Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1936 - Varför olycksfall? De personliga psykiska olycksfallsfaktorerna, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
19 SEPT. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 38
o
1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66
INNEHÅLL: Varför olycksfall?, av Erik Hallström. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Sammanträden.
Varför olycksfall?
De personliga psykiska olycksfallsfaktorerna.
a) Bristande inställningsförmåga (tjänsteställning,
tjänstetid, skift).
Om Marbe säger, att ofrivilligt anställande av
skador av alla slag skulle i hög grad kunna undvikas,
genom att människan godtyckligt inställde sin
personlighet i överensstämmelse med inom livets olika
områden nödvändig omsorg och försiktighet,1 så gäller
på grundval av i föregående artikel (h. 32) inledande
betraktelse över den vittgående överensstämmelsen
mellan den psykologiska olycksfallsdispositionen och
benägenheten att ställa till skador också faktorn
"inställning" som mycket betydelsefull, då det är fråga
om att förebygga olycksfall. Inställningsbegreppets
betydelse för den psykologiska belysningen av
olycksfallsfrågan blir ännu mer begripligt vid betraktande
av den marbeska åsikten,2 att hela vårt
medvetenhetsliv till sina väsentliga delar är en funktion av den
förhandenvarande inställningen, ett faktum som ger
sig till känna flerfaldiga gånger under hela vårt liv.
Är det fråga om bristande inställning som orsak till
en olyckshändelse, så få vi antaga, att medvetandet
(iakttagelse, tänkande, kännande, önskan, vilja och
handlande) hos de personer, som råka ut för
olycksfall, ej varit tillräckligt inriktat på den föreliggande
verksamheten eller uppgiften för dennas säkra och
framgångsrika genomförande. Men det beror ej
endast på inställningsförmågan; även förmågan att
möjligast snabbt kunna anpassa sig efter vissa
förlopp eller procedurer är ofta av utslagsgivande
betydelse.
Bristande snabbhet i inställningsförmågan angives
särskilt av Jellinek som olycksfallsfrämjande
element vid elektriska olycksfall.3 Jellinek är av den
åsikten, att t. e. en med elektriskt montage sysselsatt
arbetare, som misstänker och är förberedd på ett
eventuellt livsfarligt strömöverslag, i allmänhet lider
mindre skada vid ett verkligt sådant överslag än en
montör, som ej uppvisar denna "strömberedskap".
Vid den sistnämnde tillkommer dessutom
skräckmomentet, varigenom under vissa omständigheter den
förolyckade så förlamas, att han förblir utsatt för den
elektriska strömmen onödigt länge och på så sätt får
1 K. Marbe: Praktische Psychologie der Unfälle und
Be-triebsschäden. S. 84.
2 K. Marbe: tJber Persönlichkeit, Einstellung, Suggestion
und Hypernose. Zeitschrift für die gesamte Neurologie und
Psychiatrie. 1924. S. 359.
3 St. Jellinek: Die elektrische Unfall. Leipzig u. Wien
1925. S. 62.
svåra, ofta till och med dödliga skador. Jellineks
försök att psykologiskt förklara det elektriska
"strömslaget" och sätta detta i förbindelse med
inställningsproblemet har emellertid vederlagts av den nyare
forskningen. Sålunda kunde Koeppen klart påvisa,
att speciellt vid dödlig verkan av elektrisk ström
genom kroppen hjärtkramp står i förgrunden och leder
till hela organismens förlamning.4 Koeppen anser det
utomordentligt vågat att göra
uppmärksamhetspro-blemet medbestämmande i det elektriska olycksfallet.
Som godtycklig inställning kunna vi också anse
viljan att undvika olycksfall. Även om denna vilja är
medveten eller omedveten, kan den, som Marbe
uttryckligt betonar, verka främjande för undvikande av
olycksfall. I detta fall ha vi att göra med en
ofrivillig eller automatisk inställning. Brist på sådana
viljeprestationer och otillräcklig inställning kan utan
tvivel leda till stegrad olycksfallsdisposition. Orsaken
till den starka nedgången i olycksfallssiffrorna i
procentuellt förhållande till sysselsättningen under de
senaste tio åren torde ej endast ligga i propagandan
till skydd mot olycksfall eller i de allt oftare
genomförda lämplighetsprövningarna och urvalsförfarandet,
utan synes snarare denna glädjande utveckling i hög
grad få tillskrivas goda viljeprestationer. Den
moderna tidens sjudande, rastlösa liv och
tävlingsbeto-nade kamp för tillvaron förbjuder arbetaren att gå
miste om någon del av arbetsförtjänsten. Han får
ej förlora en enda timme, får ej i onödan lägga sig
sjuk, och han måste vara på sin vakt mot
olyckshändelser. Här ha vi järnviljan, och det är denna vilja
som energiskt bekämpar den i subjektet uppstående
olycksfallsdispositionen. Arbetaren vill ej bliva offer
för en olyckshändelse, han är helt inställd på sin
verksamhet och resultatet av denna, och i själva
verket äro olyckshändelserna inom resp. industrigrenar
förhållandevis få, trots att vi befinna oss i
maskinålderns tidevarv. Ännu tydligare återspeglas dessa
viljeprestationer i sjukstatistiken från
arbetarvärlden. Denna statistiks siffror ha gått ned avsevärt
under de senaste åren. Tidsförhållandena förbjuda
arbetaren att i onödan sjukskriva sig, att taga
frimåndag osv. Vi få väl antaga, att arbetaren av i
dag är mer positivt inställd till sitt arbete än för
ett par årtionden sedan.
Också Tramm betecknar otillräckliga viljepresta-
4 S. Koeppen: Zur Frage der Todesursache beim
elek-trischen Unfall. Miinchener medizinische Wochenschrift.
1933. S. 1815.
19 sept. 1936
451
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
