Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 29 aug. 1936 - Några nyheter inom cellulosa- och pappersindustrien, av J. Vestergren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
1 SOOf.LUTSHLAĻRE
SL. SUAMTVÄTTftRE
A ilknPunP.
5 KALKUPPFOI^DRINq
6 nAs-r^i*.F-l C.K<K För*
7- KAUKKROS^
och filtra ur rökgasen, som
därefter i en scrubber
möter tunnlut, vilken den
något uppvärmer, och till
vilken den under ett
temperaturfall till 65° C
avlämnar ytterligare en del
av svartlutens flyktigaste,
fasta beståndsdelar, som
vid temperaturfallet
sublimerat ut. Från scrubbern
går rökgasen medelst fläkt
till en skorsten av måttlig
höjd. Rökens besvärande
lukt är praktiskt taget
fullständigt avlägsnad.
Det avskilda pulvret, ett
samkornigt, fint men tungt
chokladbrunt material med
en fuktighet av ca 2 %,
matas med skruv genom
vattenkylda munstycken
in i smältugnen, som är
av vanlig typ.
Förbränningen sker där med
primärluft, som uppvärmts
till ca 80°C och som inpressas under ca 25 mm tryck
vid smältugnens botten. 25 à 30 % sekundärluft
tillsättes vid smältugnens överkant.
Den använda ångpannan är av 3-drum-typ med
vattenkyld front och arbetar under tillnärmelsevis
samma betingelser som en koleldad panna.
Sotblås-ning på vanligt sätt med ånga eller event. luft
företages endast ca 2 gånger pr dygn, och avdunstningen
beräknas till 21,5—22 kg pr m2 och timme.
Garantierna omfatta en reduktionsgrad av 95 %.
Över sulfiditeten föreligga inga bestämda siffror, men
den anges ligga omkring 10 % högre än vid roterare.
Skorstensförlusterna uppgivas vara små.
Kontinuerlig kausticering har visat sig medföra
besparingar i fråga om kalk, sulfat, personal och värme.
Vid jämförelse mellan tvenne fabriker, arbetande
med samma material, den ena användande
kontinuerlig kausticering, den andra diskontinuerlig, men
under för övrigt lika förhållanden, har man
exempelvis vid den förra konstaterat en kalkbesparing av
10 % och mera. Klarning av sodalut innebär också
ett framsteg i tekniskt och ekonomiskt hänseende, i
det att man därigenom slipper att släpa med
betydande mängder främmande beståndsdelar genom
processen och sålunda arbetar med rena ingredienser,
något som även gör det möjligt att vid eventuell
ombränning av mesan erhålla en produkt, som kan
användas utan tillsats av några större mängder färsk
kalk.
Det är inga obetydliga mängder föroreningar, som
medfölja sodaluten. Erfarenheten från en
sulfatcellu-losafabrik visar, att denna mängd under normala
förhållanden uppgår till 30 kg torrtänkt siam pr ton
massa.
Fig. 24 åskådliggör gången vid det system för
sodalutklarning och kontinuerlig kausticering, som
utföres av firman T. An Tesch aktiebolag, Stockholm.
Kalken från brännugnen inmatas kontinuerligt i
en roterande kalksläckningsapparat, i vilken den
15. r&IWA
|fc Ars DRA V
17 LUTatHÅLLW?.E
B. KA.LKMftC,^lN
10
n. ÄALKiot?.TE,iVvHt 1» nesA-vA^uunriLTER.
U K«,LKPI3ÖLKSrunO VwunBCHikLuWtE
11 KMJSTIC.ER.Ih+C,SftPPWVTfc(V lo. e.eKTRiFUC,^pvJnp
ah FOR, ntVN
Fig. 24. Sodalutklarning och kontinuerlig kausticering. System Tesch.
släckes med varm sodalut i underskott. Genom
reaktionen uppstå betydande värmemängder, och den heta
kalkgröten utspädes, då den lämnar släckaren, med
ytterligare sodalut för uppnående av en lämplig
konsistens.
Den därvid bildade kalkmjölksodalutsblandningen
passerar genom en sorterare, i vilken grus, stenar,
obränd eller dödbränd kalk och främmande
beståndsdelar avskiljas, tvättas och avlägsnas, varefter pulpen
pumpas in i en serie av vanligen 3 st. trappstegsvis
anordnade snabbkausticeringsapparater, i vilka
kau-sticeringen försiggår under livlig omröring vid hög
temperatur och under för övrigt gynnsamma
förhållanden.
Uppehållstiden för pulpen i dessa apparater är
ungefärligen en timme. Om så erfordras kan i dessa
behållare en korrigering ske av sodaluttillsatsen.
Kalkslammet avsätter sig snabbt i den följande
för-tjockar- eller klarningsapparaten och lämnar en klar
vitlut, som avrinner runt apparatens övre kant.
Mesafällningen, som samlar sig på apparatens
botten, bortföres exempelvis medelst en slampump och
ledes, sedan den passerat en blandningsapparat, i
vilken den utspädes med filtratet. från mesafiltret,
till en annan liknande förtjocknings- eller
tvättapparat. I denna avdekanteras svagluten på samma sätt
ooh föres till sodalösarna, under det att mesagröten
fortsätter till mesafiltret för slutlig uttvättning.
För kontinuerlig rening av vitluten vid
sulfatcellu-losafabrikerna har Aktiebolaget svenska
maskinverken vid sina verkstäder i Söderhamn upptagit
tillverkning av en mesaseparator, som schematiskt visas
i fig. 25. Anordningen arbetar på följande sätt.
Från tvättmix 1 avdekanteras luten på vanligt sätt
genom fällrör och rörledning till luftavskiljaren 2,
och härifrån rinner luten genom de perforerade rören
a in i behållaren 3.
Luten inkommer i denna behållare under de
längsgående skärmarna b och stiger mycket sakta uppåt
415 29 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
