Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 36. 5 sept. 1936 - Om Thule. En hypotetisk studie, av Ingemar Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
18) Dicuil. irländsk munk, har i en geografisk
beskrivning av år 825 e. Kr. berört "Thile". I detta
arbete, "De mensura orbis terrae", omtalar
författaren, att han 30 år tidigare talat vid klerker,
som tillbringat sex månader på ön Thule. Ön hade
en fåtalig befolkning av keltiska anacoreter och vore
identisk med Island. Dicuils beskrivning finnes
bevarad i två avskrifter, gjorda på 900-talet och
förvarade i Paris och Dresden. (Se Nordisk familjebok.)
19) Mercator, Gerardus, född i Rupelmunde
1512, blev graduerad i Louvain, dog 1594; han var en
framstående geograf, kartograf och kopparstickare,
känd särskilt för av honom införda nya
projektionsmetoder (s. k. Mercators projektion); han var
författare av de första på självständiga mätningar
grundade geografiska kartor, som sålunda icke voro
bearbetningar av de gamla Ptolomaeiska kartorna.
Mercator konstruerade själv åtskilliga för den
kos-mografiska mätningen avsedda instrument. Han
utförde jämväl de första kända och bevarade globerna.
Den första atlasen med Mercators kartor publicerades
av hans son år 1595.
20) Bochart, Samuel, f. 1599, d. 1667, fransk
lärd, företrädesvis forskare av äldre semitiska språk.
Han har författat flera synnerligen värdefulla arbeten,
som ännu i dag äro uppskattade och till vilka
refereras. (Se Bayle: "Dictionnaire historique et critique"
samt Edv. Herbert Smith: "Samuel Bochart,
Recher-ches sur la vie et les ouvrages de cet illustre auteur,
Caen 1833.) Bland Bocharts förnämsta arbeten
märkas hans lexikon (30 000 ord): "De linguae chaldaiae,
arabiae et Syriae pronociatione et utilitate" samt
"Geographica Sacra" (Caen 1646). Hans
språkkunskaper omfattade också kanaanitiska,
gammalhebreiska, persiska, coptiska, celtiska, ethiopiska,
arameiska, feniciska och puniska språken. Bochart
var den förste, som kunde tyda de uti romerska
poeten Plautus’ (f. år 254 f. Kr.) skådespel
"Poenu-lus" i femte akten, scenerna 1—3 intagna, på
feniciska eller puniska språket avfattade elva verserna.
Vid tydningen av ordet "Thule" har Bochart
verkställt jämförelse med den i vissa böcker av Gamla
testamentet, bland annat i Jeremias 6:4, Job 3:5
samt Esaias 9: 2, förekommande kanaanitiska
beteckningen för "mörker", nämligen i^t2=j-l-w-t
(läses baklänges). Kanaanitiska upphörde som
talspråk ca 150 år f. Kr. (Se Sven Karlströms
gradual-avhandling av år 1673.) Bochart vistades någon tid
vid svenska drottningen Kristinas hov, kallad av
drottningen. (Se Nouvelle biographie universelle,
utgiven av Hoefer, Paris 1855.)
21) Cambden (Camden), William, f. 1551, d. 1623
e. Kr., berömd engelsk lärd, företrädesvis fornforskare
och historiker. Han har förutom flera andra verk
författat det topografiskt-historiska: "Britanniae, sive
florentissimum regnorum Angliae, Scotiae, Hiberniae
et insularum adjacentium ex intima antiquitate
choro-graphia descriptio", utgivet i sex upplagor redan
under författarens livstid. Verket kompletterades från
den ena upplagan till den andra. Den sjätte
editionen (1607) innehåller även kartor, som sedermera
(1659) blevo intagna uti den av Jansonius i Holland
utgivna "Novus Atlas". "Britannia" innehåller bland
annat ditintills okända uppgifter om nordmännens
invasion i Britannien. Cambdens skrifter blevo hårt
kritiserade av särskilt Ralph Brooke (1599).
Angreppen tillbakavisades på ett glänsande sätt av Cambden
i en skrift, som sedermera inflöt i nästa edition av
"Britannia" under rubriken "Ad lectorem".
22) De äldsta numera i behåll befintliga handritade
portulaner, som sträcka sig till Skandinavien, äro
författade av Dulcert (1339), Pizzigani (1367) och
Andreas Bianco (1436). Den första tryckta
portulanen förskriver sig från 1477. (Enligt A. E.
Nordenskiöld.)
23) Härledning av namnet Färöarna från
"far-islands" eller det engelska ord, som på svenska kan
betecknas med öarna "långt bort", synes mig vara
mera på sin plats än den gängse uppfattningen, att
namnet skulle komma av Får-öarna. Denna
sistnämnda tydning är väl också mycket diskutabel av
den anledningen, att namnet å ögruppen torde vara
mycket äldre än den därstädes bedrivna fåraveln.
En författare Jakobsson framkommer med den
märkliga förklaringen att Färöarna bör härledas från
engelska ordet ferry färja, emedan sådana
farkoster användas för kommunikation mellan vissa av
öarna.
I detta sammanhang bör bemärkas namnet å den
yttersta av Canarie-öarna; dess namn är Ferro, ett
namn, som gavs åt ön innan Kapverdiöarna och
Azorerna voro kända. Ferro ansågs i äldre tider
sålunda som gamla världens yttersta (västligaste) del,
vilket förhållande torde varit anledningen till att ön
pä sin tid antogs till utgångspunkt för
meridiansystemet.
24) Ordet "tel" (tell) har icke kunnat återfinnas i
något engelskt (anglo-saxiskt) lexikon. Ett ord
"tile", som i vanligt fall betyder tegelsten, kan
enligt ett lexikon emellertid — möjligen i
slanguttryck — i form av particip, "tiled", översättas med
"instängd", "avskild" eller "begränsad" (av
tegelmur).
25) Pikter kallades av romarna de vita stammar,
som i Caledonien (Skottland) satte en gräns för
utbredningen av Roms herravälde. Några få bevarade
ord av pikternas språk — delvis ännu gåtor för
forskarna — visa, att folket var av den keltiska
stammen. Omkring 600 e. Kr. bildade stammarna
ett rike med konung. Det piktiska riket förblev till
år 844, då det förenades med skoternas rike till ett
enda, benämnt Alban, sedermera Skottland. Till
skydd mot pikternas infall söderut lät romerska
kejsaren Hadrianus utföra en gränsvall, i historien
benämnd den "piktiska muren". (Nordisk familjebok.)
26) Saxo Grammaticus, dansk historieskrivare,
född omkring år 1140, var skrivare hos biskop
Absalon samt dog som prost i Roskilde 1206. På
Absa-lons uppmaning skrev Saxo sin berömda "Historia
danica", avfattad på prydligt latin. Första gången
tryckt 1514 i Paris översattes arbetet till danska
1575. (Nordisk familjebok.)
27) Peucer, Caspar, tysk lärd, med. professor i
Wittenberg, f. 1525, d. 1602. Peucer dömdes på grund
av sin calvinistiska tro och förkunnelse till fängelse,
vari han kvarhölls i 12 år. Bland hans skrifter
märkes framför andra "Commentarius de praecipuis
divinatorium generibus", utgiven första gången 1553.
28) Suidas, forngrekisk lexikograf, levde sannolikt
i 10:de årh. e. Kr. Han har författat ett nominal- och
reallexikon av stort värde för forskningen, företrädes-
12 sept. 1936
437
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
