Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 40. 3 okt. 1936
- Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
- I Norge, av E. Hlr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jätteprocess mot världsbekanta forna koryféer inom
det bolsjevikiska partiet givit världen en slående
åskådningsundervisning rörande den ryska
regeringsutövningens karaktär och metoder. Redan efter
mordet på Kirov i slutet av 1934 anklagades bl. a.
Zinovjev, Kamenjev m. fl. för omstörtningsplaner i
samförstånd med den sedan 1928 landsförvisade
Trotskij. Nu har denna process återupptagits och
slutförts på grundvalen av nya anklagelser, varefter
de ovannämnda, jämte åtskilliga andra kända
bolsjeviker, så gott som alla judar, dömts till döden
och avrättats. Dessförinnan hade de anklagade
offentligt avlagt de mest fantastiska bekännelser om
världsomfattande fascistiska omstörtningsplaner mot
Stalins välde, om sin samverkan med Trotskij, med
den tyska hemliga statspolisen (Gestapo) m. m. Allt
detta bevisar sannolikt intet annat än att den ryska
G. P. U. är i stånd att få vem som helst att bekänna
vad som helst.
I Ryssland självt har denna blodsuppgörelse mellan
maktrivaler väckt betydligt mindre uppmärksamhet
än utomlands. Där ser man intet anmärkningsvärt i
dessa metoder, men i Västerlandet har det skedda
på många håll verksamt bidragit att rubba illusionen
om det ryska Stalinväldet såsom företrädare i
arbetarklassens intresse av något slags politisk och
ekonomisk principåskådning. I själva verket
representerar Stalinregimen en återgång — i mycket
brutaliserad form — till de gamla regeringsmetoder som
satt sin prägel på Rysslands historia från Ivan IV
över Peter I och Katarina II till Nikolaj II. Att
denna regering har en primitivt statskapitalistisk
och socialt kommunistisk karaktär är icke heller
någon egentlig nyhet utan gammal rysk tradition.
Dessa drag ha endast rent tvångsmässigt
accentuerats genom den tillintetgörelse av den
kulturbärande över- och medelklassen samt av det
västerländska kapital- och kulturinflytandet, som hittills
varit den ryska revolutionens väsentliga historiska
innehåll.
I Norge.
Intryck och reflexioner.
Det tredje norske ingeniörmöte, som hölls i Oslo
den 27—29 augusti, var ett landsmöte, anordnat av
Norsk Ingeniörforening. Mötets låga ordningssiffra
är ju överraskande, eftersom ju vår norska
broderförening redan har 62 år på nacken, men beror på att
man ej vill lägga epoken för tideräkningen till 1898,
då det första tekniska landsmötet blev hållet i
Bergen, utan till 1927, då Norsk Ingeniörforening
anordnade det första landsmötet för ingenjörer i Oslo.
Distinktionen tekniker—ingenjör synes ha haft större
aktualitet i Norge än i Sverige, vilket måhända
sammanhänger med att den högre tekniska
utbildningen blev ordnad betydligt senare i Norge än hos
oss och att de högskolebildade ingenjörernas
intressen i socialt och ekonomiskt avseende därför ännu
göra sig tämligen starkt gällande. I samband
härmed står nog också den omständigheten, att
ingenjörerna relativt sent ryckt upp i ledningen av de
industriella verken.
I varje fall är ett landsmöte mellan ingenjörer i
Norge en ganska sällsynt tilldragelse. Orsaken
härtill ligger självfallet delvis i de stora kostnader ett
sådant möte drar för föreningen och även för de
enskilda deltagarna. Norsk Ingeniörforenings
organisation är dock sådan, att behovet av landsmöten
ej synes lika trängande som i Sverige. Föreningen
är ju delad på 27 lokalavdelningar, som genom
generalsekreteraren stå i kontakt med hovedstyret i Oslo,
och vid generalsekreterarens besök dryftas främst
spörsmål av riksintresse. Men denna
organisationsform utesluter ju ej behovet av landsmöten, där
ingenjörer från olika orter och inom olika
verksamhetsgrenar få tillfälle att sammanträffa och under
behagliga former utbyta tankar i åtskilliga frågor.
Kanske den samvaro som sker utanför
mötesförhandlingarnas ram därvid har den största betydelsen; den
personliga kontakten framhålles — troligen med
rätta — som den största vinsten av kongresser i
allmänhet.
Vid mötet voro en del representanter för de
nordiska grannländerna närvarande. Sålunda
representerades Danmark av direktör E. Boeck-Hansen,
Finland av doktor John Lillja (för Tekniska föreningen
i Finland) och ingenjör L. Paavolainen (för
Suomalaisten Teknikkojen Seura) samt Sverige av direktör
Sten Westerberg. Utom denna "officiella"
representation hade Norsk Ingeniörforening inbjudit ombud
för den tekniska pressen i de baltiska staterna, för
vilka ett särskilt program uppgjorts. Pressgruppen
utgjordes av ingenjör Wilhelm Marstrand, redaktör
av "Ingeniören", ingenjör André Grauen, Tallinn,
redaktör av estniska ingenjörskammarens tidskrifter
"Tehnika Ajakiri" och "Tehnika Kõigile", teknologie
doktor John Lillja, redaktör av "Tekniska
Föreningens i Finland Förhandlingar", professor Emil Simola,
redaktör av "Teknillinen Aikakauslehti", herr J.
Bokalders, redaktör av lettiska finansministeriets
tidskrift "Ekonomists" och undertecknad, som
representerade "Teknisk tidskrift". Pressgruppens
omtänksamme värd var Teknisk Ukeblads redaktör,
ingenjör Øyvin Lange, assisterad av viceformannen
i Teknisk Ukeblads styre, professor Edgar Schieldrop,
välkänd för denna tidskrifts läsare.
Mötets organisation var i stort sett densamma som
vi äro vana vid från Teknologföreningens årsmöten.
En avsevärd skillnad fanns dock, i det att så gott
som alla föredrag och förhandlingar och därtill den
stora banketten kunde gå av stapeln inom
föreningens egna lokaler. Norsk Ingeniörforening har ju
sedan några år sitt eget hus vid Kronprinsens gate,
där synnerligen rymliga lokaler stå till förfogande
för administration och sammankomster.
Ingeniörenes hus är en funkisbyggnad med en inredning, som
i åtskilligt avviker från den mera traditionella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0481.html
