Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1936 - Tekniska bibliotek och centralisering av upplysning om teknisk litteratur, av Hilda S. Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
permanenta personalbristen samt den intill år 1930
olidliga trångboddheten i lokaler, därtill under en
tidsperiod av 15 år belägna i en annan stadsdel än
huvudparten av högskolans laboratorier och övriga
institutioner, allt detta i förening har utgjort
oöverstigliga hinder för bibliotekets naturliga utveckling
till ett välutrustat tekniskt centralbibliotek.
I och med att biblioteket år 1930 inflyttade i en
rymlig och tidsenligt inredd byggnad i omedelbar
närhet av högskolans laboratorier och institutioner
vid Valhallavägen,[7] var emellertid det största och
påtagligaste hindret för en utveckling efter tidens
fordringar undanröjt. Men förhoppningarna att i
samband därmed erhålla en mot behovet svarande
ökning av anslagen för litteraturinköp m. m. samt
för arbetskraft hava tyvärr ännu icke uppfyllts, om
än statsmakterna beviljat vissa anslagsökningar och
löneförbättringar. Det för år 1935/1936 utgående
anslaget för bokinköp, bokbindning och expenser 33 000
kronor, har av kungl. maj:t och riksdag höjts för
innevarande budgetår till ett sammanlagt belopp av
34 800 kronor, varav 33 500 kronor till bokinköp och
bokbindning och 1 300 kronor till expenser. I
högskolans petita hade begärts 42 000 kronor, varav
39 000 kronor till bokinköp och bokbindning och 3 000
kronor till expenser inklusive för det löpande arbetet
erforderliga nyanskaffningar av inventarier.
Bibliotekets lönestat utgör knappt 2/3 av den lönestat, som
skulle erfordras för de redan nu föreliggande
arbetsuppgifterna. Antalet besökande per år är nu uppe i
över 21 500, hemlån i ca 9 800 (förutom
"långlån") och 8 000 fotokopior för textutdrag, diagram
etc. hava verkställts under sistförflutna arbetsår.
Årstillväxten är ca 25 000 band och häften eller ca
100 hyllmeter och 1100 tidskrifter erhållas per år,
varav ca 500 genom köp och resten genom byte och
gåvor. Statistiken över bibliotekets verksamhet
skulle emellertid otvivelaktigt hava visat avsevärt
högre siffror, därest biblioteket varit utrustat med
tillräcklig arbetskraft, så att det bl. a. kunnat
kontinuerligt fylla sin viktiga uppgift att genom
bytesförbindelser med utlandet och genom stimulerande till
gåvor anskaffa behövliga tillskott av facklitteratur
samt bättre än nu kunnat tillgodose det för all
biblioteksverksamhet grundläggande klassificerings- och
katalogiseringsarbetet.
Till jämförelse kunna siffror från Norges tekniska
högskolas huvudbibliotek anföras. Detta bibliotek,
som, grundat 1912, förfogar över sammanlagt knappt
30 000 kronor för bokinköp, bokbindning m. m., varav
ca 12 000 kronor för inköp av litteratur till
avdelningsbiblioteken, är i olikhet mot vår tekniska
högskolas bibliotek icke beläget i landets huvudstad och
har icke egen fristående byggnad, ej heller eget
bokbinderi eller reproduktionsateljé; är därtill befriat
från skyldighet att lämna årliga uppgifter till en för
landets vetenskapliga bibliotek utgiven gemensam
s. k. accessionskatalog, då en dylik icke utgives i
Norge, och har icke att såsom depositionsbibliotek för
kongressbibliotekets i Washington tryckta
bibliografiska kartotek efter signum eller ämne uppdela och
delvis alfabetisera en årlig tillväxt av ca 40 000
boktitlar (på katalogkort). Vid vår Tekniska högskolas
bibliotek oberäknat institutionsbiblioteken är
årstillväxten ca 50 % större och antalet löpande tidskrifter
ca 100 % större än vid Trondheimsbiblioteket
inberäknat avdelnings- eller institutionsbiblioteken.
Slutligen är lärare- och studentantalet i Trondheim endast
ca 100 resp. ca 700, medan det vid Tekniska
högskolan i Stockholm är minst 200 resp. 1 100 och
dess bibliotek utnyttjas i större omfattning av i
landsorten stationerade forskningsingenjörer än
Trondheimsbiblioteket. Och likväl har man i
Trondheim — förutom 4 amanuenser eller "assistenter" av
olika tjänstegrad — en chefbibliotekarie i förste
bibliotekaries grad (sedan 1917) och en andre
bibliotekarie (sedan 1922), under det att chefen för vår
tekniska högskolas bibliotek i Stockholm tilldelats
(år 1930) en lönegrad som med 2 à 4
tjänstegrader understiger en förste bibliotekaries, liksom
andre bibliotekarie vid vår högskola saknas och
även arbetskraften i övrigt här är mindre
tillgodosedd. Undantag utgöra vaktmästare- och
tamburvakttjänsterna, vilka naturligen erfordras i betydligt
större utsträckning hos oss på grund såväl av den
fristående biblioteksbyggnadens särskilda behov som
av behovet av verkmästare i bokbinderi och för
reproduktionsverksamheten. Då man samtidigt erfar
dels att besöksfrekvensen — visserligen frånsett de
8 000 beställarna av fotokopior — till och med är
högre i Trondheimsbiblioteket eller ca 26 000 och att
därstädes för ett år presteras ca 12 000 katalogkort
för ca 3 000 titlar, under det att vid Tekniska
högskolans bibliotek man för närvarande endast kan räkna
med att för årsaccessionen medhinna ca 4 000
kataloglappar för ca 1 000 titlar, vari ingå även för den s. k.
"Accessionskatalogen" (jfr nedan) utskrivna lappar,
torde man kunna göra sig ett begrepp om vilken
roll tillgänglig arbetskraft spelar för möjligheten att
bedriva en effektiv vetenskapligt-teknisk
biblioteksverksamhet.
Det torde även kunna här nämnas att man vid
Hollands tekniska högskolas bibliotek i Delft, där
antalet besökande endast uppgår till ca 16 000 och
årstillväxten når en siffra som i varje fall icke
överstiger motsvarande siffra vid Tekniska högskolans
bibliotek i Stockholm, och där icke fackliga
litteraturundersökningar utföras, icke ansett ens ett antal
av 23 personer anställda, varav 3 ingenjörsutbildade
och en naturvetenskapligt utbildad, vara tillräckligt,
och därför bildat en "bibliotekets vänners" förening
för erhållande av penningebidrag för att icke behöva
avbryta den tjänst man dittills kunnat lämna
industrien.
Om sålunda landets huvudbibliotek för de tekniska
vetenskaperna icke kan sägas vara tillfyllest
tillgodosett för bedrivande av sin verksamhet, så äro
otvivelaktigt även landets övriga större eller mindre
bibliotek för den teknisk-vetenskapliga undervisnings- och
forskningsverksamheten såsom regel otillräckligt
utrustade med avseende på litteraturbestånd,
arbetskraft, kataloger och lokaler, och deras arbete såsom
en följd därav mer eller mindre ineffektivt för det
syfte de äro avsedda att var för sig tjäna.
En viktig faktor utgöra våra dagars
industribibliotek. I Sverige torde dock ännu alltjämt dylika mera
livskraftiga höra till undantagen. Undantagas bör
bl. a. i första rummet Stora Kopparbergs Bergslags
bibliotek, bekant för sin utomordentliga organisation
och sin interna, för bolagets personal synnerligen
värdefulla informationsverksamhet. Detta bibliotek,
som har en biblioteksutbildad föreståndare, torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
