Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 33. 15 aug. 1936 - Aluminium inom transportväsendet, av J. Körner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 8. Interiör av Balongsvagn i amerikanskt expressmotortåg.
tanke på de rätt betydande merkostnader, som
åtminstone de mer avancerade tillämpningarna av den
moderna lättviktstekniken betinga gent emot äldre
standard, ställer man sig gärna den frågan, hur långt
det i själva verkat kan löna sig att gå på denna väg.
Är det verkligen så, som på en del håll uttalats —
kanske under påverkan av en lättförklarlig
entusiasm för de vunna resultaten — att det lättaste
fordonet alltid i verkligheten blir det billigaste,
oavsett anskaffningskostnaden? Detta spörsmål
erbjuder ett flertal intressanta synpunkter av skiftande
betydelse för transportmedel av olika slag.
Den närmast liggande vinsten av låg
konstruktionsvikt är givetvis kraftbesparing. Med mindre vikt
följer under oförändrade förutsättningar i fråga om
körhastighet en minskning av effekten för fordonets
framdrivande, som dels medgiver en i proportion
härtill svagare maskinell utrustning, dels en minskad
energiförbrukning. I sig självt givetvis värdefullt,
är detta dock icke alltid det värdefullaste.
Kraftkontot är visserligen alltid av betydelse, men andra
synpunkter väga ej sällan tyngre, särskilt vid smärre
transportmedel, såsom bussar och spårvagnar, där
personalkostnaden är av väsentligt högre
storleksordning. Man ledes härmed in på en annan
tillämpningslinje, att med bibehållande av stor maskineffekt
utnyttja viktsreduktion för höjning av körhastigheten,
vilket inverkar gynnsamt för de flesta övriga
driftkostnadsposter och därjämte utgör ett
ackvisitions-moment av största betydelse. Härtill kunna i olika
fall komma en del andra synpunkter, som i det
följande skola något närmare beröras.
För att börja med bussarna kan för exemplifiering
vara av intresse att anföra några siffror ur den
utredning, som verkställts av ing. Isdahl vid Oslo
spårvägar just över de fordon, som här ovan
beskrivits, och som har den förtjänst att den grundar
sig på faktiska driftresultat.
Ing. Isdahl har uppställt en parallellkalkyl för en
7,5 tons stålbuss, Oslo spårvägars äldre
duralumin-buss SV 600 med 6 tons vikt samt 1935 års typ
SV 800 med 5 tons vikt. Det antages härvid för
samtliga bussar en livslängd av 8 år, motsvarande
400 000 km, medelbelastning 36 % = 20 resande à 75
kg = 1 500 kg.
Driftbudgeten ställer sig för de tre busstyperna på
82,65 resp. 78,0 och 74,9 öre per vagnkm. Härvid har
antagits att bensin, olja, gummi och underhåll minska
10 % mindre än i direkt proportion till
viktminskningen. Dessa siffror motsvara under de 8 åren totalt
resp. 330 000, 312,000 och 300 000 kr., dvs. ett
underskott för duraluminbussen på 30 000 kr., vilket
självfallet mer än väl täcker skillnaden i inköpspris.
Till den så beräknade vinsten får emellertid läggas
ytterligare den vinst som ernås genom snabbare
acceleration och körning vid de lättare bussarna. Ing.
Isdahl har beräknat ca 13 % högre medelhastighet
för lättviktsbussen av 1935 års typ, vilket i detta
fall innebär att 15 stålbussar kunna ersättas av 13
duraluminbussar, vilket ställer den ekonomiska
jämförelsen på en än gynnsammare basis.
Ifråga om spårvagnar finnes åtskilligt av intresse
publicerat från olika företag. Jag skall här
inskränka mig till att efter K. Sutter anföra resultaten
av de undersökningar som för några år sedan
verkställdes vid Cleveland Railway Co. Bolaget byggde
1926 en aluminiumvagn av samma kapacitet och
allmänna anordning i övrigt som dess äldre stålvagnar.
Några data anges nedan:
Stil Aluminium
Total vikt, kg ................ 19 610 13 750
Antal resande, max............ 138 138
Motoreffekt .................. 4 X 40 4X35
Energiförbrukning per vagnkm,
kWh ...................... 1,68 1,25
D:o, d:o med 11,8 tons släpvagn
för 128 resande............. 2,67 2,19
Med 49 200 km per år för motorvagnen ensam ocli
15 640 km med släpvagn erhålles en årlig
ström-besparing av 28 700 kWh, vilket efter ortens pris
6 öre per kWh motsvarar 1 700 kr.
Nu kan efter amerikanska prisförhållanden räknas
med att varje kg viktbesparing betingar en kostnad
av i genomsnitt 1,7 kr. För 5 860 kg fås härav en
merkostnad av 10 000 kr. Härifrån bör emellertid
dragas prisskillnad för lättare elektrisk utrustning,
vilken uppskattats till 3 000 kr., varav fås ett
resulterande merpris för aluminiumvagnen av 7 000 kr.
Med 20 års avskrivning och 6 % räntefot motsvarar
detta en årskostnad av 0,0872 • 7 000 = 610 kr.
Den verkliga besparingen på aluminiunivagnen blir
följaktligen kr. 1 700 — 610 = kr. 1090 per år.
Detta exempel är tydligen uppställt på basis av
enbart strömbesparing, och någon hänsyn till ändrade
körförhållanden har icke tagits. Detta senare pro-
Fig. 9. Amerikansk rälsbuss. Boggier, axlar och hjul av stål, i övrigt
aluminium. Vikt 13,6 ton, 42 sittplatser, max. hastighet 140 km per timme.
388
29 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
