Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 38. 19 sept. 1936 - Varför olycksfall? De personliga psykiska olycksfallsfaktorerna, av Erik Hallström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c
längd är särskilt inom trafikväsendet har upprepade
gånger påvisats av Marbe.18
d) Bristande disciplin.
Lättsinne, vårdslöshet, slarv.
Även bristande disciplin kan leda till olycksfall.
En hög procentsats av olycksfallen inom industrien
får sålunda tillskrivas uraktlåtenhet att använda
föreskrivna och tillgängliga skyddsmedel och att
följa säkerhetsföreskrifterna. Härvid är det ej fråga
om någon regelrätt bojkott av säkerhetsåtgärderna.
Den goda meningen med dem förstår varje arbetare,
men förtroligheten med yrkets faror, som Lipmann
uttrycker sig, den säkra känslan av att nog kunna
klara sig och slutligen bristande försiktighet leder till
en faroblindhet, som yttrar sig i lättsinne, slarv och
oförsiktighet. Detta framhäva Schmitt19 och Bloss20
särskilt i samband med järnvägsolyckor. Dessa stän
digt i en det-går-nog-bra-inställning fångna
människor, som i överensstämmelse med sin psykiska
konstitution som sangviniker bruka se allting från
den ljusa sidan, lära enligt Achs uppskattning
utgöra ej mindre än 50 proc. av alla män och kvinnor.
Detta anser dock Dombrowsky väl högt tilltaget.
e) Bristande uppmärksamhet och
koncentrationsförmåga.
Att bristande uppmärksamhet kan leda till
olycksfall och mycket ofta gör det, det behöver väl ej
närmare klarläggas. Detta faktum framhålles också
jämt och ständigt inom hithörande litteratur. Nästan
varje människa har väl en eller flera gånger i sitt
liv drabbats av en olyckshändelse till följd av
ouppmärksamhet, åstadkommit någon skadegörelse eller
begått någon dumhet, som mer eller mindre haft
olyckshändelsens karaktär. Vi behöva härvid ej
precis tänka på ett brott på skallbasen eller en
järnvägs-olycka; en brännskada av glöden från en cigarr eller
cigarett, en sönderslagen kaffekopp, dessa skeenden
äro också olyckshändelser och skador.
Marbe uppdelar begreppet uppmärksamhet i
samband med olycksfallsproblemet i den distributiva och
den koncentrativa uppmärksamheten. Såväl
bristande distributiv som bristande koncentrativ
uppmärksamhet bilda väsentliga förutsättningar för en män
niskas olycksfallsdisposition. Det är ej svårt att
förstå, att en fordonsförare, som ej kan koncentrera
sig på sin närmaste omgivning och på körbanan, och
som lätt låter distrahera sig av till tjänsten ej
hörande saker, råkar förr ut för olyckshändelse än t. e. en
förare, som förfogar över stor koncentrationsförmåga.
Och trots detta kan förmågan att fullständigt
koncentrera uppmärksamheten också, då det vill sig illa,
bliva upphov till olyckshändelser och missöden.
Meumanns21 förträffliga exempel med "den förströd-
is K. Marbe: Die gerichtspsychologische Begutachtung von
Autounfällen und Eignung zum Chauffeur. Leipzig 1932.
S. 49. — Av samme förf.: Psychologische Gutachten zum
Prozess wegen des Müllheimer Eisenbahnunglücks.
Fort-schritte der Psychologie und ihrer Anwendungen. 1913.
S. 339.
10 E. Schmitt: Unfallaffinität und Psychotechnik.
Industrielt Psychotechnik. 1926. S. 148.
-o Bloss: Zur Psychologie des Eisenbahnunfalles.
Industrielie Psychotechnik. 1926. S. 358.
21 E. Meumann: Intelligenz und Wille. Leipzig 1925. S. 19.
de professorn" är ett belägg härför. Alla känna vi
till denna professorstyp, som ej kan samla sina tan
kar och alltid gör sig skyldig till de mest befängda
och tokiga saker. Och likväl är denna typ i
verkligheten just motsatsen till "förströdd". Han är
nämligen, som Löwenstein säger, så intensivt
koncentrerad på bestämda tankegångar, att han synes glömma
allt annat och på grund hörav under vissa
omständigheter utsätter sig för den största fara.22 Utan
tvivel finns det många personer, hos vilka
ofullkomligheten i den ena eller andra
uppmärksamhetsfunktionen har sin orsak i personligheten. Många gånger kan
dock trötthet vara orsak till bristande
uppmärksamhetsprestationer. Även andra faktorer, såsom
depression, alkoholverkningar och den momentana
kroppskonstitutionen, kunna menligt influera på
uppmärksamheten.
f) Bristande omsorg och ordning.
1 nära förbindelse med uppmärksamheten står
omsorgen och ordningssinnet.23 Att bristande omsorg
och ordning stå i intimt samband med
olycksfallsanlaget, det kunde M. Schorn och W. Margraf påvisa
vid psykologiska institutet vid universitetet i
Wurzburg. Hos äldre personer är ofta omsorgsmomentet
mindre bristfälligt till följd av goda
uppfostringsin-flytanden, men trots detta möta vi jämt och samt
olycksfall, vilkas orsak är att söka i brist på
tillräcklig omsorg och noggrannhet. Sålunda kunde också
Greenwood med stöd av analyser av ett stort antal
olycksfall inom industrien som orsak till dessa
notera bristande omsorg.24
Det mellan oordentlighet och benägenhet för
olycksfall existerande sambandet har påvisats av W.
Margraf. Denne uppdelade 67 folkskolebarn i tre
grupper: 22 ordentliga, 22 mindre ordentliga och 23
oordentliga. De på varje grupp kommande
olycksfallen eller missödena sammanräknades, varefter det
genomsnittliga olycksfallstalet per capita fastställdes.
Olyckshändelserna registrerades under flera veckor
och skildes härvid på större och mindre skador.
Undersökningarna gåvo det slutresultatet, att de
ordentliga med i genomsnitt 7,56 olycksfall uppvisade den
minsta olycksfallsaffiniteten, de mindre ordentliga
med i genomsnitt 12,00 olyckshändelser en större och
de oordentliga med genomsnittligt 17,22
olyckshändelser den starkaste olycksfallsaffiniteten. Att dessa
sammanhang mellan oordentlighet och benägenhet för
olycksfall och missöden även gälla för vuxna, det
bevisa uttalanden av Slocombe och Bingham, enligt
vilka såväl spårvagnsförare som chaufförer, som voro
kända för att vara utpräglat oordentliga, oftare
råkade ut för olycksfall än de ordentliga.
Oordentlighet och vårdslöshet hos spårvagnsförarna gav sig
bl. a. till känna i avsevärd nierförbrukning av
elektrisk ström.
22 O. Löwenstein: über die Natur der individuellen
Unfalls-disposition. Chronik der TJnfallverhtttung. Genf 1934. S. 2.
ss w. Margraf: Psychologische Untersuchungen über die
Unordentlichkeit von Schulkindern. Archiv fllr die gesamte
Psychologie. 1929. S. 191.
M. Greenwood: The incidence of industrial accidents
upon individuals with special reference to multiple accidents.
Report of the Industrial Fatigue Research Board. 4. 1919.
S. 3.
454
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
