- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
448

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 37. 12 sept. 1936 - Några synpunkter på normbestämmelser för ventilmotstånd, av Gösta Winberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

Reynolds’ tal betecknas vanligen R och beräknas
ur ekvationen:

R

v■ d

v 1000 ..............................

(lär v = hastigheten i m/sek.,
d = diametern i mm,
v = kinematiska viskositeten i m2/sek.

(2)

v för vatten framgår av fig. 1.

För närmare definition och härledning av
Reynolds’ tal hänvisas till civilingenjör Sten Luthanders

Fig. 2.

uppsats om "Strömningsmotståndets olika
huvudtyper" i Teknisk tidskrift, avd. Mekanik, 1—2, 1936.

Vid rent friktionsmotstånd varierar motståndstalet
i princip med Reynolds’ tal R enligt kurvorna i fig. 2.

Kurva 1 följes vid laminär strömning, kurva 2 vid
turbulent, under det att kurva 3 gäller för
övergångsstadiet mellan de olika strömningstyperna.

Ånga strömmar som regel turbulent. I första hand
bör därför ett med vatten bestämt motståndstal vara
bestämt vid turbulent vattenströmning för att bliva
giltigt för ånga. Gränsen kan fixeras med angivande
av ett lägsta värde på Reynolds’ tal.

Fig. 3 visar exempel på den vid ett prov med 40
mm ventil funna ändringen i £ med Reynolds’ tal
inom en del av det i fig. 2 visade området. Exemplet
visar att redan här en skillnad på ca 16 % kan
erhållas.

En annan fråga är giltigheten av den ovan angivna
formeln för motståndstalets bestämmande. Denna
fråga har närmare behandlats av E. Stach, vilken i en
artikel, publicerad i tidskriften VDI, häfte 10, okt.
1932, påvisar att motståndet för olika ventiltyper ej
exakt följer den angivna formeln. Han angiver att
tryckfallet ej växer med hastighetens kvadrat, utan
med en exponent, som varierar med ventiltypen. Vid

5

4so



4.oo

J.7S

de av honom angivna exemplen varierar exponenten
mellan 1,845 och 2,48. Införandet av olika exponenter
för varje element komplicerar onekligen problemet
betydligt.

I det följande givas några exempel på betydelsen
av detta samt ett förslag till åtgärder för att minska
felet vid fortsatt användning av formeln 1, vari
hastighetens kvadrat ingår.

Diagrammet i fig. 4 visar tryckförlusten vid det
fall, att motståndstalet för tre olika ventiler bestämts
vid 1 m/sek. vattenhastighet och därvid för samtliga
befunnits vara = 4. Kurvorna hava sedan uppritats
efter den potens på hastigheten (1,8, 2 och 2,2)
varefter rätteligen respektive ventilers tryckförlust bör
vara bestämd. Hade i detta fall motståndstalet
bestämts vid en vattenhastighet av 4 m/sek. och
beräknats ur formeln med v2, skulle motståndstalet, i
stället för 4 för alla tre, blivit respektive 5,3, 4 och 2,95.
Exemplet visar, att de olika ventilerna ur
motståndssynpunkt sålunda icke äro likvärdiga, vilken slutsats
en bestämning av motståndstalet vid 1 m/sek.
hastighet giver anledning till.

Oni i stället den föreskriften göres, att
motståndstalet skall bestämmas vid en högre hastighet, blir
bestämningen vida riktigare. Diagrammet i fig. 5
visar exempelvis hur mycket mindre felet blir, om
tryckförlusten vid en högre hastighet, exempelvis 4
m/sek. befunnits vara lika för de tre ventilerna och
för den skull med användande av v2 givit £ — 4 för
samtliga. Inom området för normala
vattenhastighe-ter (< 2 m/sek.) har det icke nämnvärd betydelse om
motståndstalet enhetligt bestämmes som funktion av
v2, men vid högre vattenhastighet kan det som synes
få så stor betydelse, att hänsyn bör tagas därtill.
Detta kan med rimligt fel göras med bibehållande av
| — f (v2) om bestämningen alltid utföres vid relativt
iiög vattenhastighet.

Vid överföring av med vatten bestämt och ur
formeln 1 beräknat motståndstal till att gälla ånga, har
felet vid låga ångtryck och måttliga ånghastigheter
ingen praktisk betydelse om vattenbestämningen gö-

h

mnfi

2
80000

3

tSO 000

4- v

r 60 ooo

"/sek 5

■e

Fig. 3.

1 2 3 5 6 7 V m/}t/<

Fig. 4.

448

12 sept. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free