgivna i fig. 13. Vid
prov med 2 st. 25 000 kW turbiner i Nijmegen
erhölls vid 31 ata, 440°C och förvärmning till 122°
en lägsta värmeförbrukning av ung. 2 550 kcal/kWh,
dvs. en termisk verkningsgrad för turbinen på ung.
34 %.
Om en turbin skall vara lämplig för drift vid höga
temperaturer, så måste den dels vara okänslig för
de uppträdande temperaturutvidgningarna, dels vara
byggd så, att endast små påkänningar finnas inom de
delar, som utsättas för de höga temperaturerna.
STAL-turbinen — även av standardkonstruktion —
är i båda dessa avseenden enastående gynnsam. På
Fig. 12. Värmebalans och vinst genom matarvattenförvärmning.
30000/37 500 kW turbin. Ångtryck 47 ata. Temperatur 450° C.
Matarvattenförv. till 171° C.
grund av turbinens symmetriska uppbyggnad och
emedan endast små materialsektioner förekomma
samt dessa äro synnerligen elastiskt förbundna,
kunna de uppträdande temperaturutvidgningarna
varken ge upphov till nämnvärda ändringar av
spelen eller till extra materialpåkänningar. De delar,
som utsättas för de höga temperaturerna, äro
dessutom alla belägna nära turbinens centrum, där endast
små påkänningar förekomma, och det är därför ingen
svårighet att finna material, som kan tåla de
förekommande påkänningarna även vid mycket höga
temperaturer. Dessa allmänna synpunkter ha till
fullo bekräftats av driftsresultat och prov vid höga
ångtemperaturer. En STAL-turbin av
standardkonstruktion och utan några som helst
specialmaterial kördes t. e. under några månader i normal drift
med en ångtemperatur av 500°C, och 1932 kördes
på samma sätt under ungefär samma tid en turbin,
likaledes av standardkonstruktion men med skövlar
av specialmaterial, vid en temperatur av 550 à 560°C.
I båda fallen arbetade turbinerna lika
tillfredsställande som vid normala ångtemperaturer.
I tabell 2 har medtagits en provserie med en 3 000
kW standard STAL-turbin vid temperaturer något
över 500° C. Som synes har en ångförbrukning av
endast 3,76 kg/kWh erhållits vid 3 400 kW.
Tabell 2. Prov med 3 000 kW STAL-turbin vid Mg
ångtemperatur.
Prov nr l 3 2
Ångtryck före pådragsven-
til ..................... ata 15,8 16,8 17,2
Ångtryck efter reglerings-
ventil ................. t, 13,85 10,5 7,2
Ängtryck i ångavlopp .... >* 0,048 0,035 0,026
Ångtemperatur före på-
dragsventil ............ °C 526 620 524
Ångtemperatur efter på-
dragsventil ............ ft 523 513 513
Ångmängd till turbinen ... kg/h 12 827 9 712 6 686
Generatoreffekt .......... kW 3 414 2 527 1726
Generatorverkningsgrad . . % 97,1 97,0 96,5
Termodyn. verkningsgrad
turbineffekt ocb ångans
tillstånd efter regl.-ven-
til ..................... % 83,2 82,4 82,9
Ångförbrukning pr kWh
generatoreffekt ........ kg/kWh 3,76 3,84 3,87
Sedan 15 à 20 år har turbinernas användning inom
industrier, som förbruka ånga av relativt lågt tryck
för fabrikation eller uppvärmning, kommit att spela
en allt större roll. Även för de olika turbintyper, som
O mo +<*X COOO 4000 /OOOO ’2000 #000 ’(OOO >fOOO 20000 22000 2*MO
Fig. 13. Värmeförbrukning för 17 000/22 500 kW STAL-turbin. Prov i
Velsen, Holland, 17-20 april 1935. Ångtryck 29 ata. Ångtemperatur 400° C.
Kylvattentemperatur 15° C. Matarvattenförvärmning till 140° C.
1 aug. 1936
369
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
